Syftet med studien är att undersöka och synliggöra förskollärares upfattning om Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018) mål om internationalisering genom de diskurser som framträder utifrån deras texter. Syftet är vidare att genom deras texter och språkbruk analysera deras uppfattningar om hur de arbetar för att uppnå detta mål. Studien är en kvalitativ enkätundersökning som utgår från två forskningsfrågor som besvarats av 12 förskollärare från två olika skolområden i en mindre kommun i Mellansverige. Studien utgår från en diskursanalys där empirin analyseras genom att bearbeta informanternas texter.  Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrenner´s (1979) utvecklingsekologiska teori, som även används för att analysera resultatet tillsammans med det interkulturella och monokulturella perspektivet.  Förskollärarna beskriver en positiv bild av läroplansmålet där man tydligt kan se en vilja att arbeta kring det mångkulturella uppdraget. Flera av informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet kring hur de ska uppnå det. Dock ser de arbetet som positivt och viktigt.  Resultatet ses utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och lyfts av de diskurser som framkommit. Resultatet visar att majoriteten av informanterna lyfter Läroplanen som en utgångspunkt för deras arbete kring internationalisering. Det visar även att de flesta informanterna ser på arbetet kring internationalisering utifrån ett interkulturellt perspektiv. Dock synliggörs ett monokulturellt perspektiv hos vissa av informanterna vilket framgår av en viss positionering. Vissa förskollärare lyfter att det mångkulturella arbetet endast berör barngrupper med etnisk mångfald. / The purpose of this study is to explore and enlighten preschool teachers´perspectives of the Swedish curriculum internationalisation goal through the discourses that appear from their texts. The purpose is also to make it visible from their texts and language use of how they work to achieve the goal. The study is a qualitative survey that enlightens the two questions at issue. These questions are answered by 12 preschool teachers working in a preschool district in the middle of Sweden.  The study is based on a discourse analysis where the empirical data is analysed by processing the informants´texts.  The theoretical framework is Bronfenbrenner´s (1979)  developmental ecology theory. This theory, combined with the intercultural and the monocultural perspective are used in the analysis of the data.  Preschool teachers describe a positive viev on the goal of the Swedish curriculum as well as a strong will to work towards achieving the goal of internationalisation. Many informants admit to not being sure on how to achieve the goal. However, they view thistype of work as positive and important. The results are seen from Bronfenbrenners ecological model and from the discourses that appeared. The result show that most of the informants lifts the curriculum as a ground for their work with internationalisation. It also shows that most of the informants view their work of internationalisation from an intercultural perspective. There is also evidence of a monocultural perspective expressed by some of the informants which appears through some positioning discourse. Some teachers described multicultural work as something that only affects groups of children with ethnic diversity.

Sammanfattning Alla har troligtvis någon gång upplevt exkludering från en gemenskap och den törn i självkänslan det kan ge. Exkluderingar såväl som inkluderingar sker redan i förskolans sociala arena för samspel. I flerspråkiga barngrupper kan språkanvändning eventuellt användas som ett maktredskap för att exkludera varandra. Därför ville jag med den här studien synliggöra förskollärares och barnskötares perspektiv av inkludering och exkludering i flerspråkiga barngruppers fria lek. Om språk- och kommunikationsanvändning påverkar inkluderingen samt förskollärarnas och barnskötarnas strategier för att få alla barn inkluderade i en flerspråkig barngrupp. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tre förskollärare och tre barnskötare med erfarenhet av flerspråkiga barngrupper. Resultatet visade att deltagarna beskriver den fria lekens inkludering och exkludering som påverkad av en flerspråkig barngrupp. Språket används enligt deltagarna som ett maktredskap både för att exkludera andra, såväl som för att inkludera varandra i fri lek. Deltagarna beskriver sina strategier för att få alla barn inkluderande genom främjande arbete som exempelvis arbete med värdegrund och strategier som trygghetsskapande i barngruppen, användning av tydliggörande kommunikation som bild-stöd, tecken, gester, kroppen och minspel. Resultatet visar även på vikten av en god föräldrakontakt, pedagogens roll som stöttepelare och att värna om flerspråkigheten. Baserat på resultatet kan man se att inkludering och exkludering i den fria leken påverkas av flerspråkiga barngrupper genom språk- och kommunikationsanvändning. Faktorer såsom socialt handlingsutrymme påverkas av olika kamratkulturer i olika gruppkonstellationer, genom att kommunikationen präglas av olika normer och värderingar samt att en flerspråkig barngrupp påverkar hur och vad man kommunicerar. / Abstract Everyone has probably at some point experienced exclusion from a community and the thorn in the self-esteem it can give. Exclusions as well as inclusions already take place in the preschool's social arena for interaction. In multilingual groups of children, the use of language may be used as a tool of power to exclude each other. Therefore, with this study, I wanted to make visible the perspective of preschool teachers and childminders of inclusion and exclusion in the free play of multilingual groups of children. The use of language and communication affects the inclusion as well as the preschool teachers 'and childminders' strategies for getting all children included in a multilingual group of children. The study was conducted through qualitative interviews of three preschool teachers and three childminders with experience of multilingual groups of children. The results showed that the participants describe the inclusion and exclusion of free play as being influenced by a multilingual group of children. According to the participants, the language is used as a tool of power both to exclude others, as well as to include each other in free play. The participants describe their strategies for getting all children included through promotional work such as work with values and strategies such as creating security in the children's group, using clarifying communication such as image support, signs, gestures, the body, and facial expressions. The results also show the importance of good parental contact, the educator's role as a mainstay and the protection of multilingualism. Based on the results, it can be seen that inclusion and exclusion in free play is affected by multilingual groups of children through the use of language and communication. Factors such as social room for action are affected by different peer cultures in different group constellations, in that communication is characterized by different norms and values and that a multilingual group of children influences how and what one communicates.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förståelse av interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Detta utifrån barns rätt till att utveckla förståelse för styrkorna som finns i det mångkulturella samhället som Sverige idag är. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vi har använt fenomenografisk ansats som utgångspunkt för att synliggöra förskollärares beskrivningar, tolkningar och uppfattningar, av arbete med interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Fenomenografin låg även som grund i analysarbetet där de centrala begreppen utfallsrum, variation, uppfatta och andra ordningens kategori användes som stöd. Resultatet presenteras genom utfallsrummen; förståelse av interkulturell pedagogik och beskrivningar av arbete med interkulturell pedagogik. I resultatet synliggörs en kunskapslucka, där en osäkerhet kring fenomenet interkulturell pedagogik dominerar. Däremot visar det på att förskollärare har en nyfikenhet och vilja att utveckla mer kunskap och förståelse kring fenomenet. Det synliggörs genom en efterfrågan av tydliga riktlinjer, metoder och material samt kollegialt samarbete. Slutsatsen av studien är att en kulturell medvetenhet, nyfikenhet och vilja finns. Dock utgår flertalet från att det behövs en mångkulturell utgångspunkt i barngruppen, för att möjliggöra interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. / The purpose of the study is to describe preschool teachers' understanding ofintercultural pedagogy in monocultural preschools. This is based on children'sright to develop an understanding of the strengths that exist in the multiculturalsociety that Sweden is today. This is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight preschool teachers. We have used aphenomenographic approach as a starting point to highlight preschool teachers'descriptions, interpretations and perceptions of working with interculturalpedagogy in monocultural preschools. The phenomenography also formed thebasis of the analysis work, where the central concepts of outcome space,variation, perceive and second-order category were used as support.The results are presented through the outcome spaces; understanding ofintercultural pedagogy and descriptions of work with intercultural pedagogy.The results reveal a knowledge gap, where uncertainty about the phenomenonof intercultural pedagogy dominates. On the other hand, it shows that preschoolteachers are curious and want to develop more knowledge and understandingof the phenomenon. This is made visible through a demand for clearguidelines, methods and materials as well as collegial cooperation. Theconclusion of the study is that there is cultural awareness, curiosity andwillingness. However, most of them assume that there is a need for amulticultural starting point in the group of children, to enable interculturalpedagogy in monocultural preschools.

Intercultural learning is an aspect in all matters of teaching, including civics. Although it is not specified “how” intercultural learning should be included or defined in civics. In the curriculum LGR 11 for the elementary school the concept of intercultural learning is explicitly included but in GY 11 for the upper secondary school its excluded, at least explicitly. Furthermore, there is ambiguities about the definition of intercultural teaching. Although tolerance, equality, and social justice are aspects that intercultural teaching strives to develop. In relation to the report ICCS 2016 attributes such as tolerance, values and understanding norms in other cultures indicated to be somewhat lacking in students, attributes that intercultural learning is supposed to develop. The purpose of this master thesis is to interview upper secondary school teachers in civics about their perception of intercultural learning, in what ways intercultural learning occurs in teaching and how the teachers perceive support for intercultural learning in GY 11. To study this, I have used semi-structured interviews. Their answers were later analysed through three theoretical aspects based on Lahdenperäs (2004) definition of intercultural learning. These are student-active and experience-based teaching, culture contrastive perspective and emotionally process one’s own ethnocentrism. The result show that intercultural learning is unusual when the interviewed teachers reflect upon their teaching planning. The teachers did not or only barely understood the concept of intercultural learning. After the interviews were analysed, it showed a mixed result about how teachers reflect and understand intercultural learning and how they include it in their teaching. Sometimes the teachers mentioned aspects that indicate the use of intercultural learning and at other times responses indicated otherwise, even aspects that intercultural learning is supposed to oppose. Perceived support about intercultural teaching in the curriculum GY 11 deemed to be somewhat lacking and could be improved upon. Although the teachers mentioned that it might be difficult to include more aspects in the curriculum due to the overload in work it might cause. The results also showed that intercultural teaching might be an area to study further upon because of the interesting reflections by the teachers, that might aid the understanding of how intercultural teaching could be included in teaching. / Interkulturellt lärande är en aspekt som ska ingå i all undervisning, däribland i samhällskunskapsdidaktiken men hur det ska inkluderas och definieras är inte tydligt. I läroplanen LGR 11 finns interkulturellt lärande explicit inkluderat, dock i GY 11 saknas begreppet trots att det är ett ämne som ska inkluderas i all undervisning. Interkulturellt lärande är ett otydligt, brett begrepp som det råder osäkerheter kring i forskning. Interkulturellt lärande ska dock inkludera moment som utvecklar kunskaper kring tolerans, social rättvisa, jämlikhet med elevers olika erfarenheter och utbytet av perspektiv. I relation med egenskaperna interkulturellt lärande ska utveckla så kan betydelsen av interkulturellt lärande ställas mot ICCS 2016 som visade brister hos elevers kunskaper inom områden berörande tolerans, värderingar och normer. Examensarbetets syfte är att ta reda på aktiva samhällskunskapslärares uppfattningar om interkulturellt lärande, hur lärarna inkluderar det i sin undervisning och vilket uppfattat stöd i GY 11 erbjuder, genom semistrukturerade intervjuer. Svaren analyseras med hjälp av tre teoretiska aspekter skapade genom Lahdenperäs (2004) definition av begreppet interkulturellt lärande. Dessa utgångspunkter är: Studentaktiv och erfarenhetsbaserad undervisning, kulturkontrastivt perspektiv och känslomässig bearbetning av sin egen etnocentrism. Resultatet visar att interkulturellt lärande är ett ovanligt begrepp att ta hänsyn till i samhällskunskapsundervisningen. Endast en av lärarna kände till begreppet ”interkultur” och kunde ge en generell förklaring av dess definition, dock inte ”interkulturellt lärande”. Analysen visar ett blandat resultat över huruvida lärare reflekterar kring interkulturellt lärande i undervisning. Samtliga lärare gav respons som indikerar på att de emellanåt hade aspekter som berör interkulturellt lärande dock samtidigt gavs aspekter som interkulturellt lärande ska motverka såsom bearbetningen av etnocentrism. Upplevt stöd från läroplanen om interkulturellt lärande kan utvecklas, då det ansågs som ett viktigt ämne men att det finns annan problematik, såsom tidsbrist för ytterligare tillägg i undervisningen. Dock utifrån analysen kunde en slutsats dra att det är ett område som är av värde att studeras vidare inom då intressanta uppfattningar av lärarna visade på faktorer som kan vara användbart i reflektioner om interkulturellt lärande i undervisning.