Mitt examensarbete handlar om tre olika lärare på tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte är att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap läraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de får för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har läraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhållningssätt och attityd har läraren till sitt arbete i en mångkulturell miljö? Intresset för det här ämnet har sakta växt fram under min utbildning till lärare och ett par års erfarenhet av vikariat på olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den här undersökningen nu är att jag snart kommer att vara lärare själv och vill skaffa mig förståelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik är.Genom att intervjua tre olika lärare på grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förståelse. Min ambition är inte att fastställa någon form av sanning, eller att gradera lärarna i min undersökning, utan snarare att få förståelse för hur det fungerar i verkligheten. Resultatet visar att mina tre informanter, är att även om de har olika hög teoretisk förkunskap för interkulturell pedagogik, arbetar på ett praktiskt medvetet sätt, som gynnar elever på en mångkulturell skola samt att det finns brister i lärarutbildningen vad det gäller att ge lärarna den kompetens som krävs. / My interest in this topic has slowly emerged during my education and during a couple of years as a substitute at different schools in Malmö. The reason I do this study now, is that I soon will begin to work as a teacher and want to build my understanding and knowledge of what intercultural education is. By interviewing three teachers at elementary schools in central Malmö on how they work interculturaly, I intend to obtain this understanding. My ambition is not to establish any form of truth, nor is it to grade the investigated teachers, but rather to get an understanding of how it works in reality. The results shows that my informants, although they have different levels of theoretical prerequisites on intercultural pedagogy, work in a practically conscious way, which favors students at a multicultural school and that there are deficiencies in teacher training in terms of giving teachers the competence required.

This essay aims to ask and answer two questions: to which extent is South American colonialism represented in textbooks used in the current swedish curriculum, and furthermore can those textbooks enable intercultural teaching in swedish classrooms? To this end, the theory of intercultural teaching provided the framework and cultural discourse analysis was used as the tool by which the texts were analysed. The results showed that textbooks alone might not be enough to enable intercultural teaching, rather complimentary sources would be needed to buttress the teacher in their teaching. This opens up two main problems, the first being what resources does the teacher have available? By this I include time management and financial factors. Secondly, what level of interculturalism is considered correct and how many perspectives need to be taken into consideration? The answer to these two apparent problems has much relation to the amount of hours the teacher has to work with within the framework of a school year. The course History 1b, which has the broadestand most amount of classroom hours, has therefore been the subject of myexamination.

I läroplanen för gymnasieskolan från 2011 står det att undervisningen ska bidra till att elevers identitet kan relateras till det globala samt att skolan ska utgå från ett internationellt perspektiv. Däremot menar en rad forskare att historieundervisningen tenderar att vara eurocentrisk. Om utbildningen då utgår från ett eurocentriskt perspektiv, går inte detta emot läroplanens mål och uppdrag? Denna kunskapsöversikts syfte är därmed att presentera forskning gällande det svenska högstadiets och gymnasiets koppling till eurocentrism. För att bemöta detta syfte utgår kunskapsöversikten från två frågeställningar. På vilka sätt är historieundervisningen eurocentrisk? Och hur kan vi arbeta emot eurocentrism? Materialet som används har vi funnit via systematiska sökningar i digitala databaser samt en kompletterande sökning. Alla källor förutom Jan Löfströms avhandling utgår från den svenska skolan.  I kunskapsöversiktens resultat presenteras innehållsanalyser, intervjuer med lärare, elever och läromedelsförfattare samt innehållsanalyser och kvantitativa studier av representation i läroböcker. I resultatet framhävs det att den svenska läroplanen har otydliga riktlinjer angående mångkulturell och interkulturell undervisning. Lärare anser dessutom att dem inte har resurser eller tid till att arbeta med dessa former av undervisning. Svenska läromedel ger ett eurocentriskt perspektiv på historia och utgår från en frekvent andrafiering av andra kulturer. I resultatet presenteras även potentiella sätt att motarbeta eurocentrism. Genom att aktivt arbeta med begrepp som historiemedvetande, pluralism, utmanande av metaberättelser och dekonstruktion kan undervisningen röra sig ifrån det västeuropeiska metanarrativet. Vidare forskning inom kunskapsområdet hade kunnat innefatta en bredare uppfattning av kultur, utöver ett perspektiv baserat på geografisk härkomst.

<p>The purpose of this paper was to look into how the individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60’s to the 90’s. This was done in order to see what type of discourse –monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the individual has led to.</p><p>The purpose was divided into five questions: <em>Who is the individual in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? </em></p><p><em></em>The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94.</p><p>The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo Lahdenperäs (2008) descriptions of different organizational cultures.</p><p>The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the individual has not been obtained. Instead, the monocultural discourse has been dominant for a long time. There have been tendencies showing a move towards a more multicultural-, or intercultural discourse in Lgr 80 and Lpo 94, but these perspectives have not been fully accomplished due to there always existing a cultural norm.</p>

The purpose of this paper was to look into how the individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60’s to the 90’s. This was done in order to see what type of discourse –monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the individual has led to. The purpose was divided into five questions: Who is the individual in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94. The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo Lahdenperäs (2008) descriptions of different organizational cultures. The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the individual has not been obtained. Instead, the monocultural discourse has been dominant for a long time. There have been tendencies showing a move towards a more multicultural-, or intercultural discourse in Lgr 80 and Lpo 94, but these perspectives have not been fully accomplished due to there always existing a cultural norm.

Sammanfattning Det vetenskapliga arbetet är en deltagande kvalitativ studie i en kambodjansk organisation, där jag i samverkan med chefer och medarbetare utvecklat och implementerat ett Human Resource Development (HRD). Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka utvecklingsarbetet i den kambodjanska organisationen utifrån empiri, teori och tidigare forskning inom kultur, interkultur, ledarskap, organisation, organisatoriskt lärande och förändring. Vidare är syftet att utforska, tolka och dra slutsatser om metoder och förhållningssätt som underlättar kulturmöten och organisations- och ledarutveckling med ett interkulturellt perspektiv. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt är organisationer och kulturer påverkbara. Det är möjligt att i samspel och med en interkulturell approach påverka en organisation och kultur, om hänsyn tas till den verklighet i kulturen som är bestående. Synsättet som styrt valet av metoder i HRD programmet har till stora delar varit framgångsrikt. En generell slutsats är att vald teori och tidigare forskning fungerat väl i beskrivningar, analys och tolkning av empirin Den nationella kulturen har stort inflytande på processer och relationer inom organisationen. Viktig kompetens vid utvecklingsarbete i kollektivistiska kulturer som Kambodja är förmågan att bygga relationer och skapa förtroende, liksom interkulturell kompetens, som handlar öppenhet, kommunikationsförmåga och att kunna växla och utveckla nya perspektiv. Att möta chefer i den kambodjanska organisationen utifrån ett gemensamt meningssystem, som teorier och forskning inom området ledarskaps- och organisationsutveckling, har varit en framgångsfaktor. Metoder för lärande ska ha en balans mellan etablerad och ny kunskap, för att inte bli ett hot mot rådande maktstrukturer. En process- och utvecklingsinriktad lärandepedagogik har fungerat väl. Det har gått förvånansvärt bra att föra in modeller influerade av den svenska demokratiska arbetskulturen, som karakteriseras av delaktighet, processer och förankring för att uppnå konsensus i beslut. Det har varit en balansgång att bedriva utvecklingsarbetet inom ramen för existerande institutioner. Den tröghet och tidskrävande byråkrati i den kambodjanska organisationen, som är uppbyggd i en gammal struktur i den kambodjanska statsförvaltningen, har varit det största hindret i utvecklingsarbetet. Studien har gett mig fördjupade teoretiska kunskaper, men framför allt insikten om att de metoder jag använder i min dagliga praxis som organisationskonsult har stöd i teorin. / Abstract The thesis is a participatory qualitative study in a Cambodian Organization, where I in interaction with managers developed and implemented a Human Resource Development (HRD) program. The purpose of the study is to describe, interpret and analyze the development work based on empirical data, theory and previous research in culture, inter-cultural, leadership, organization theory, organizational learning and change. An additional purpose is to explore, interpret and draw conclusions about the methods and approaches that facilitate intercultural meetings, organizational- and leadership development with an intercultural perspective. With a social constructionist perspective and an intercultural approach in mutual interaction, it is possible to influence an organization and culture, when taking into account the reality of the culture which is composed. The national culture and an old hierarchical structure have great influence on the processes and relationships within the organization. Skills to build relationships and trust are required in development work in a collectivist culture as Cambodia and also intercultural competence, which embraces openness, communication skills and ability to switch and develop new perspectives. Shared systems of meaning, like theories and research in the field of leadership and organizational development and methods for learning that have a balance between established and new knowledge are important, not being a threat to existing power structures.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver att de skapar förutsättningar för elever att konstruera identitet i mångkulturella fritidshem, samt hur lärarna relaterar identitet med tillhörighet och gemenskap. För studien används en kvalitativ forskningsmetod, där semistruktuerarde intervjuer genomfördes med sex lärare i fritidshem. Studien har använt sig av tematisk analys som bidragit till att tre teman har uppstått. I resultatet framkommer att leken är den viktigaste förutsättningen för elevernas identitetsskapande. Majoriteten av lärarna i fritidshemmen som intervjuats har beskrivit att de skapar förutsättningar för elever att konstruera identitet genom lek, rollek, relationsskapande, språk och inflytande.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen. Den ena diskursen betonade en monokulturell undervisning, där stor uppmärksamhet riktades mot europeisk historia. Den andra diskursen betonade en interkulturell undervisning med hänsyn till elevernas skiftande ursprung. Den monokulturella diskursen fick stort utrymme vilket ur socialkonstruktivismens postkoloniala synvinkel kan tolkas som att den anses stå högre och vara mer berikande än den interkulturella.

This synopsis discusses how and why Swedish art education ought to focus on teaching visual literacy from a glocal perspective. The aim is to position Swedish art education in a glocal, multi- and intercultural context. Searches were conducted mainly on LibSearch, as well as Google Scholar. Limitations were set to 2000, and peer-reviewed material only. Sources from Sweden, Europe and the USA, dealing directly or indirectly with visual literacy, were included.The results suggest that visual literacy may be taught through graphic novels, advertisements, public art, blogs and activities with peer-assessment. Critical multicultural pedagogy, visual rubrics and transparency in assessment processes are also suggested to strengthen visual literacy. It is concluded that visual literacy may aid students’ critical understanding and awareness of visual media in a multi-, intercultural and glocal visual world. To be visually literate may give them ability to critically participate in visual culture as democratic and empathic global citizens. Further research on how teachers and students use and understand visual literacies in Swedish art education is needed.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt lärares interkulturella kompetenser har betydelse för den bedrivna historieundervisningen utifrån ett motivationsperspektiv. Nyfikenhet kring hur lärare använder sig av sin interkulturella kompetens för att väcka elevernas motivation för historieämnet drev fram idén för studien. Endast lärare med invandrarbakgrund deltog i studien då det genererar en interkulturell kompetens vars själva påverkan i undervisningen är av intresse. Även ett intresse för deras tankar kring undervisningsmöjligheter i att ha mer än ett perspektiv på historien fanns. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade för att ge lärarna en möjlighet att fördjupa sig i och utveckla sina svar. De begrepp som centralt synliggörs i studien är mångkultur och interkultur samt hur dessa förhåller sig till skolans värld i allmänhet och lärarnas historieundervisning i synnerhet. Forskningsläget visar att området är problematiskt i det att eleverna finner den största motivationen genom att undervisas i det som rör deras egen personliga historia eller sådant som kan kopplas till vardagliga situationer. Detta är något som lärare har svårt att leva upp till rent generellt, antingen på grund av att de känner sig styrda av styrdokumentens texter eller för att de själva känner att annat är mer relevant för elevernas lärande. Studiens empiriska material har tolkats och analyserats genom ett historiedidaktiskt- och motivationsteoretiskt perspektiv. Analysen visar att det finns en viss skillnad mellan lärarnas tankar kring hur en motiverande undervisning bör bedrivas och hur deras interkulturella kompetens gestaltar sig i undervisningen. Lärarna är dock överens om att deras elever känner motivation när lärarna använder sig av sin bakgrund för att inkludera eleverna i undervisningen. Övriga frågor som studien ämnar svara på är hur lärarna reflekterar kring inkluderingen i historieundervisningen i ett mångkulturellt klassrum och hur lärarna använder sig av sin interkulturella kompetens för att arbeta med elevernas historiemedvetenhet. Nyckelord: historiedidaktik, historiekultur, historiemedvetenhet, historieundervisning, motivation, mångkultur, interkultur, interkulturell kompetens