Bakgrund Benchmarking är ett populärt styrverktyg men studierhar visat att benchmarking inte anses som ett likaeffektivt förbättringsverktyg som andra styrverktyg,vilka kritiska faktorer som ligger bakom enframgånsrik benchmarking bör då undersökas. Efter en genomgång av tidigare studier fann vi dessutom attbrister finns gällande vetskapen hur användandet avintern benchmarking upplevs. Få studier har gjortsinom detaljhandeln där intern benchmarking tycksvara användbart. Syfte Syftet med studien är att få en större kunskap kringupplevelserna av intern benchmarking inomdetaljhandeln. Studien syftar även till att redogöra förvad det är som ligger bakom en framgångsrik internbenchmarking. Frågeställningar Hur upplevs intern benchmarking inom detaljhandeln? Vilka är de kritiska faktorerna för framgångsrik internbenchmarking? Metod Studien utgörs av en kvalitativ ansats bestående av 2 intervjuer med företagsledning och 5 intervjuer medvaruhuschefer. Studien har även en kvantitativ delsom består av en enkätundersökning med enpopulation på 75 personer. Slutsats Studiens slutsats är att intern benchmarking upplevs som motiverande, stimulerande, användbart i dendagliga verksamheten samt ökar förståelsen förorganisationen. Kritiska faktorer bakom enframgångsrik intern benchmarkingprocess är en tydlig process, utbildning, tillgång till data, ett bra forum förkommunikation och högt deltagande av anställda. / Background Benchmarking is a popular managament tool butstudies have shown that benchmarking is notconsidered as an effective management tool as othermanagement tools, what the critical factors behind asuccessful internal benchmarking should therefore belooked into further. We also found, after reviewingformer studies, that there are lack of informationabout the experience of using internal benchmarking. Only a few studies have been done in retail whereinternal benchmarking seems useful. Aim The aim with the studie is to get more knowledgeabout the experiences of internal benchmarking inretail. The study also aims to state the critical factorsbehind a successful internal benchmarking. Research questions What is the experience of internal benchmarking inretail? What are the critical factors behind a successfulinternal benchmarking? Methodology The study has a qualitative approach and consists of 2 interviews with management and 5 interviews withstore managers. The studie also has an quantitativeapproach that consists of a survey with a populationof 75 people. Conclusion The conclusion of the study is that internalbenchmarking are experienced as motivating,stimulating, useful in the daily business and alsoincreases the understanding of the organization. Critical factors behind succescfull internalbenchmarking process are a clear process, education,access of data, a good forum for communication andhigh participation rate of the employees.

Dagens samhälle präglas av ständiga förändringar i omvärlden. Internationalisering, globalisering och teknikutveckling är faktorer som leder till en ökad global konkurrens för företagen, vilket gjort att företag måste förbättra sina processer för att vara fortsatt konkurrenskraftiga och lönsamma. Det ständigt förändrade samhället kräver en väl genomförd ekonomistyrning för att företag ska kunna följa med i utvecklingen. Tillverkande företag är en stor del av det svenska näringslivet och måste därmed anpassa sig i den takt som globaliseringen sker. Många forskare har identifierat en kunskapslucka mellan ekonomistyrning i teori och praktik, då mycket forskning och utveckling av metoder inom ekonomistyrningen äger rum utan att man ser till hur detta uppfattas i praktiken.   Syftet med denna studie är att se vilka orsaker som kan förklara varför eventuella kalkylavvikelser uppstår i ett tillverkande företag inom fordonsindustrin i Sverige, samt hur dessa avvikelser kan påverkas och reduceras genom aktiv påverkan i det dagliga arbetet. Med intern benchmarking och Kaizen som verktyg vill vi öka kunskapen om dessa avvikelser och hur de kan påverkas, för att sedan reduceras och ge en bättre precision i förkalkylerna. Studien har genomförts med intervjuer, möten och observationer på två fallavdelningar i ett större tillverkande företag, för att skapa en djupare förståelse. Vidare har studien genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt.   Resultaten vi funnit genom studien visar att möjligheten till att påverka de kalkylavvikelser som uppstår är stor. Möjligheten till aktiv påverkan skiljer sig beroende på vilken position i företaget respondenterna har. Studien visar att de flesta respondenter anser att tidsbrist är den största anledningen till att de inte använder sig mer av verktyg för påverkan såsom Kaizen och intern benchmarking. Vidare har vi funnit att medarbetare motiveras av mer än enbart monetär ersättning, såsom att få gehör och muntlig uppmuntran. Av studien kan konstateras att olika verktyg för effektiviseringar i teorin ofta framställs som oproblematiska och enkla att implementera, men i verkligheten och praktiken är det mer komplicerat. / Today´s society is characterized by constant changes in the business environment. Internationalization, globalization and development in technology are factors that lead to increased global competition between companies, why companies must improve their processes to remain competitive and profitable. The constantly changing society requires a well-implemented management control to keep up with the development, Manufacturing companies represents a big part of the Swedish industry. The companies must therefore adapt to the pace of globalization. Researchers have identified a gap in knowledge between management control in theory and practice. Research and development of methods for management control take place without ensuring how it is perceived in practice.   The purpose of this study is to define the reasons that explain why calculated deviations occur in the automobile industry in Sweden and how these deviations can be affected and reduced by active impact in the daily work. Our hope is to increase the knowledge about the deviations; how they can be affected, reduced and give a better precision in the calculations, with internal benchmarking and Kaizen as tools. The study was accomplished by interviews, meetings and observations of two departments in a large manufacturing company in order to create a deeper understanding. The study carried out with a qualitative approach.   The results we have found show that there is a great ability to affect the deviations. The opportunity for active impact differs depending on the respondent´s position in the company. The study shows that most respondents consider the lack of time as the main reason why they don´t use instruments for active impact, such as Kaizen and internal benchmarking. Furthermore we have found that employees are motivated by more than just monetary compensations, such as verbal encouragement and being noticed. The study concludes that different instruments for increasing efficiency in theory often is presented as unproblematic and easy to implement, but in reality and practice it is more complicated.

Titel: Benchmarking - Den nya budgeten Bakgrund: Budget är ett mycket utbrett styrverktyg som under senare år kommit att kritiseras. Kritiken menar på att en budget är för stelbent i en värld som snabbt förändras och att styrverktyg krävs som passar in i dagen förutsättningar. Flera företag har med detta valt att tillämpa en budgetlös styrmodell då de anser att budgeten inte kan möta den osäkerhet som marknaden idag besitter. Ett populärt verktyg som bättre kan möta de krav som företag ställs inför idag är benchmarking. Genom att jämföra och lära inom organisationen såväl som att utbyta kunskaper externt med andra företag strävar företagen efter att nå ”best practice”. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ett teoretiskt ramverk för hur benchmarking kan ersätta budgetens syften. I nästa steg beskrivs och jämförs hur tvåbudgetlösa företag arbetar med intern benchmarking på huvudkontorsnivå och kontor/butiksnivå. Studien bidrar med material till hur benchmarking används som substitut till budget i företag och syftar till att belysa hur olika nivåer uppfattar begreppet inom företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i vår studie utgör en presentation av budgetering, budgetlös styrning samt olika styrsätt för att ersätta budgetens syften. Ett stort fokus har lagts på benchmarking där delar som syfte, processen, benchlearning, intern och extern benchmarking samt för- och nackdelar belyses för att få en tydlig bild över begreppet som en del i ett styrsystem. Benchmarking tillsammans med olika styrsätt beskrivs för att jämföra dessa med budgetens syften. Metod: Vi har utfört en jämförelsestudie på två budgetlösa företag. Företagen är Handelsbanken AB och Ahlsell AB. I vår studie har ett kvalitativt angreppssätt tillämpats för att samla in och analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien visade att enligt teorin kan benchmarking ersätta alla budgetenssyften utom två. Dessa två syften, planering och resursallokering, kan ersättas genom att använda komplementet rullande prognoser. Benchmarking kan av denna anledning inte ersätta budget helt utan är i behov av komplement för att utgöra ett komplett substitut. Detta är också något som bekräftas av det empiriska materialet som samlats in om företagen Ahlsell och Handelsbanken. I jämförelse mellan olika nivåer på de två fallföretagen konstateras i studien att i kontrast till forskning som menar på att benchmarking ofta görs för generellt eller på en för central nivå i företagen, har det av denna studie visats att så inte är fallet. Benchmarking används på olika nivåer av fallföretagen och liknar till stor del ledningens syn på styrverktyget. / Titel: Benchmarking - The new budget Background: Budget is a widely used management tool which has been criticized during recent years. The critique implies that a budget is too rigid in a world with swift changes and that management tools are needed which meet the playing conditions of today. Several companies have chosen to implement a model that goes beyond budgeting. This is a consequence of the fact that they believe a budget cannot face the uncertainty that the market possesses. A popular tool which is able to meet the struggles that companies face is benchmarking. By comparing and learning within the organization as well as exchanging knowledge with other companies, these actors are trying to reach best practice. Purpose: The purpose with our study is to create a theoretical framework of how benchmarking can substitute the purpose of budgeting. The next step is to use the framework to compare internal benchmarking within different levels in two companies. Our study has the aim to contribute with knowledge of how benchmarking can substitute budgeting. This study also aims to address how different levels, top and ground level, interpret benchmarking within the company. Theoretical framework: This study’s theoretical framework consists of budgeting, beyond budgeting and management tools with the aim of finding a substitute for budget.The focus is on benchmarking and consists of the purpose, the process, benchlearning, internal and external benchmarking as well as advantages and disadvantages to create a broad understanding of the concept. Method: We conduct a comparison study of two companies practicing beyond budgeting. The companies are, Handelsbanken AB and Ahlsell AB. In our study, we have applied a qualitative approach to collect and analyse the empirical material. Findings: The study shows that according to theory, benchmarking is able to substitute all the purposes of budget except for two. These two purposes, planning and resource allocation, could be substituted by the complement rolling forecasts. Benchmarking could, for this reason, not on its own substitute the budget, but needs to be complemented in order to form a complete substitute for budget. This theory is confirmed by the empirical material gathered from two companies, Ahlsell and Handelsbanken. In comparison between the different levels within the companies, a conclusion is made that in contrast to earlier suggestions, benchmarking is not implemented too generally or only on a centralized basis. It is used on different levels within the companies and the view of benchmarking is more or less uniform between these levels.