Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt. Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras. Vi vill även undersöka om företagen använder sig av strategier för att tillvarata repatrioternas kunskaper. I teoriavsnittet presenterar vi olika typer av kunskaper som repatrioterna kan tillskansa sig och hur dess karaktär påverkar val av överföringsstrategi. Utav befintliga teorier har vi skapat en modell som förklarar hur kunskaperna överförs och kan göras tillgängliga för andra. Genom intervjuer med personer som arbetat i Kina under en längre tid har vi för avsikt att uppnå vårt syfte. Vi har funnit att repatrioterna har införskaffat kunskaper under sin tid utomlands och att dessa kan göra att företagets samarbete med Kina kan förbättras och effektiviseras. Intervjupersonerna anser sig ha kunskaper som skulle kunna leda till förbättrad kommunikation och färre missförstånd. Deras kunskaper om den kinesiska kulturen och förståelse för betydelsen av etablerade relationer kan tillsammans med den personliga och arbetsmässiga utvecklingen vara företaget till nytta. Ett problem är dock att ingen av repatrioterna anser att deras företag har strategier för att utnyttja deras kunskaper och att flertalet företag inte ser de fördelarna som dessa skulle kunna generera. Möjligheten till kunskapsöverföring och bättre effektivitet tillvaratas inte och därmed får företagen inte ut maximalt av investeringen.

Traditionella internationaliseringsmodeller, såsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnår en utländsk försäljningsvolym på minst 25% inom företagets första tre år. Dock beskrivs tillvägagångssättet som mer individuellt än i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte är att studera Born Global-fenomenet baserat på en fallstudie av Wrapp, där det tillvägagångssätt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartläggs samt utreds för graden av överensstämmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstämmer i hög utsträckning med de teoretiska förutsägelserna, med undantag för några avvikelser såsom synen på "first-mover advantages" samt tillvägagångssättets tämligen opportunistiska karaktär. Vidare belyses att nätverket, den tekniska kompetensen samt kopplingen till riskkapitalisterna varit av väsentlig betydelse. Slutligen ger studien teoretiska insikter, praktiska implikationer samt underlag för framtida forskning.

This thesis follows a qualitative method and aim to describe firms’ international business at an emerging market seen from a network perspective. The purpose of the thesis is to study in what way business relations and networks influence the process of internationalization and describe the way in which companies handle the external network in relation to acquisitions. Further does our purpose include analyzing if a firm’s network may be the main factor for why international business occurs. We also wish to give our recommendations to Swedish firms that have interest in expanding to the Chinese market. The conclusions clarify that a network perspective is appropriate when a study of the internationalization of a firm entering an emerging market is performed. The conclusions demonstrate that the external network has a large influence on the international expansion of a firm. The thesis has also contributed to the understanding of the importance of acquisitions and how to reach the best result using an acquisition as an entry mode and foreign operation mode. In our final chapter we also give recommendations to Swedish firms that are interested in expanding to China and also to further research.

Asien har en enorm tillväxttakt som under senare år har lockat många utländska investerare och företag. Kina är ett av de länder i Asien som har haft starkast tillväxt och har även den överlägset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingsländer i tillväxtstadiet, har är den brist på infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utländska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskräcker fortfarande vissa utländska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har därför varit att studera vilka faktorer som påverkat lönsamheten för de svenska företagen på den kinesiska marknaden. Utifrån en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform påverkat lönsamheten. Resultaten från undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helägt dotterbolag trots att joint ventures haft en något bättre lönsamhet. Resultatet från undersökningen visade också att företag med en högre grad av lokalanpassning hade en bättre lönsamhet. Resultaten från studien kunde också bekräfta ett tydligt samband mellan företag med stor internationell erfarenhet före etableringen och en högre lönsamhet, dock fann undersökningen inget samband mellan företagens tidigare erfarenhet av Kina och dess lönsamhet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur ett företag kan arbeta med marknadsföringen av sitt varumärke på en internationell marknad för att framgångsrikt upprätthålla och förmedla dess kärnvärden. I denna uppsats har vi valt att använda oss av en kvalitativ fallstudie för att ge läsaren en djupgående bild av företaget Kosta Boda och deras marknadsföring av varumärket på den internationella marknaden. Arbetet har präglats av en såväl deduktiv som induktiv ansats, en kombination av dessa kan även benämnas som ett abduktivt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre respondenter, precist utvalda utefter deras kompetens i vårt valda undersökningsområde. Vår studie har visat att en bristfällig kontroll över varumärket komplicerar ett företags ambition att kommunicera varumärkets kärnvärden samt att detta kan leda till en förvrängning av dessa.  Vidare försvåras appliceringen av marknadsföringsmixen när denna hanteras av distributörer. I slutändan betyder kontroll kostnader vilket tvingar företag att välja mellan minskade kostnader alternativt ökad kontroll.

Det pågår en debatt runtom i världen om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats är att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar även till att beskriva legaliseringsdebatten i förhållande till de samhälleliga skadeverkningarna av cannabisanvändning. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter från sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen består i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction. Med denna teori och begrepp kommer det ur ett sociologiskt perspektiv förklaras vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga representanter från de politiska partierna är negativt inställda till en legalisering av cannabis i Sverige och i andra länder. De menade att legalisering skulle medföra negativa följder både för individen och för samhället. Dessa konsekvenser kännetecknas främst av ökade vårdkostnader.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Jämställdhetsintegrering är idag den främsta strategin för att uppnå det politiska målet om jämställdhet inom statlig verksamhet och politik. En vidareutveckling av strategin innehåller ambitionen att använda ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Än är forskningen begränsad om hur dessa ambitioner faller ut i praktiken. I den här studien undersöks därför hur intersektionalitet används inom ramen för jämställdhetsintegrering och vilken transformativ potential som användningen medför. I fokus för studien står den svenska biståndsmyndigheten Sida. De grundläggande idéerna bakom jämställdhetsintegrering härstammar från det biståndspolitiska området och i internationella jämförelser framkommer det svenska arbetet med strategin ha påbörjats tidigt. Sidas användning av intersektionalitet undersöks utifrån en organisering av intersektionalitetsbegreppet i tre teman: heterogena genuskategorier, dynamiskt samspel och relationell makt. Dessa teman speglar större akademiska diskussionspunkter och hjälper till att undersöka intersektionalitetsbegreppets transformativa potential.  Undersökningen visar att Sidas jämställdhetsanalyser endast delvis utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Resultaten ligger i linje med tidigare kritisk jämställdhetsforskning om jämställdhetsintegrering som visar att implementeringen av strategin ofta är inkonsekvent. Studien visar att Sida vid flera tillfällen riskerar att befästa, istället för att utmana, ojämlika maktordningar. Ett fåtal gånger används emellertid intersektionalitet på sätt som riktar en kritisk udd mot ojämlika maktordningar. Resultaten indikerar således att användningen av ett intersektionellt perspektiv har möjlighet att förse jämställdhetensintegrering med en mer kritisk maktanalys.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats. Vi utförde hälften av dessa intervjuer i Sverige och hälften i Polen, för att kunna granska resultatet utifrån ett internationellt perspektiv. Urvalsgruppen har även en jämn könsfördelning då vi också analyserar resultaten utifrån ett genusperspektiv.De fyra frågeställningar vi utgått från i undersökningen är:Vad vill barnen arbeta med när de blir stora och hur kopplar de sina framtida möjligheter att välja yrke till sin nuvarande skolgång?Vilken betydelse, positiv eller negativ, har framtiden för barnen i undersökningen och vad har undervisningen för del i detta?Kan vi se några skillnader/likheter mellan de polska respektive de svenska barnens framtidstankar?Kan vi se några skillnader/likheter mellan pojkars respektive flickors framtidstankar? Resultaten visar bland annat att många av barnen kopplar sina framtidstankar till sin nuvarande skolgång och de är medvetna om att skolan har betydelse för framtida valmöjligheter vad gäller arbete. Vi kan se både skillnader och likheter utifrån både ett internationellt- och ett genusperspektiv. Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor rör deras framtida yrkesval. De mest utmärkande skillnaderna mellan polska och svenska barn handlar om förebilder, föräldrainflytande samt framtid och skola kopplat till arbete. Skillnaderna visade sig således vara större utifrån ett internationellt perspektiv än ur ett genusperspektiv.