I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige. Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer. I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier. Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat. Detta stärks genom att de tre undersökningsföretagen alla besitter en teknik som är unik, och att ge baserat på denna teknik lyckats skapa och implementera en etableringsstrategi som har anpassats efter både resurser och marknad. Detta har även lett till att vi har dragit slutsatsen att det inte finns något specifikt etableringstillvägagångssätt, utan att detta måste anpassas efter förutsättningar och marknad. Vidare har vi även sett att alla företag nyttjat en differentieringsstrategi, där vi dragit slutsatsen att denna strategi gjort att de itne har haft någon större påverkan från konkurrenter.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka internationaliseringsstrategier för svenska startups inom den expansiva rymdindustrin, specifikt internationalisering genom branschspecifika företagsinkubatorer, med fokus på den Europeiska Rymdorganisationens Företagsinkubator, ESA BIC. Forskningsmetodiken innefattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer med deltagare som representerar ledningen för fyra svenska entreprenörsledda företag inom rymdindustrin, där de får möjlighet att utveckla sina tankar kring företagets internationaliseringsstrategi. Uppsatsens slutsats belyser företagsinkubatorers viktiga roll i att stödja startups internationaliseringsprocess, särskilt när det gäller tillgång till nätverk, finansiering och affärsplanering. Den påvisar även hur entreprenörens egna erfarenhet, existerande nätverk, och förutsättningar påverkar behovet av en inkubator.  Den belyser också utmaningar och strategiska hinder som startups möter i den konkurrenskraftiga rymdindustrin, både inom och utanför inkubatorer. Rymdindustrin är underutforskad inom detta område och därmed ger avhandlingen värdefulla insikter om företagsinkubatorers roll i internationaliseringsprocessen för startups inom rymdindustrin, och framhäver fördelar och utmaningar som är förknippade med detta.

<p>Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.</p><p>Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.</p><p>I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen.</p><p>Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav <em>relationsresurser</em> och <em>kunskapsresurser</em> har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.</p>

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.

Bakgrund: I dagens globaliserade samhälle är länder till stor del sammanknutna ochmarknader betraktas snarare som nätverk av relationer än som klassiska marknader därolika aktörer verkar oberoende av varandra. Existerande forskning utgår i hög grad frånantagandet att små och medelstora företag redan har utvecklade affärsnätverk somsträcker sig över hemlandets gränser vid tidpunkten för internationalisering. Emellertidhar empiriska studier visat att många av dessa företag faktiskt saknar internationellanätverk vid företagsetablering utomlands. En situation som kan leda till stora problem närdet kommer till att förstå det nya affärsklimatet, att identifiera internationellaaffärsmöjligheter samt att skapa tillit till nya utländska affärspartners. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för svenska entreprenörer sometablerar sig på den franska marknaden och franska entreprenörer som etablerar sig påden svenska. Vidare söker uppsatsen att klargöra huruvida förekomsten av ett socialtnätverk kan hjälpa dessa entreprenörer att övervinna problemet med liability offoreignness samt hur sociala nätverk påverkar skapandet av entreprenörersaffärsmöjligheter. Metod: Denna flerfallsstudie genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi och haren abduktiv ansats. Det empiriska materialet omfattar 12 semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att sociala nätverk har en inverkan på skapandet avaffärsmöjligheter, framförallt när det kommer till valet av marknad att gå in på samt föratt skapa förståelse för den nya kulturen. Vidare drar entreprenörer stor nytta avkundernas sociala nätverk. Därtill visar resultaten att inte alla internationellaentreprenörer upplever liability of foreignness. Det finns istället indikationer på någotstudiens författare kallar “possibility of foreignness”. / Background: In today's globalized world, countries are largely interconnected, andmarkets are considered as networks of relationships rather than as classic markets wheredifferent actors operate independently of one another. Existing research is largely basedon the assumption that SMEs have business networks that extend beyond the borders oftheir home country at the time of internationalization. However, empirical studies haveshown that many companies actually lack international networks when setting upcompanies abroad. A situation that can lead to major problems when it comes tounderstanding the new business climate, identifying international business opportunitiesand building trust in new foreign business partners. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding for Swedishentrepreneurs who start a business on the French market and French entrepreneurs whostart a business on the Swedish market. Furthermore, the thesis seeks to clarify whetherthe existence of social networks can help these entrepreneurs overcome the problem ofliability of foreignness and how social networks affect the creation of entrepreneurs'business opportunities. Method: This multiple case study was conducted with a qualitative research strategy andan abductive approach. The empirical data comprises 12 semi-structured interviews. Conclusion: The results of the study show that social networking indeed has an impacton the creation of business opportunities, especially when it comes to choosing whichmarket to enter and to help understanding the new culture. Furthermore, entrepreneursbenefit greatly from customers' social networks. However, the study shows that not allinternational entrepreneurs experience liability of foreignness. Instead, there areindications of something the authors call “possibility of foreignness”.

We have all read about the rapid development of today’s business landscape as well as the increase in globalization. Companies are forced to operate in new ways in order to stay competitive. At the same time, globalization has opened up new business opportunities for companies. This has lead to the emergence of born global companies, which carry out rapid internationalization processes from an early stage, and challenge traditional internationalization models such as the Uppsala model. According to existing literature, there are several challenges with adopting a born global strategy, and international entrepreneurship orientation becomes an important aspect in order to succeed. Finding a balance between innovativeness, risk-taking, and proactiveness is the key in order for born global companies to succeed in their internationalization process. This study investigates how international entrepreneurship orientation affects the internationalization process of born global companies in Sweden. I have, with the help of a qualitative study, looked into how Swedish SME born global companies in the ear-and headphone industry have managed to take on several international markets in their internationalization process and in what way international entrepreneurship orientation in combination with other factors have played a crucial role. / Vi har alla läst om den snabba utvecklingen av dagens affärslandskap samt den ökade globaliseringen. Företag tvingas idag att hitta nya sätt att arbeta på för att förbli konkurrenskraftiga. Globalisering har i sin tur skapat nya möjligheter för företag, vilket har lett till uppkomsten av born global-företag. Dessa företag karaktäriseras av att genomföra snabba internationaliseringsprocesser från ett tidigt skede och utmanar på så sätt mer traditionella modeller så som Uppsalamodellen. Enligt existerande litteratur finns det ett flertal utmaningar när det kommer till att ta sig an en born global-strategi och internationell entreprenörskapsorientering blir därmed en viktig aspekt för att lyckas. Att hitta en balans mellan innovativitet, proaktivitet och risktagande är nyckeln för att ett born globalföretag ska lyckas i sin internationaliseringsprocess. Den här studien undersöker hur internationell entreprenörskapsorientering påverkar internationaliseringsprocessen hos born global-företag i Sverige. Jag har med hjälp av en kvalitativ studie undersökt hur svenska SME born global-företag inom hörlursbranschen har lyckats ta sig an flera internationella marknader i deras internationaliseringsprocess och på vilket sätt internationell entreprenörskapsorientering i kombination med andra faktorer har haft en kritisk roll i processen.