<p>Through this study we want to enlighten how different companies work with their internal branding and how well they succeed in this process. We also want to examine if there are any differences in this work depending on the companies market position. Following question is used to investigate this process;</p><p>- In what way and how well are companies working, depending on market position to implement and maintain their work with the internal brand?</p><p>For the study a theoretical model was created based on our existing theory. The model contains three main variables; create, communicate and uphold; i.e. the study of an organizations identity, internal communication and human resource management. This study was chosen to do some deeper research on three companies that all are in the furniture business. The companies was chosen because of their different market positions, small, medium, large, Severins Möbler, EM and IKEA. The reason we chose these companies are because they all have different market positions.</p><p>During the study, we have seen great differences in how the companies work with their internal marketing. Severins does not have a strategy to strengthen the internal brand. EM has a better focus on the internal brand, while IKEA has the best internal brand of the three studied companies.</p>

<p>Både logistiken och detaljhandeln har under de senaste årtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer växande betydelse, då de med rätt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rätt tidpunkter. Den interna logistiken syftar på de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som får det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag är ”slut i hyllan”. Orsaker till detta kan vara brister i inköp och logistik, bristande rutiner i butiken eller fel i leveranser och varuflöden. Det krävs således att detaljhandelsföretagen arbetar med sin logistik och skapar ett effektivt internt varuflöde för att kunna tillfredställa behovet utav varor ute i butik.</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga det interna varuflödet i ett detaljhandelsföretag och att undersöka vilka faktorer som är de viktigaste för ett effektivt internt varuflöde. Vidare är syftet att ge förslag till hur det interna varuflödet kan effektiviseras.</p><p>En kvalitativ undersökningsmetod har använts där en fallstudie genomförts på Gekås Ullared. Personer från olika delar utav företaget har intervjuats genom öppna individuella intervjuer. Dessa intervjuer har även kombinerats med observationer. </p><p>Efter att ha fullföljt studien har vi kommit fram till vilka faktorer som är de viktigaste för ett effektivt internt varuflöde i detaljhandelsföretag, nämligen informationssystem, inköpsavdelningens påverkandegrad och arbete, förpackningar, lagrets layout och utrustning, lagerpersonalens arbete och interna transporter. Vid studerandet utav de olika faktorerna har vi även kunnat se att de har en inbördes påverkan, vilket vi har utvecklat en modell för. Genom att detaljhandelsföretag kontinuerligt arbetar med och utvecklar de sex faktorerna kan ett effektivt internt varuflöde skapas.</p>

Through this study we want to enlighten how different companies work with their internal branding and how well they succeed in this process. We also want to examine if there are any differences in this work depending on the companies market position. Following question is used to investigate this process; -In what way and how well are companies working, depending on market position to implement and maintain their work with the internal brand? For the study a theoretical model was created based on our existing theory. The model contains three main variables; create, communicate and uphold; i.e. the study of an organizations identity, internal communication and human resource management. This study was chosen to do some deeper research on three companies that all are in the furniture business. The companies was chosen because of their different market positions, small, medium, large, Severins Möbler, EM and IKEA. The reason we chose these companies are because they all have different market positions. During the study, we have seen great differences in how the companies work with their internal marketing. Severins does not have a strategy to strengthen the internal brand. EM has a better focus on the internal brand, while IKEA has the best internal brand of the three studied companies.

Både logistiken och detaljhandeln har under de senaste årtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer växande betydelse, då de med rätt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rätt tidpunkter. Den interna logistiken syftar på de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som får det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag är ”slut i hyllan”. Orsaker till detta kan vara brister i inköp och logistik, bristande rutiner i butiken eller fel i leveranser och varuflöden. Det krävs således att detaljhandelsföretagen arbetar med sin logistik och skapar ett effektivt internt varuflöde för att kunna tillfredställa behovet utav varor ute i butik. Syftet med denna studie är att kartlägga det interna varuflödet i ett detaljhandelsföretag och att undersöka vilka faktorer som är de viktigaste för ett effektivt internt varuflöde. Vidare är syftet att ge förslag till hur det interna varuflödet kan effektiviseras. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där en fallstudie genomförts på Gekås Ullared. Personer från olika delar utav företaget har intervjuats genom öppna individuella intervjuer. Dessa intervjuer har även kombinerats med observationer. Efter att ha fullföljt studien har vi kommit fram till vilka faktorer som är de viktigaste för ett effektivt internt varuflöde i detaljhandelsföretag, nämligen informationssystem, inköpsavdelningens påverkandegrad och arbete, förpackningar, lagrets layout och utrustning, lagerpersonalens arbete och interna transporter. Vid studerandet utav de olika faktorerna har vi även kunnat se att de har en inbördes påverkan, vilket vi har utvecklat en modell för. Genom att detaljhandelsföretag kontinuerligt arbetar med och utvecklar de sex faktorerna kan ett effektivt internt varuflöde skapas.

Studierna av de lokala klimattyperna i våra städer blir allt viktigare i takt med attbefolkningen ökar och städerna växer. I denna undersökning analyserades profildata ochturbulensdata insamlade i Uppsala mellan 1974 och 1979. Variablerna jämförs vid olikavindriktningar, framförallt när vinden blåst över staden och när den kommit från denomgivande landsbygden. Profiler av Richardson-talet gav en tydlig skillnad i stabilitet mellan de olika vindsektorerna,särskilt nattetid. Vid vind över staden var skiktningen ofta betydligt mer instabil, till och medkonvektion förekom. Förutom Richardson-talet har även det så kallade MPT-indexet (MPT =Modified Pasquil-Turner) prövats som stabilitetsmått i lägre skikt med ett mycket bra resultat.Indexet stämmer väl överens med Richardson-talet upp till åtminstone 20 m höjd. MPT harfördelen att det innehåller få variabler och har tydliga intervall mellan de olika stabiliteterna. De interna gränsskikt, som byggs upp över ytor av annan karaktär än omgivningen, harberäknats över Uppsala vid nära neutral skiktning. En yta där framförallt skrovligheten skiljersig från omgivningen. Efter att luft strömmat 4000 m över Uppsala har det översta internagränsskiktet nått drygt 110 m höjd. Vid andra undersökningar, främst i större städer än Uppsala har man funnit att isotermernanattetid ligger betydligt tätare inne i staden och liknar de topografiska kurvorna för en ö. Detär varmare i staden än utanför. Detta ger begreppet värmeö. I Uppsala har denna studie visattecken på förekomsten av en nattlig värmeö trots att staden är relativt liten. Värmeön befannsvara tydligast under vintern och våren. Turbulensmätningarna gav spektra för u, w, q och T med mycket varierande lägsta-frekvenserför början av inertial subrange. För de högre frekvenserna inom inertial subrange sammanföllspektra för samtliga stabiliteterna helt enligt Monin-Obukhovs similaritetsteori, trotsinförandet av lokal skalning. Det är främst uppdelningen vid lägre frekvenser som skiljde dem åt. / The studies of the local climate types in our cities become more and more important withfaster growing population and expanding cities. In this study, profile data and turbulence datacollected in Uppsala between 1974 and 1979 were analysed. Variables were compared atdifferent wind directions, especially for wind blowing over the city and when it comes fromthe surrounding rural areas. Profiles of the Richardson number showed an obvious difference between the two differentwind sectors used, first and foremost at night. With wind blowing from the city thestratification often became less stable and sometimes there was convection. Together with theRichardson number the MPT-index (MPT = Modified Pasquil-Turner) was also tested as ameasure of stability for lower heights and the agreement was very good. The index agreeswith the Richardson number up to at least 20 m. One advantage with the MPT-index is that itcontains just a few variables and has obvious limits between different stabilities. The internal boundary layers that build up over surfaces with different characteristics than thesurrounding area was discovered above Uppsala in a study with near neutral stratification.The surface of Uppsala is very rough compared to the surroundings. It was found that airblowing about 4000 m through Uppsala created an internal boundary layer of a height ofabout 110 m. In other studies, mostly in cities larger than Uppsala, it was found that the isotherms at nightcame much closer together and it was warmer than in the surrounding areas. This gives theisotherms the shape of the topographical isolines for an island. This gives the expression,urban heat island. In Uppsala this study showed some signs for a night-time urban heat islandalthough the city is quite small. The urban heat island was most obvious during winter and spring. Measurements of turbulence gave spectra for u, w, q and T with very different lowestfrequenciesfor the start of the inertial subrange. For higher frequencies inside the inertialsubrange the spectra for all stabilities are collapsing onto each other, satisfying the Monin-Obukhov similarity theory, although the introduction of local scaling. The division at lowerfrequencies gave the deviations between the spectra.

Autoliv koncernen är ett högteknologiskt globalt företag med ca 42 000 anställda i 32länder världen över. Företagets vision är att drastiskt reducera trafikolyckor, trafikskadoroch olyckor med dödlig utgång. Examensarbetet utfördes på koncernens dotterbolagAutoliv Sverige AB i Vårgårda (ALS) med syftet att hitta förbättringar, som germöjligheter till en effektivare godsmottagning och utökad kapacitetsutnyttjande. ALSproducerar i huvudsak airbags och specialkomponenter och har ca 1000 anställda.Examensarbetet inleddes med en förundersökning på godsmottagningen. De metoder somanvändes har varit intervjuer, enkäter och andra uppföljningsblanketter. Enkätsvaren ochanalyserna gav information om de problem, som påverkar materialflödet pågodsmottagningen och vilka veckodagar som arbetsbelastningen var extra tungt ochstressigt. Dessutom genomfördes också transportanalys avseende inleveransfönster för attstämma av hur väl leverantörer och transportörer följer dessa.Resultatet av förundersökningen presenterades företagets referensgrupp för att besluta omexamensarbetets fortsatta inriktning. Gruppen beslutade att den fortsatta analysen skullefokusera på de svenska leverantörerna och de tre slingrutterna i Sverige. Analysenbekräftade att slingbilarna i dagsläget inte utnyttjas optimalt och har således outnyttjadkapacitet kvar, som varierar mellan 1/3 och 2/3 av lastutrymmet. Företaget kommer attarbeta vidare med optimeringsfrågan och i möjligaste mån komplettera med flera svenskaleverantörer och finslipa transportsträckorna efter att examensarbetet avslutats, vilketkommer med stor sannolikhet att resultera i kostnadsbesparingar.I samband med analys av godsmottagningen konstaterades behovet av att generelltförbättra medarbetarnas förstående för orsak och verkan av sitt handlande så att alla kanse verksamheten i ett bredare perspektiv. Det kan exempelvis handla om att förstå vilkakonsekvenser en bristfällig upphandling kan innebära för godsmottagning ochproduktionen. Organisationen är ett team där alla ska arbeta mot ett gemensamt mål ochförsöka förstå varandras arbetssätt, processer och arbetssituation. Ledning, styrning ochuppföljning är viktigt för att bland annat kunna se hur leverantörssamarbetet fungerar.Företaget har utomordentligt bra dokumentation i form av standarder hur samarbetet skase ut, men frågan är hur väl regelverket efterlevs i verkligheten.Författaren rekommenderar att ALS fullföljer uppföljning av leverantörssamarbetet ochåtgärdar de affärsrelationer som inte är tillfredsställande. Trimning av leveransfönster ärockså en möjlighet för att kunna skapa ett jämnare materialflöde, vilket dock måsteharmonisera med produktionens JIT-filosofi (Just In Time). I samband med denna analysrekommenderas också en genomgång av eventuella justeringsbehov av bemanningen pågodsmottagningen. Optimering av slingbilarna är nödvändigt för att kunna uppnåkostnadsbesparingar dels genom att upprätta mer effektiva transportsträckor och delsgenom att maximera lastvolymer genom att i möjligaste mån komplettera med flersvenska leverantörer.

Many researchers believe that employees' ability to share the knowledge they create, recognize, store, access, and apply in the performance of their tasks; and the ability to make it available to others, is critical to organizational success. Unfortunately, the knowledge of an individual is not easily converted into organizational knowledge, and some research suggests that individuals, for various reasons, sometimes tend to withhold their knowledge. When it comes to more extensive education initiatives and skills development in Swedish healthcare, medical secretaries are a rarely prioritized group. Instead, education is something that often is being arranged locally and internally, which in practice requires the exchange of knowledge to function at least satisfactorily, but even better really good, between co-workers. The purpose of this study is to contribute to a better insight into the experiences, attitudes and behaviours that may exist in the internal exchange of knowledge and skills development within the medical secretarial profession. In this study, a qualitative method was used where data from six semi-structured interviews were analysed with personal narratives analysis and empirically evaluated in relation to Huxham and Hibbert’s (2008) theoretical framework; inter-partner learning in collaboration. There is reason to problematize the exchange of knowledge that occurs in the everyday interaction between medical secretaries. The findings also imply that there is not a single, simple and unambiguous answer to the research question, but rather confirms the complexity Huxham and Hibbert’s (2008) explanatory model demonstrate, with both selfish and altruistic approaches to knowledge exchange. This study also shows that there is a complexity in how accountability versus renouncement of responsibility for knowledge exchange is manifested in the everyday interaction of medical secretaries.

Bakgrund: För att bygga ett starkt varumärke krävs det att det interna varumärket genomsyrar hela organisationen. För att lyckas med detta måste företagen arbeta med sitt interna varumärke vilket innebär att de skall behandla sina medarbetare som sina interna kunder. Det krävs att företagen arbetar med sin organisationskultur och vision för att säkerhetsställa att medlemmarna i organisationen har en enhetlig uppfattning. För att lyckas med detta krävs det även att organisationen har en väl fungerande intern kommunikation. Tidigare studier belyser att det är viktigt för företag att arbeta med sitt interna varumärke, däremot finns det brist på tidigare forskning kring området franchisebolag och hur ledningen arbetar med det interna varumärket. Dessutom finns det väldigt lite forskning kring hur medarbetarna uppfattar det interna varumärket och hur det leder till engagemang. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledningen arbetar med det interna varumärket i ett franchisebolag samt hur detta uppfattas av medarbetarna. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och genom en kvalitativ forskningsstrategi genomfördes totalt nio semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare inom organisationen. Det insamlade empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys.  Slutsatser: Studien visar att franchisebolaget inte har en uttalad strategi för det interna varumärket. Trots detta har företaget lyckats att skapa en enhetlig syn på företagsvarumärket genom en organisationskultur och vision som medlemmarna kan identifiera sig med. Ytterligare en slutsats är att organisationskulturen och visionen har en direkt påverkan på medarbetarnas engagemang som uttrycks genom begrepp som gemenskap, tillit och öppenhet. Dessutom kan den interna kommunikationen ses som ett nyckelverktyg för franchisebolaget och deras framgång för att engagera medarbetarna. / Background: To build a strong brand, it is necessary for the internal brand to involve the entire organization. To succeed in this, companies must work on their internal brand, which means treating their employees as their internal customers. Companies need to work on their organizational culture and vision to ensure that members of the organization have a unified understanding. To succeed in this, it also requires a well-functioning internal communication within the organization. Previous studies highlight the importance for companies to work on their internal brand, however, there is a lack of previous research on franchise companies and how the management deals with the internal brand. In addition, there is a lack of research on how employees perceive the internal brand and how it leads to engagement. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the management works with the internal brand in a franchise company as well as how this is perceived by the employees Method: The study is based on a deductive approach and through a qualitative research strategy, a total of nine semi-structured interviews were conducted with leaders and employees within the organization. The collected empirical material was analyzed using thematic analysis. Conclusions: The study finds that the franchise company does not have a pronounced strategy for the internal brand. Despite this, the company has managed to create a unified view of the corporate brand through an organizational culture and vision that members can identify with. Another conclusion is that the organizational culture and vision have a direct impact on employee engagement expressed through community, trust, and openness. In addition, internal communication can be seen as a key tool for the franchise company and their success in engaging employees.

Serviceorganisationer med direkt kundkontakt kräver att de anställda uppfattar och förmedlar varumärket till konsumenten enligt företagets uttalade varumärkesmål. Internt varumärkesbyggande är en process som innebär att anställda är en tillgång i uppbygganden av varumärket, genom kontakten med kunderna. Om den interna uppfattningen av varumärket inteöverensstämmer med företagets uttalade varumärkesmål, förmedlas en felaktig bild till kunden. Denna studie ämnar utforska hur ett varumärke förmedlas från ledningen hela vägen ner i en serviceorganisation, samt vilka eventuella diskrepanser som uppkommer i hur varumärket förmedlas och hur varumärket uppfattas av de anställda. Denna studie antar en kvalitativ ansats, där datainsamlingen primärt har skett genom intervjuer vid en serviceorganisation inom banksektorn. Studien påvisar att anställda har uppfattat varumärket enligt ledningens uttalade varumärkesmål. Däremot uppkommer det diskrepanser i förmedlingen från chef till anställd, där ett aktivt arbete att upprätthålla den interna varumärkesprocessen fallerar eftersom att det är brist på ständig kommunikation av varumärket, skapande av lojalitet gentemot varumärket samt kommunikation mellan chef och anställd angående prestationer.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur.  Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.