Intresset för hållbar utveckling har ökat under de senaste decennierna och likaså intresset hos företag i form av Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhetsrapportering. Detta ökade engagemang leder till att företag behöver utveckla ett effektivt hållbarhetsarbete samt verksamma hållbarhetspolicys inom företaget. Däremot kan det vara svårt att säga hur väl de principer som fastställts i arbetet med CSR förankras internt inom företag.   Problemet som studien undersöker är hur information om CSR sprids internt inom en organisation och vilka effekter informationskällorna får med hänsyn till de anställdas medvetenhet om och involvering i CSR-arbetet. En bransch som tidigare forskning menar redovisar minst icke-finansiell information är försäkringsbranschen. Syftet med studien är att beskriva hur försäkringsföretag arbetar med och informerar organisationen om CSR-beslut med fokus på hur hållbarhetsarbetet sprids och förankras inom organisationen. Genom att analysera hur olika led inom en organisation får information om CSR vill studien skapa förståelse över förankringen av CSR för att visa vilka interna effekter arbetet ger sett till anställdas medvetenhet och involvering.   Studiens metod är av kvalitativ karaktär med ett interpretativt synsätt. Genomförandet av studien har gjorts genom att undersöka tre försäkringsföretag. Intervjuer med hållbarhets-ansvariga och anställda på respektive försäkringsföretag har gjorts för att erhålla olika led inom organisationsstrukturens perspektiv på hur beslut om CSR kommuniceras och förankras inom organisationen.   Studien visar att samtliga försäkringsföretag arbetar med alla tre dimensioner av CSR, men lägger störst fokus vid den sociala och den miljömässiga dimensionen. Informationskällorna till CSR inom försäkringsföretag varierar beroende på vilken arbetsroll som besitts. Däremot är intranätet den främsta informationskällan som de anställda hittar information om företagets CSR-arbete. Intranätet innefattar dock en risk i att den anställda själv kan välja att inte åta sig informationen som finns tillgänglig. Detta resulterar till ett mindre engagemang och involvering i CSR-arbetet och är något som några respondenter till denna studie har visat. Samtliga respondenter i studien är medvetna om sitt företags CSR-arbete och engageras och involveras i dessa i olika utsträckningar beroende på vilket intresse de har för ämnet. Studien visar även att CSR-arbetet inom försäkringsföretag resulterar i interna effekter, det vill säga organisatoriskt engagemang, organisatorisk identifiering och organisatoriskt förtroende. Dessa effekter förstärks med hjälp av ett ansenligt CSR-arbete och innebär således att den anställde känner större organisatoriskt åtagande mot organisationen.

Studien syftar till att undersöka sambandet om huruvida bolag ökar eller minskar sin utdelning när olika styrelse och VD specifika variabler förändras. Undersökta variabler avser andel kvinnor i styrelsen, styrelsens storlek och styrelsemedlemmars interna aktieinnehav. Med tillämpning av en kvantitativ panelstudie baserad på en deduktiv ansats ämnar studien belysa hur sambanden ser ut för svenska börsnoterade bolag som inkluderas i OMXS30 under åren2009–2021. Genom ordinal probit regressioner kommer studiens empiriska resultat jämföras mot ett teoretiskt ramverk i syfte att förkasta eller bekräfta studiens hypoteser. Det teoretiska ramverket består av irrelevansteorin, agentteorin och Lintners utdelningspolicy.Resultatet finner skiftande stöd i studiens teoretiska ramverk. Andelen kvinnor uppvisar ett negativt samband, vilket står i kontrast till övervägande del av teorier och tidigare forskning. Styrelsens storlek uppvisar ett positivt samband gentemot utdelningsförändring, vilket går i linje med tidigare forskning. För internt innehav som förväntas vara negativt, återfinns ett svagt negativt samband för värdet på aktieinnehav för VD och styrelseordförande. Styrelseledamöternas aktieinnehav uppvisar i motsats ett positivt samband och styrka innehav visar ingen riktning i sitt samband. / The aim of this study is to explore the relationship between companies’ decision to increase or decrease their dividend and changes in board and CEO specific variables. The specificvariables refer to the proportion of women on the board, the size of the board and the internal shareholding of the board. Using a quantitative panel study with a deductive approach, the study explores this relationship by looking at companies included in the stock market indexOMXS30 during the years 2009–2021. The empirical results are compared against a theoretical framework to reject or confirm the study's hypotheses using ordinal probit regressions. The theoretical framework consists of the irrelevance theory, the agency theory and Lintner's dividend policy.The results show varied support in the theoretical framework. The proportion of women shows a negative relationship, which is inconsistent with most theories and previous research. The size of the board shows a positive relationship to dividend change, which is in line with previous research. For internal holdings, which are expected to be negative, a weak negative correlation is found for the value of shareholdings with the CEO and chairman of the board. In contrast, the board members' shareholdings show a positive relationship and strength holdings show no direction in their relationship.

Digitalization has led to a higher speed of product development and increased competition on the market. This has impacted how firms organize and manage innovation activities, where firms need to have certain abilities to quickly respond to the external environment in order to stay competitive in dynamic markets. As obtaining innovation capabilities internally require large amount of R&D expenditures, there are several strategies a firm can pursue in order to innovate more efficiently; such as pursuing an Open Innovation landscape, and investing in strategic alliances. However, as these strategies come with additional challenges and costs, focus has instead been turned to the internal environment, and collaborating more effectively internally for innovation purposes has received new light in recent research. Therefore, this study aimed at exploring the underlying structures and mechanisms of intra-organizational collaboration for innovation. Previous research on internal collaboration for innovation have investigated the formal and informal structures for knowledge sharing and joint problem solving. In this stream of research, there has been both consistent and mixed results on the enablers of collaboration. Firstly, previous research is consistent with the importance of trust and social interactions for informal collaboration. However, there exists mixed results on the impact of centralization on collaboration. Therefore, this thesis aimed to shed a new light on this topic, and answer the research question: What are the enabling factors for formal and informal collaboration? In an attempt to answer the research question, a qualitative study consisting of 13 interviews with innovation practitioners and corporate executives in the organizational setting of an IT-service company was conducted. The interviews aimed at providing insights on how collaboration for innovation across units and individuals was carried out, and were carefully recorded, transcribed and analyzed. The findings revealed both support for previous theory as well as provided with new insights, stating that centralized decision making, managers’ self-interest and a clear mandate enables formal collaboration; while decentralized decision making, social connections, employees’ mindset and geographical proximity enables informal collaboration. Particularly important for enabling informal collaboration is the possibility for social interactions between employees, their level of organizational awareness and their mutual trust. Furthermore, the results highlighted the presence of interdependencies between the enabling factors, and provided with a new insight on the impact of centralization by clarifying when and how centralization is an enabler of collaboration, and where firms benefit from decentralized decision making instead. The results indicate that centralized decision making enables collaboration on a strategic “macro” level, and decentralized decision making enables collaboration on a “micro” level. / Digitaliseringen har både lett till ökad produktutvecklingshastighet och ökad konkurrens. För att kunna anpassa sig till förändringar på marknaden och fortsätta vara konkurrenskraftiga, måste bolag besitta vissa färdigheter och förutsättningar för att innovera. Då interna innovationsaktiviteter kräver kostsamma resurser, finns det ett antal strategier för att istället bygga på sig kompetenser genom externa samarbeten, såsom öppen innovation och strategiska partnerskap. Däremot kommer dessa med egna utmaningar och kostnader, vilket på senare tid har lett till ett nytt fokus på den interna miljön, och ett nytt ljus riktats mot forskning inom internt samarbete för innovation. Denna studie ämnar därför att utforska de underliggande strukturerna och mekanismerna bakom intern kollaboration för innovation. Tidigare forskning inom ämnet har tittat på de formella och informella strukturerna för intern kunskapsdelning och gemensam problemlösning för innovation. Här har tidigare forskning varit entydig i att sociala interaktioner och tillit är viktigt för informell kollaboration, däremot har påverkan av centralisering visat motsägelsefulla resultat. Därför ämnar denna studie i att svara på forskningsfrågan: Vilka faktorer möjliggör formell och informell kollaboration? I syfte att svara på frågan har en kvalitativ studie bestående av 13 intervjuer med innovatörer och bolagschefer på en IT-tjänstfirma utförts. Intervjuerna ämnade ge insikt på hur kollaboration för innovation över avdelning-, och individnivå skedde, varvid de spelades in, transkriberades och analyserades enligt ett antal metoder. Resultaten delvis bekräftade tidigare forskning, och delvis bidrog med ett antal nya insikter, genom att peka på att centraliserad beslutsfattande, ledares egenintresse och tydliga mandat möjliggör för formell kollaboration; och decentraliserat beslutsfattande, sociala kontakter, medarbetares tankesätt och geografisk närhet möjliggör informell kollaboration. Viktigt specifikt för informell kollaboration var möjligheten för sociala interaktioner och ömsesidig tillit mellan medarbetare, samt nivån på deras kunskap om organisationen. Ytterligare upptäcktes en växelverkan mellan olika möjliggörande faktorer för formell och informell kollaboration, samt en ny insikt om när, hur, och var nivån av centralisering gör nytta för kollaboration. De empiriska resultaten pekade på att centraliserade beslut möjliggör på en strategisk, “makro”-nivå, medan decentraliserade beslut möjliggör på en lägre, “mikro”-nivå.

Bakgrund: Uppmärksamhetsfokus på omgivningen/externt fokus har återkommande visat förbättra motorisk färdighet, inlärning och prestation under flertalet olika motoriska uppgifter i jämförelse med fokus på egna kroppen/internt fokus. Instruktioner som uppmuntrar till internt fokus är mer förekommande vid rehabiliteringen av skador som ruptur av främre korsbandet, däremot har externt fokus visats påverka kinematiska variabler som kan minska risken för återskada. Uppmärksamhetsfokus inverkan på kinematiken under knäböj på vippbräda har dock inte studerats tidigare. Syfte: Syftet var att undersöka om instruktioner som uppmuntrar olika uppmärksamhetsfokus har en inverkan på uförande mätt som rörelseflyt, knästabilitet och balans under ett knäböj på vippbräda samt om det fanns skillnader i utförande mellan personer utan knäskada och personer med främre korsbandsrekonstruktion (ACLr). Metod: Sexton deltagare (11 icke-skadade, 5 ACLr) genomförde sex knäböj på en vippbräda under tre omgångar med instruktioner som uppmuntrade till antingen inget särskilt fokus (neutralt), externt fokus (på vippbrädan) eller internt fokus (på fötterna). Alla knäböj registrerades med ett tredimensionellt kamerasystem. Neutralt fokus utfördes först följt av externt eller internt fokus i randomiserad ordning. Utfallsvariabeln rörelseflyt mättes som avvikelser i knäböjets hastighetskurva, knästabilitet som adduktion/abduktion av underbenet och balans som brädans avvikande lutning i horisontalplan. Resultat: Internt fokus ledde till signifikant mindre knäadduktion (gruppmedian skillnad 1.9°) under flexionsfasen när man slog ihop alla 16 deltagare jämfört med neutralt fokus. Inga andra signifikanta resultat noterades mellan uppmärksamhetsfokus eller mellan grupperna utifrån utfallsvariablerna.   Slutsats: Uppmärksamhetsfokus hade ingen konsekvent inverkan på rörelseflyt, balans och knästabilitet bland våra deltagare. Fler studier med högre deltagarantal vid liknande komplexa uppgifter behövs.

Alla organisationer förändras, antingen omedvetet eller som en del av en utarbetad plan. Planerade förändringar inom organisationen kan drivas som projekt och blir då ett internt förändringsprojekt som syftar till att skapa bättre förutsättningar för organisationens verksamhet. Ett internt förändringsprojekt kan drivas av en projektgrupp under ledning av en projektledare. För att resultatet av projektet ska bli lyckat är det viktigt att projektmedlemmarna känner sig motiverade och presterar för att nå målet. Att skapa motivation och arbetsprestation i projektet faller på projektledaren. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur projektledare i interna förändringsprojekt kan arbeta för att motivera deltagare i projektgruppen. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. För att besvara forskningsfrågan har en fallstudie genomförts genom att intervjua Lean-coacher som arbetar med att hjälpa företag inom lantbruksnäringen att införa Lean i sin verksamhet. Data har samlats in från respondenterna med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av en teoretisk bas utifrån Teresa Amabiles Progressprincip. Utifrån respondenternas berättelser om handlingar och arbetsätt och hur dessa kan påverka faktorer från Progressprincipen presenteras empiri och analys enligt sju teman. Analysen visar att coachernas arbetsätt och handlingar påverkar flera delar ur Progressprincipen och därför har möjlighet att påverka individers motivation och prestation positivt. Coachernas arbetsätt fokuserar tydligast på att möjliggöra Progress och att Tillåta självständighet/självstyre samt på att skapa Klara målsätningar. / All organization goes through change, either unintentional or as part of scheduled plan. Planned changes within the organization can be managed as projects and is then categorized as an internal change project aimed at creating better conditions for the organization's operations. An internal change project can be completed by a project team led by a project manager. If the outcome of the project is to be successful it is important that team members are motivated and high performing. To create motivation and work performance in the project is the responsibility of the project manager. The aim of this study is to contribute knowledge about how project managers who is responsible for internal change projects can work to motivate the project group. This study has been made using qualitative research. To answer the research question a case study has been conducted by interviewing Lean coaches who are working to help companies in the agricultural sector to implement Lean in their operations. Empirical data was collected from respondents using semi-structured interviews. The empirical data were analyzed using a theoretic framework based on Teresa Amabile and her work on The Progress Principle. Based on respondents' stories of their work and actions, and how these can affect The Progress Principle, the empirical data and analysis are presented as seven different themes. The analysis shows that the coaches' work and actions affect several parts of The Progress Principle and therefore have the ability to have a positive influence on individuals' motivation and performance. The coaches' work has a clear focus on enabling Progress and Allowing autonomy and Setting clear goals.

This study is made because of the increased global competition where companies have to look in to their own business to find opportunities for improvements. The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of the waste that occurs in internal material flow and how to improve processes like transports and material handling as part of the internal material flow.  Internal material flows in itself a waste of resources since it does not add value to the product, but the flow is necessary to make a business work. Therefore, companies should review their flows and try to find improvement to become more efficient. Unused transportation, waiting and poor material handling are just three examples of waste that was discovered during the case study. Based on the theories and data from the case study proposals for improvement have been developed.  By solving the defined questions of the study, the purpose has also been attained. More knowledge about the factors that affect the internal material flow negative and the methods you can use to enhance the flow is obtained by the study. Since only one company has studied the study can be considered limited, from a scientific perspective. / Bakgrunden till studien ligger i den ökade globala konkurrenssituationen för medelstora företag som leder till att företag måste ser om sin verksamhet för att hitta förbättringsmöjligheter. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i vilka slöseri som förekommer i interna materialflöden samt hur man kan effektivisera processerna materialtransporter och materialhanteringen som ingår i det interna materialflödet.  För att kunna bemöta studiens syfte genomfördes en litteraturstudie parallellt med en fallstudie ute på ett producerande företag. Litteraturstudien startade väldigt brett med generella teorier, för att sedan gå över till att bli mer fokuserad på de delar som studien omfattar. Under fallstudien samlades kvantitativ data in genom observationer för att få fram ett resultat av nuläget hos fallföretaget. Därefter analyserades resultatet med den genomförda litteraturstudien för att på så sätt kunna besvara studiens frågeställningar och därmed syfte.  Interna materialflöden är i sig ett slöseri av resurser då det inte höjder värdet för slutprodukterna, dock är flödet nödvändiga för att få en verksamhet att fungera. Därför bör man se över sina sitt flöde och hitta ständiga förbättringar för att bli mer effektiva. Outnyttjade transporter, väntan och långa materialhanteringar var några av de slöseri som upptäcktes under fallstudien. Utifrån teorier och data från fallstudien har förbättringsförslag tagits fram, där bland annat förslag på mer strukturerade och planerade transporter kan lösa problem med outnyttjade transporter.  Genom att svara på frågeställningarna har studiens syfte uppnåtts. Då fördjupad kunskap om vilka faktorer som påverkar det interna materialflödet negativt och vilka metoder man kan använda för att förbättra flödet är erhållits genom studien. Då endast ett företag har studerats kan studien anses som begränsad ur ett vetenskapligt synsätt.  Därför kan det vara intressant att studera liknande företag i framtida studier för att se om resultaten är generaliserbara. Det skulle även vara intressant att se hur en implementering av förbättringsförslagen påverkar fallföretagets interna materialflöde.

Syfte: Då tidigare forskning har visat varierande och motsägelsefulla resultat vad gäller relationen mellan CSP och finansiell prestation, skapar det en förståelse för att andra variabler påverkar relationen. Syftet med följande studie är att undersöka om och hur graden av internt ägande påverkar relationen mellan socialt ansvar och finansiell prestation.   Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi, med en deduktiv ansats, antagit en kvantitativ forskningsstrategi. En tvärsnittsdesign har utförts där enbart sekundärdata har tillämpats som hämtats från Thomson Reuters Datastream. Analysering av sekundärdata har utförts genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Resultatet indikerar att det inte är möjligt att visa hur graden av internt ägande påverkar relationen mellan socialt ansvar och finansiell prestation. Studien visar däremot att det föreligger en negativ relation mellan företags arbete med socialt ansvar och finansiell prestation (ROA och Tobin’s Q), samt mellan socialt ansvar och internt ägande.   Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida forskning är framförallt att fortsätta på den nya unika forskningsinriktningen som följande studie belyst, genom att studera hur graden av internt ägande påverkar relationen mellan CSR och finansiell prestation (läs fler förslag under avsnitt 6.5 Förslag till vidare forskning).   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med mer empiriskt material till variationerna som tidigare forskning framställt gällande relationen mellan CSP och finansiell prestation, samt relationen mellan internt ägande och CSP. Studien har även bidragit till en ny forskningsinriktning gällande de interna ägarnas påverkan på relationen mellan socialt ansvar och finansiell prestation. / Purpose: Since previous research has shown diverse and contradictory results regarding the relationship between CSP and financial performance, it creates an understanding that other variables may affect the relationship. The purpose of the study is to examine whether and how the level of insider ownership affects the relationship between social responsibility and financial performance.   Method: This study was based on a positivistic research philosophy, with a deductive approach and adopted a quantitative research strategy. A cross-sectional design has been carried out using only secondary data that was collected from Thomson Reuters Datastream. The secondary data was analyzed by descriptive statistics and multiple regression analysis in SPSS.   Results & Conclusions: The result wasn’t able to show how the level of insider ownership affects the relationship between social responsibility and financial performance. However, the study showed that there is a negative relationship between the social responsibility and financial performance (ROA and Tobin’s Q), as well as between social responsibility and insider ownership.   Suggestions for further research: Suggestions submitted to future research is to continue on the new unique research approach that this study has shed light on, by studying how the level of insider ownership affects the relationship between CSR and financial performance (read more suggestions under section 6.5 Suggestions for further research).   Contributions of the thesis: The study provides more empirical data to the varying results that previous researchers has shown in attempt to examine the relationship between CSP and financial performance, and the relationship between insider ownership and CSP. The study has also contributed to a new research area regarding the insider ownership and how they influence the relationship between social responsibility and financial performance.

Syfte: Företag har idag en skyldighet att verka för ett hållbart samhälle utifrån enskilda organisatoriska förutsättningar. Utifrån det har vi studerat hur små och medelstora företag i Gävleborg arbetar med socialt ansvarstagande utifrån förutsättningar de har. Studien är genomförd i syfte att utöka den befintliga forskningen för vad små och medelstora företag kan bidra med till socialt ansvarstagande.         Syftet med studien är att skapa förståelse för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ett internt och externt organisatoriskt perspektiv.  Metod: Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. För att samla in data har vi utfört semi-strukturerade intervjuer som sedan bearbetades i analysverktyget Nvivo. Empirimaterialet presenteras i ett enskilt kapitel. Analys & slutsats: Analysen i studien tyder på att arbetet med socialt ansvarstagande är viktigt oavsett vilken storlek, bransch eller ekonomisk möjlighet företaget har. Skillnader i resultatet uppstod mellan det interna och externa sociala ansvarstagandet då det externa upplevdes som svårare av intervjupersonerna.  Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att studien bör ligga till grund för forskning i större omfattning, förslagsvis med fler små och medelstora företag. Vidare forskning kan även genomföras med fler intervjupersoner samt i andra positioner än intervjupersonerna som deltagit denna studie vilket vi tror kan bidra till andra insikter. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget utgör ett kvalitativt perspektiv i syfte att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande. Det praktiska bidraget är en översikt på hur små och medelstora företag kan arbeta med socialt ansvarstagande utifrån organisatoriska förutsättningar. / Aim: Today companies are required to work for a sustainable society based on individual organizational conditions. Based on that, we have studied how small and medium-sized enterprises in Gavleborg are working with social responsibility on the basis of the conditions they possess. The study was conducted in order to expand the existing research for what small and medium-sized enterprises can contribute to social responsibility. The purpose of the study is to create an understanding of how small and mediumsized companies work with social responsibility from an internal and external organizational perspective. Method: We have used a qualitative research method. To collect data, we conducted semi-structured interviews and then processed them in the analysis tool Nvivo. The empirical material is presented in a private chapter. Analysis & Conclusions: The analysis of the study suggest that the work of social responsibility is important regardless of the size, industry and economic possibilities the company possesses. Differences in the results arose between the internal and external social responsibility as the external was perceived as more difficult in the interviews. Suggestions for future research: We suggest that the study should be the basis for research on a larger scale, preferably with more small and medium-sized enterprises. Further research may be conducted with more respondents and in other positions than those who were interviewed in this study, which we believe can contribute to other insights. Contribution of the thesis: The theoretical contribution represents a qualitative perspective to increase the understanding of how small and medium-sized companies work with social responsibility. The practical contribution is an overview of how small and medium-sized enterprises can work with social responsibility on the basis of organizational conditions.

Abstract The purpose of the study was to examine how personal assistants experience their psychological contract and how the psychological contract was fulfilled against their supervisor or manager.A qualitative method was used and seven interviews were conducted with personal care assistants from various workplaces. The interviews were analysed with thematic analysis and resulted in five main themes. Expectations, personal but not private, what really stands in the contract, how people look at the profession and fulfilment. In conclusion, the main result was that the personal care assistants experienced that the internal psychological contract consisted of the relation to the supervisor or manager and the accessibility to the employer. The personal care assistants felt that the contents of the external psychological contract consisted of the work duties, employment security, working hours and the attractiveness of the profession. The majority of the respondents felt that the internal and external psychological contract was fulfilled. None of the respondents considered that the internal and external psychological contract was not fulfilled at all.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder. Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar. Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag. / Background: The inconsistency, in the management of internally generated intangible assets, is addressed by the standard setters IASB, AASB, ASBJ and by the Swedish organization RFR. RFR argue that more attention should be placed on the identification and recognition of internally generated intangible assets, this due to their significant increase and impact on companies and customers. Aim: The study is describing the context in which internally generated intangible assets exist. Hence, contributing to an understanding of how their characteristics and identification are treated in accounting, in the consumer goods and service industry. Completion: The study has a qualitative approach and is based on interviews with companies with internally generated intangible assets in the consumer goods and service industry. Result: The consumer goods and service industry use formal and informal heuristics in order to identify internally generated intangible assets due to the uncertainty in the assessment. The existence of heuristics is affected by the following factors; key personnel, experience, company size and size of the internally generated intangible assets. The industry perceives difficulties in the existing regulations, but finds IAS 38 to be, overall, adequate.