Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna. Syftet med studien är att undersöka hur landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör. För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie. För att få en djupare förståelse för hur styrningen av de privata vårdcentralerna går till samt varför man styr som man gör samlades information genom individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med marknadsskaparna för hälsovalet i Värmland samt med privata vårdcentralschefer. Studien visar att landstinget utövar styrning och kontroll genom krav- och kvalitetsboken. Krav- och kvalitetsboken detaljeras och det som inte avtalats i den hänvisas till gällande praxis, riktlinjer samt policydokument. Detaljrikedomen ger lite utrymme för eget handlande som tyder på att breda och strama handlingskontroller används. Vidare visar studien att även resultatkontroller används i viss utsträckning då man mäter de parametrar som går att mäta och belönar vid måluppfyllelse, vilket tyder på att kontrollen är smal. Empirin ger även indikationer för att det idag saknas kontrollsystem för att motverka uppkomsten av manipulation. Vidare ger empirin upphov till att även sociala kontroller används, dock i liten utsträckning genom att medborgarna kan agera genom att byta vårdcentral vid missnöje. Den nya marknaden kombinerat med en svårstyrd verksamhet skapar osäkerhet i miljön. Osäkerheten tycks vara grunden för detaljstyrning vilket i sin tur ger indikationer för att det finns brister i förtroendet, varför ett byråkratibaserat styrmönster tycks användas vid styrningen av de privata vårdcentralerna. / After the introduction of the Act system of choice (LOV) and its mandatory rules for primary care, a new market was created; a so called quasi-market. A quasi-market consists of both public and private organizations in which both parties are financed by the state, county councils or municipalities. The collaboration between county councils and private clinics can be seen as an inter-organizational cooperation with mutual dependences. The county councils need to ensure that the private health care centers operate according to the agreement; to create accessible health care with high quality to the citizens. The study aims to examine how county councils control private health care centers and why they control the way they do. To fulfill our purpose with this study, we have worked with a qualitative approach using a case study method. Information was gathered through individual interviews with the market-makers for the "health choice" in the county Värmland and with the private health care center managers. The study shows that the county council exercise management and control through the requirement- and qualitybook. The requirement- and qualitybook is detailed, what is not agreed upon in that book is referred to current practice, guidelines and policy documents. The level of details in the requirement- and qualitybook provides little room for own actions, suggesting that tight action controls are used. The study also show that result controls are used to some extent, although in a loose matter since the county council measure what can be measured and reward goal-fulfillments. The empirical data also provide indications that there are no controls to prevent the emergence of manipulation today. Moreover, the empirical data show that social controls also are used to a small extent because of the citizens possibility to switch health care center at a possible dissatisfaction. The new market, combined with operations that are difficult to control, creates uncertainty in the environment, which seems to be the basis for a detailed management and control systems. That in turn provides indications for the existence of deficiencies in confidence, which in turn indicates that a bureaucracy based control pattern seems to be used in the control of the private health care centers.

The purchasing function has become a strategic position for most companies. Activity in an organization cannot be performed without the presence of the information, which means that communication is important for being able to perform a task or activity. Communication related to the purchasing process has been investigated at Gavlegårdarna, a real estate company located in Gävle. In this work, Gavlegårdarna wanted to examine whether there is an opportunity to improve communication and investigate factors that lead to a lack of communication. The purpose of this study was to get a general image and increase understanding of factors that affect communication. The study is based on a case study, where one interview took place in the purchasing department and a questionnaire sent out to people who work daily with purchasing function.

<p>Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer enbart att undersöka kundens förtroende för rekryteringsföretaget. Vi kommer inte att behandla i vilken utsträckning det finns förtroende i motsatt riktning. </p><p>Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med två kunder samt två av dem anlitade rekryteringsföretag. </p><p>Resultat: I den ena relationen mellan kund och rekryteringsföretaghar vi definierat kundens förtroende som strategiskt och baserat på rekryteringsföretagets verkliga handlingar och de kontrollmekanismer i form av de kontrakt och avtal som omger relationen. I den andra relationen känner kunden ett i många avseenden passionerat förtroende som istället bygger på att kunden upplever rekryteringsföretagets intentioner som goda. Förutsättningar för kundens förtroende skapas främst genom lyckade rekryteringar. För detta krävs samarbete över en längre tid. Det finns ett flertal faktorer som i sig innebär en bättre rekrytering och därigenom skapar förutsättningar för förtroende. Dock är flertalet av dessa beroende av just tid. Det förtroende som kunden inledningsvis kände till rekryteringsföretaget utvecklades senare till ett förtroende för den enskilda rekryteraren.</p>

Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende. Avgränsningar: Vi kommer enbart att undersöka kundens förtroende för rekryteringsföretaget. Vi kommer inte att behandla i vilken utsträckning det finns förtroende i motsatt riktning. Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med två kunder samt två av dem anlitade rekryteringsföretag. Resultat: I den ena relationen mellan kund och rekryteringsföretaghar vi definierat kundens förtroende som strategiskt och baserat på rekryteringsföretagets verkliga handlingar och de kontrollmekanismer i form av de kontrakt och avtal som omger relationen. I den andra relationen känner kunden ett i många avseenden passionerat förtroende som istället bygger på att kunden upplever rekryteringsföretagets intentioner som goda. Förutsättningar för kundens förtroende skapas främst genom lyckade rekryteringar. För detta krävs samarbete över en längre tid. Det finns ett flertal faktorer som i sig innebär en bättre rekrytering och därigenom skapar förutsättningar för förtroende. Dock är flertalet av dessa beroende av just tid. Det förtroende som kunden inledningsvis kände till rekryteringsföretaget utvecklades senare till ett förtroende för den enskilda rekryteraren.

Att utreda möjligheterna att etablera dataförsörjning riktade mot multimodala transporttjänster är idag av största intresse. Det är också intressant att försöka utnyttja de standarder som tagits fram när en dataförsörjningskedja ska etableras. Detta examensarbete genomfördes på Triona AB i Borlänge. Triona har utvecklat databasen Transport Network Engine (TNE), som idag används för att läsa in data från Nationella VägDataBasen (NVDB) och från skogsnäringen. Målet med arbetet var att ta fram en informationsmodell, som beskriver hur ett transportnät med nätanknutna data, som stödjer multimodala transporter och resor, kan lagras i TNE. En förlängning av målet blev att, utifrån ett givet användarfall, etablera dataförsörjning till TNE och lägga in de nödvändiga datamängderna. TNE bygger på ESRI:s produkter och funktionalitet för hantering av geografisk information och informationsmodell och datahantering i TNE baseras på internationella och svenska standarder. Idag finns all information om järnvägsnätet hos Banverket och det finns ingen koppling mellan Banverkets databas Baninformationssystemet (BIS) och Vägverkets databas NVDB. För att den kopplingen ska kunna ske, krävs att de båda verken kan samarbeta som två stora organisationer i ett väl fungerande nätverk. Ett så kallat interorganisatoriskt nätverk. Det akademiska syftet var att föreslå en arkitekturstrategi som stödjer ett sådant nätverk. Vi upptäckte att arkitekturstrategierna IRM och VBS är uppbyggda för att inrikta sig på enskilda organisationer, och det visade sig svårt att följa en specifik strategi inom ett nätverk med flera organisationer. I vårt användarfall måste nätverket mellan Banverket, Vägverket och Stora Enso samarbeta över organisationsgränserna. Därför behövs en strategi för ett interorganisatoriskt samarbete så att informationen kan struktureras på ett gemensamt sätt. Vi föreslår ett antal idealtypskriterier som vi utgått efter i struktureringen av systemarkitekturen. Den innehåller en informationsmodell för både väg- och järnvägsdata som följer standarden SS 63 70 04. Arbetet avgränsades till att endast innehålla de datamängder som användarfallet kräver. Vi har analyserat KombiTIF-rapporten som är ett avslutat projekt styrt av Banverket på uppdrag av Näringsdepartementet. Rapporten ger ett förslag på en lösning i form av en arena som ska göra data tillgänglig för användning. Vi väljer att se TNE-plattformen som en realisering av denna arena. Enligt vårt förslg så ska TNE-plattformen hämta in det mest grundläggande datat om järnvägsnät och nätanknuten data från BIS och standardiserad information om vägnät och nätanknuten data från NVDB via ett gränssnitt. I framtiden är det möjligt att på samma sätt ta in andra trafiknät såsom Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Rikstrafiken. Vi arbetade efter en egen metod som vi tog fram med valda delar från andra metoder; kartläggning, perspektivanalys, verksamhetsanalys, utveckling och utvärdering. Arbetet genomfördes iterativt i de fem olika faserna.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie av Uppsala Baskets Nätverk, som är en mötesplats skapad för lagets sponsorer. Uppsatsen syftar till att studera om, och i så fall hur, Uppsala Baskets Nätverk skapar mervärde för sina medlemmar. Detta har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer med Uppsala Basket samt dess sponsorer. Enligt vår studie får medlemmarna, genom sitt engagemang, relationsskapande och nätverkande, ut ett mervärde av sin sponsring. Vad de olika medlemmarna får ut av Nätverket varierar beroende på deras engagemang och hur viktigt de anser att det är att få ut något extra av sin sponsring. De passiva medlemmarna får inget mer än de förmåner som kommer genom det traditionella sponsorskapet, medan de engagerade får ett större mervärde i form av exempelvis affärer och kunskapsutbyte. Därmed kan man säga att Uppsala Baskets Nätverk ger mervärde åt sina sponsorer, genom att fungera som en gemensam mötesplats där länkarna mellan sponsorerna stärks.

Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrån ett kulturperspektiv. Studien grundar sig på teori inom två olika ämnesområden. Ett område är organisationskultur där tidigare forskning visar på hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra området är forskning runt inköp och produktutvecklingsgrässnittet. Då studiens syfte kräver tillgång till ett fysiskt företag så har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag. Författaren använder sig av två metoder i denna fallstudiemiljö för att uppnå studiens syfte. Dels har totalt 20 kvalitativa intervjuer genomförts med företagets utvecklingsavdelning och inköpsavdelning för att kunna studera samarbetsutmaningarna. Dels har båda avdelningarna fått svara på en enkät i syfte att kunna möjligöra en beskrivning av avdelningarnas kultur. Resultat och analyskapitlet är uppdelat i fyra delar där samarbetsutmaningarna enligt de två avdelningarnas perspektiv inleder avsnittet (5.1 och 5.2). Utvecklingsavdelningen i 5.1 uttrycker framförallt sin frustration över hur uppbackningen från inköp i dagsläget fungerar. Inköpsavdelningen beskriver i 5.2 ovetande av vad som sagts i 5.1 att avdelningen måste börja bistå utvecklingsavdelningen bättre men att ansvaret inte bara ligger på inköp. I 5.3 så publiceras resultatet av studiens enkät vilket visar på att kulturen inom de två avdelningarna påminner om varandra men att vissa attribut utgör skillnader. Utvecklingsavdelningen är mer extrem när det gäller förmågan att jobba mot resultat samtidigt som det visade sig att de har ett mjukare arbetsklimat och större fallenhet för att jobba i grupp.    I 5.4 vilket är sista delen i femte kapitlet, söker studien svar på om utmaningarna i 5.1 och 5.2 kan förklaras av utfallet från studiens enkät. Slutsatsen är att studien kan påvisa ett starkt samband mellan vissa kulturattribut och förekomsten av utmaningar. Det mest signifikanta sambandet är att medarbetarna på inköpsavdelningen inte har en kultur där de bistår varandra i så stor uträckning vilket påverkar uppkomsten av utmaningar. Studien konstaterar också att de två avdelningarna jobbar mot olika mål samtidigt som man inte delger varandra vilka behov respektive avdelning har.

Säg "företag" och man tänker på någon som tillverkar och säljer varor eller tjänster.Den här boken befattar sig inte med det. Avhandlingen tar istället sikte på företaget som investeringsobjekt. Den undersöker hur investerare och aktieanalytiker tillsammans skapar objektet. Och den visar hur synen på företaget som just ett investeringsobjekt griper allt vidare omkring sig. Hur bär sig placerarna och analytikerna åt när de konstruerar "sitt" investeringsobjekt?Det är precis vad studien söker blottlägga. Ett ramverk konstrueras som hjälper oss att se och förstå hur aktörerna bygger sin analys. Vi ser att den bygger på förutsägelser, information, och kommunikation mellan placerare och analytiker. Vi ser vad som krävs för att investeringsobjektet ska bli verklighet. Företaget som investeringsobjekt tar sin teoretiska utgångspunkt i gränslandet mellan organisationspsykologi, vetenskapssociologi och företagsekonomi. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001

Samverkan mellan kommuner är något som varit en aktuell fråga för svenska myndigheter under en längre tid. Mer specifikt har en tydlig ökning identifierats sedan kommunallagen trädde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig möta reella politiska behov på ett positivt sätt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 åren gått från att förespråka skyddandet av information till att bli mer öppna och utbyta information över organisatoriska gränser. Denna kvalitativa fallstudie undersöker informationssäkerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner. Teorier som behandlas i uppsatsen är informationssäkerhet, information security governance och samverkan. Studiens syfte är att undersöka utmaningarna med styrning av informationssäkerhetsarbete i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner. Vi ämnar således bidra till forskningen genom att dels förfina befintliga teorier kring de separata ämnesområdena men även utveckla teori där dessa ämnen möts. Vi syftar även till att bidra till praktiken genom att generera värdefull kunskap för de studerade organisationerna men även generalisera resultatet för liknande organisationer. Resultatet visar att vi identifierat ett antal centrala utmaningar där vissa är svårare att hantera än andra. En central utmaning är att det politiska självstyret är tydligt uttalat vilket sätter begräsningar för vad som är möjligt att realisera gemensamt. Vi kan även konstatera att resurser och prioriteringar påverkas av detta. Vi har presenterat ett antal förslag på behov som kan beaktas, både internt i kommunerna men även gemensamt över kommunala gränser. De rekommendationer vi har till kommunerna är att ta ett steg tillbaka gällande samverkan, detta då de ligger på så pass olika nivåer och kan få svårt att skapa en gemensam grund. Kommunerna bör även fokusera på den interna verksamheten och öka säkerhetsmedvetandet för att bli mer redo för att ingå i en samverkan. Uppfylls detta kan de börja fokusera på att anta principer och andra gemensamma aktiviteter som till exempel utbildningar. Detta gör att informationssäkerhetsarbetet går från att vara reaktivt till att bli mer proaktivt. Detta är något som vi anser att både offentliga- och privata organisationer borde sträva mot men även forskare borde ta hänsyn till.

En stor andel av de med missbruksproblematik har visats ha samtidig psykisk ohälsa.Individer med samsjuklighetsproblematik är en sårbar grupp. De löper exempelvis större risk för suicid jämfört med de med endast missbruksproblematik eller psykisk ohälsa, och de har även försämrad tillgång till vård. För att dessa individer ska tillförsäkras adekvat vård och stöd krävs insatser från både kommunal och regional verksamhet. Upprättandet av en samordnad individuell plan (SIP) är en lagstadgad skyldighet i såväl hälso- och sjukvårdens som socialtjänstens verksamheter men studier har pekat på ett ojämnt användande av SIP. Syftet med den här studien är att identifiera och förstå hinder för samverkan i form av SIP kring personer med samsjuklighetsproblematik utifrån de yrkesverksamma inom områdets berättelser. Data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar med personer med samsjuklighet. Data analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som bestod av: Socialkonstrutionism, Luhmanns systemteoretiska perspektiv och i synnerhet hans begrepp funktionell differentiering samt inslag av den nyinstitutionella teoribildningen. Resultatet visar att (1) yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården respektive från socialt arbete definierar orsaker, pekar på konsekvenser, formulerar lösningar samt vilka värden som motiverar stöd och hjälp på skilda sätt. Jag menar därför att samsjukligheten konstrueras olika av de olika aktörerna eftersom de anlägger olika perspektiv: ett medicinskt och ett som utgår från socialt arbete. (2) Informanternas tolkningar av samsjuklighetsproblematiken påverkas av organisationens behov av att legitimera sitt handlande. (3) Hinder för samverkan uppstår när SIP används som ett forum för att kompensera för bristfälliga insatser; skilda perspektiv i frågan när en individ är behandlingsbar; professionella från de olika verksamhetsområdena tolkar varandras agerande utifrån sina egna referensramar.