Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen.  Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra. / Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship.  Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises.  Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives.  Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.

Social media usage in the B2B sector is increasing at a slower rate than B2C and the research literature sends a unanimous message; B2B firms would benefit in multiple ways using social media as a tool when establishing and entertaining business relationships. The concept of trust is proved to be of great importance in the construction of these relationships. With guidance of this thesis’ practical contribution,the model The Hourglass of Trust, displaying three categories of trust; creation, maintenance and destruction, this thesis will simultaneously highlight the theoretical contribution: aspects affecting trust, as well as the managerial contribution: aid B2B insocial media strategy planning for improved opportunities to build better business relationships on social media. A key finding and theoretical contribution, is the activity of switching channels from social media to other marketing channels such as email. Some B2B marketers use social media only as a storefront, a one-way promotion tool to create trust in order to reach an audience, create leads, stimulate interest or in the initial contact with another firm and then switch to the usage of other channels like email once the relationship has moved past the trust creation category. This finding is of particular interest since Sweden is a country built upon social trust and has a high social media penetration which may beviewed as counter intuitive when social media is used as a one-way-communication channel such as a storefront. B2B marketers in the empirical findings view social mediain a more positive light than earlier research, stating it is a powerful tool for building long-term business relationships. A second key finding is that personal values are associated with trust creation and trust maintenance in B2B, turning the spotlight from inter-organizational to interpersonal trust. Future research is encouraged to explore the reason for the switching of channels in B2B SMEs in Sweden as well as further explore the concept of trust in a B2B social media context testing the proposed model, The Hourglass of Trust (Fig. 2). / Användande av sociala medier inom B2B-sektorn ökar i lägre takt än inom B2C och forskningslitteraturens bidrag är unisont; B2B-företag skulle gynnas av att använda sociala medier som verktyg på flera sätt när de etablerar och underhåller affärsrelationer. Konceptet förtroende visar sig ha stor betydelse för att bygga affärsrelationer. Med ledning av uppsatsens praktiska bidrag, modellen The Hourglassof Trust (Fig. 2), som illustrerar tre kategorier av förtroende; skapande, underhåll och förstörelse, belyses uppsatsens teoretiska bidrag; aspekter som påverkar förtroende. Aspekterna kan bidra till den strategiska planeringen av B2B-marknadsföring i sociala medier och öka möjligheten att bygga bättre affärsrelationer. Ett huvudfynd och teoretiskt bidrag handlar om hur företag byter kanal från sociala medier till andra marknadsföringskanaler såsom mail. En del B2B-marknadsförare använder sociala medier enbart som ett skyltfönster, ett enkelriktat marknadsföringsverktyg för att skapa förtroende genom att nå ut, skapa leads, stimulera intresse eller endast i den inledande kontakten med ett annat företag för att sedan byta kanal och använda till exempel mail istället när relationen tagit sig förbi kategorinskapande av förtroende. Detta fynd är av särskilt intresse då Sverige som land bygger på socialt förtroende där sociala medier även har ett stort genomslag vilket gör att det kan betraktas som motsägelsefullt då sociala medier används som en kanal för envägskommunikation, likt ett skyltfönster. De empiriska resultaten visar att B2B-marknadsförares attityder är mer positiva till sociala medier än tidigare forskning visat och anser att det är ett kraftfullt kostnadseffektivt verktyg för att bygga långsiktiga i affärsrelationer. Ett andra huvudfynd är att personliga värderingar associeras med att skapa och underhålla förtroende i företagsrelationer, vilket vänder strålkastarljuset från interorganisatoriskt förtroende till interpersonellt förtroende. Vidare forskning uppmuntras att undersöka orsaken till att svenska B2B SMEs byter kanaler samt vidare undersöka B2B-förtroendet på sociala medier med hjälp av Hourglass of trust.

The Swedish Public Employment Service's reform based on the so-called January agreement from 2019 has since its initiation been an ongoing issue in the Swedish public debate. As a result of the reform, several municipalities have expressed experiences that the operational cooperation in individual cases has deteriorated. The experiences are significant, as cooperation between the Swedish Public Employment Service, municipalities and other actors has been described as a prerequisite for realizing labor market policy. The purpose of the thesis is therefore to study what the operational labor market policy cooperation in individual cases looks like in four Swedish municipalities and how municipal officials perceive that the conditions for this cooperation are affected by the Public Employment Service's reform. This through a qualitative interview study, with a strategic selection of municipalities. The study is thus based on a local perspective and the selection of municipalities is made in order to cover several contextual factors that could potentially affect the municipal experiences. The theoretical starting points are taken from the theory of interorganizational cooperation. The result shows consistent experience in all the municipalities interviewed that the conditions for the interorganizational operational cooperation in individual cases at the local level being negatively affected by the Swedish Public Employment Service's reform. Both in terms of cooperation between the municipalities and the Public Employment Service as well as between the municipalities and independent actors (in cases where they cooperated before the reform). The main reason for the deteriorating cooperation is described as a changed local presence, reduced contact areas and reduced personal relationships at the administrator level. These factors have also been identified by the municipal representatives as the most important factors to address in order for there to be an appropriate and well-functioning cooperation. / Arbetsförmedlingens reformering med utgångspunkt i den så kallade Januariöverenskommelsen från 2019 har sedan dess initiering varit en pågående fråga i den svenska samhällsdebatten. Till följd av reformen har flera kommuner uttryckt erfarenheter av att det operativa samverkan i individärenden försämrats. Erfarenheterna är betydelsefulla eftersom samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och andra aktörer beskrivits som en förutsättning för att realisera arbetsmarknadspolitiken. Syftet med uppsatsen är därför att studera hur den operativa arbetsmarknadspolitiska samverkan i individärenden ser ut i fyra svenska kommuner samt hur kommunala tjänstepersoner uppfattar att förutsättningarna för denna samverkan påverkats av Arbetsförmedlingens reformering. Detta genom en kvalitativ intervjustudie, med ett strategiskt urval av kommuner utifrån kommunernas geografiska position och hur Arbetsförmedlingen valt att arrangera myndighetens lokala närvaro. Studien utgår därmed från ett lokalt perspektiv och urvalet av kommuner görs i syfte att täcka in flera kontextuella faktorer som potentiellt kan påverka de kommunala erfarenheterna. Studiens resultat visar på samstämmiga erfarenheter hos de intervjudade kommunföreträdarna om att förutsättningarna för den interorganisatoriska operativa samverkan i individärenden på lokal nivå påverkats negativt av Arbetsförmedlingens reformering. Både när det gäller samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen samt mellan kommunerna och fristående aktörer (i de fall de samverkat innan reformen). De främsta orsakerna till den försämrade samverkan beskrivs vara Arbetsförmedlingens förändrade lokala närvaro, minskade kontaktytor och minskade personliga relationer på handläggarnivå. Faktorerna har utifrån de intervjuade kommunföreträdarna identifierats som viktiga för att främja en ändamålsenlig och välfungerande samverkan.