Denna studie syftade till att undersöka huruvida rollbaserad tillit och ’shadow of the future’ som forskarna Kroeger, Racko och Burchell år 2021 lyfte som de största framgångsfaktorerna för främjandet av ’swift trust’-skapande på mellanmänsklig nivå under normala förhållanden, även kan anses vara de största framgångsfaktorerna på interorganisatorisk nivå i krissituationer. Datainsamlingen skedde genom att utsätta respondenterna för ett krisscenario. I egenskap av att vara del av en kommunal krisledning under pågående skogsbrand var de under mycket stark tidspress tvungna att inför ett beslut göra ett ställningstagande baserat på tillit. Beslutet handlade om att ta emot assistans från en av två möjliga aktörer för att genom vattenbegjutning från luften (’vattenbombning’) hindra skogsbranden från att sprida sig till en närliggande by. Den ena aktören var Försvarsmakten, en för respondenterna välkänd och generellt sett mycket betrodd aktör. Den andra aktören var det fiktiva bolaget HelicoFire AB, en för respondenterna helt okänd aktör. På grund av ett flertal försvårande faktorer menade dock Försvarsmakten att de inte skulle kunna vara på plats förens om ett par timmar. Men att de ändå troligen skulle hinna stoppa branden från att nå byn. HelicoFire AB däremot menade att de kunde vara på plats inom kort. Studiens resultat indikerar bland annat på att i det aktuella krisscenariot hade rollbaserad tillit stor positiv påverkan på respondenternas tillit till HelicoFire AB medan ’shadow of the future’ hade en mycket mer begränsad effekt. Skogsbränder har blivit ett alltmer omtalat ämne och vikten av att samverka i kris är stor för att skapa gemensamma insatser med stor förmåga. För detta krävs normalt tillit vilket gör denna studie högaktuell.

Syftet med den här studien handlar om att undersöka och analysera hur aktörer inom det brottsförebyggande samverkansprojektet SSPF, som är en förkortning för Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid, ser på och pratar om barn och ungdomar i riskzon för att begå brott, samt hur de erfar en samverkansprocess kring målgruppen. Vi har sett att det existerar två parallella synsätt på barn och ungdomars brott som vi har valt att benämna som; barn som lever farligt och farliga barn. Dessa sätt att se på och prata om barn och ungdomar i riskzon har varierat och uttalats sedan senare del av 1800-talet. Utifrån att SSPF består av aktörer med utgångspunkter i olika lagar och riktlinjer så förstår vi att samverkan är komplex och utmanande. Därav vårt intresse för att undersöka och analysera hur synsätten uttrycks i samverkan. Vi utgick från en kvalitativ forskningsansats där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med aktörer inom SSPF i utvald kommun. Dessa aktörer utgörs av; områdespolis, samordnare för SSPF, ungdomssamordnare för ungdomsteam, teamledare på fritidsgård, socialsekreterare på barn- och familjeenheten, behandlare på MiniMaria samt två biträdande rektorer för årskurs 7-9 från olika skolor. Resultatet av studien visade att de båda synsätten tar plats i SSPF. Detta eftersom respondenterna uppgett att barn och ungdomar är skyddsvärda på olika sätt. Erfarenheterna utifrån synsätten är att barn och ungdomar i riskzon som lever farligt behöver skyddas, men även en omgivning behöver skyddas från farliga barn. När samhället behöver träda in och ge konsekvenser och påföljder kan det enligt respondenterna leda till stämpling. Det synsätt som getts mest utrymme i samverkansprocessen har av studiens resultat visat sig vara barn som lever farligt. Resultatet har även visat att samordnaren för SSPF har en betydelsefull inverkan på arbetsgruppens synsätt. I analysen utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, stämplingsteorin, bakgrund samt tidigare forskning om samverkan för att förstå resultatet. I en avslutande diskussion lyfter vi ålderns betydelse för synsättens utrymme utifrån SSPF:s målgrupp, 13-16 år. Vi för även en diskussion kring vilka risker som finns i användningen av de olika synsätten. I diskussionen lyfter vi även vikten av att aktörerna i SSPF är medvetna om att det finns en risk för att barn och ungdomar i riskzon kan känna sig stämplade av att få SSPF som insats. Att synsättet barn som lever farligt ges mest utrymme i SSPF resonerade vi kring ligger i linje med vad som förespråkas i barnkonventionen. / The purpose of this study is to investigate and analyze how actors in the crime prevention collaborative project Social Services, School, Police and Leisure (SSPF), look at and talk about children and adolescents at risk of committing crimes, and how they experience a collaborative process around the target group. We have identified two parallel approaches to the crimes of children and adolescents that we call; children living dangerously and dangerous children. These approaches of looking at and talking about children and adolescents at risk have varied over time and have been acknowledged since the latter part of the 19th century. Based on the fact that SSPF consists of actors with their background from different laws and guidelines, we understand that collaboration is complex, hence our interest in investigating and analyzing how these approaches are expressed. We chose to take on a qualitative research approach where we conducted eight semi-structured interviews with actors within SSPF in a selected municipality. These actors consisted of; the police, the coordinator for SSPF, the youth coordinator for the youth team, the team leader at the community youth center, a social secretary at the children and family unit, a therapist at MiniMaria and two assistant principals for classes 7-9 from different schools in the district. The results of the study showed that both identified approaches are used by SSPF. This is because the respondents stated that children and young people need different types of protection. Their experience regarding the approaches is that children and adolescents at risk of living dangerously need protection, but also that a surrounding needs to be protected from dangerous children. According to the respondents, when society needs to provide consequences and sanctions, it can lead to a labeling process. The approach that has been utilized the most in the collaboration process was proven to be children living dangerously based on our studies. The result has also shown that the coordinator for SSPF has a significant impact on the approach of the working group. In the analysis we used a social constructivist perspective, labeling theory, background and previous research on collaboration to understand the result. In a concluding discussion, we highlight the importance of age for the scope of the approach based on the SSPFs target group, 13-16 years. We also discuss the risks involved in using the different approaches separately. In the discussion, we also highlight the importance of the actors within SSPF to be aware that there is a risk that children and adolescents at risk of committing crimes may feel stigmatized by having SSPF as an intervention. Furthermore we discussed the fact that the approach children living dangerously has been given the most room in SSPF and established that the result is according to what is advocated in the Children's Convention.

Sverige är ett land som ligger i framkant vad gäller digitalisering av samhället. Denna digitalisering gör att vi blir allt mer globaliserade och tekniken öppnar även för nya möjligheter och lösningar i vårt samhälle. Denna teknikutveckling och digitalisering har dock en baksida, nämligen möjligheter för en antagonistisk aktör att utnyttja de sårbarheter som digitaliseringen för med sig. Inom cyberområdet sker en snabb förmåge- och teknikutveckling och sätten för en sådan antagonistisk aktör att angripa sårbarheter i det svenska samhället ökar. Detta tillsammans med den försämrade omvärldsutvecklingen gör att svenska myndigheter behöver hitta sätt att möta och omhänderta dessa hot och sårbarheter och ett sätt att göra det på, är genom att samordna sina resurser genom interorganisatorisk samverkan.  I denna studie utforskas hur ansvarsfördelning och samverkan ser ut och genomförs mellan fyra myndigheter som av regeringen fått i uppdrag att bilda ett nationellt cybersäkerhetscenter: Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten (FM), Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt Säkerhetspolisen (SÄPO). Syftet med studien är att utforska hur regeringen styr och reglerar cyberområdet samt utforska hur dessa regleringar och styrningar uppfattas och tolkas av de fyra myndigheterna.  Studiens resultat baseras dels på en kvalitativ innehållsanalys av öppna officiella dokument såsom utredningar, förordningar, regeringsbeslut samt rapporter som reglerar eller på annat sätt avhandlar samverkan och ansvarsfördelning mellan ansvariga myndigheter inom cyberområdet.  Dessutom har semistrukturerade intervjuer med informanter från FM, FRA och MSB genomförts. Intervjuerna inkluderade informanter från högsta ledningsnivån ned till genomförande enheter samt högre tjänstemän på ovan nämnda myndigheter.  Studien visar på de utmaningar som finns på cyberområdet avseende ansvarsfördelning och myndighetssamverkan och i studien belyses särskilt det faktum att cyber är ett tvärsektoriellt område som saknar en utsedd sektorsansvarig myndighet och där ansvaret istället åligger ett stort antal myndigheter. Det delade ansvaret bidrar till att cyberområdet blir både komplext och svåröverblickbart vilket denna studie kommer att visa på genom ett antal olika observationer.  Denna studie menar att styrningen från regeringen till del uppfattas som otydlig av mottagande myndigheter, vilket resulterar i en upplevd osäkerhet avseende egen myndighets ansvar och uppgifter samt en otydlighet i vilken myndighet som har ansvar för vad inom cyberområdet. Denna osäkerhet bidrar i sin tur till en försämrad samverkan mellan myndigheterna vilket leder till ett mindre effektivt och mindre samordnat arbete på cyberområdet. Studien analyserar relationen mellan samverkan och ansvar och ger förslag på ett antal åtgärder för att komma till rätta med några av de utmaningar som finns och där ett nationellt cybersäkerhetscenter är del av men inte hela lösningen. Studien avslutas med att ge förslag på vidare forskning avseende cyberområdet.

The triple helix model of innovation is a model that has gained popularity over time as it proposes methodologies for how to stimulate innovation in the knowledge-based economy. The model has been applied to entire economies as well as niche industries and has subsequently inspired change and identified discrepancies in existing innovation systems. This master thesis investigates whether the triple helix model of innovation can be applied in the case of theranostics, an up-and-coming cancer therapy and emerging field in nuclear medicine. Existing research predominantly captures perspectives from individual agents within theranostics and thus fails to capture the system level configurations, interorganisational collaborations and hybrid organisations driving the innovation and development. The thesis addresses this research gap through an exploratory, qualitative case-study with an abductive research approach. Desktop research was conducted followed by several in-depth interviews with representatives from a spectrum of institutions and agents in the theranostics' innovation system. The findings of this study suggest that theranostics does innovate and develop through the triple helix model of innovation considering its roots in academia and significant collaborative nature. It does, however, also indicate that there is reason for concern as certain agents are gaining significant influence over the innovation system. The findings also highlight that the cultural and social dynamics between the agents and institutions are immature and will potentially harmonize over time. / Trippelhelix (”triple helix model of innovation”) är en modell som har ökat i popularitet över tid då den föreslår metoder för hur innovationssystem ska stimulera innovation i en kunskapsbaserad ekonomi. Modellen har tillämpats på hela ekonomier såväl som nischade branscher och har följaktligen inspirerat till förändring samt identifierat falluckor i befintliga innovationssystem. Denna masteruppsats undersöker huruvida trippelhelix kan tillämpas på området teranostik, en framtida cancerterapi och ett framväxande område inom nuklearmedicin. Befintlig forskning fokuserar främst på enskilda aktörers perspektiv inom teranostik och misslyckar därmed att fånga systemnivåanalyser, interorganisatorisk samverkan och hybrid organisationer som driver innovation och utvecklingen framåt. Avhandlingen behandlar detta forskningsgap genom en utforskande, kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsmetod. Research följt av ett flertal djupgående intervjuer genomfördes med representanter från ett brett spektrum av agenter och institutioner inom teranostiks innovationssystem. Resultaten av avhandlingen tyder på att teranostik faktiskt utvecklas genom trippelhelix eftersom den har starka rötter från akademin och betydande samverkande karaktär. Däremot påvisar resultaten också att det finns flera motsättningar till detta då vissa institutioner får för stort inflytande över innovationssystemet. Resultaten indikerar också att kulturella och sociala spänningar mellan institutionerna kan komma att mogna och harmoniseras i takt med att teranostik utvecklas.

Inom stora infrastrukturprojekt finns det en risk att saker inte går enligt plan. Detta kan bero på oförutsedda händelser och kan resultera i överskriden budget och/eller tidplan. Dessa oförutsedda händelser kan vara allt ifrån att det saknas ett godkännande att få påbörja ett bygge, till att vädret påverkar planerna. Denna rapport syftar till att undersöka de interorganisatoriska processerna i ett infrastrukturprojekt med fokus på samverkan, beslutsfattande och konsekvenser. Undersökningen baseras på tre frågeställningar kring detta. Det infrastrukturprojekt som valts att studeras i denna rapport är Program Roslagsbanans Utbyggnad (RBU). Rapporten är baserad på en litteraturstudie samt en empirisk studie. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att bygga upp den teoretiska referensramen för arbetet. Här undersöktes allmän organisationsstruktur och beslutsprocesser i infrastrukturprojekt samt hur man kan optimera arbetssätten för att säkra kvaliteten i stora projekt. Vidare utfördes en kvalitativ semistrukturerad empirisk undersökning med fyra respondenter. Två respondenter är anställda inom beställarorganisationen och två är anställda av ett av de företag som anlitats som entreprenör inom ramen för projektet. Det empiriska resultatet jämfördes därefter kritiskt med teorin. Empirin visar att organisationen är strukturerad så att Landstingsfullmäktige, som består av politiker, fattar beslut. Under dem finns sponsor/sektionschef. Sedan finns en programledare och en biträdande programledare som var för sig ansvarar för en del av alla projekt och dess projektledare. Sponsorn ansvarar för alla beslut inom programmet och ändringar i budget går tillbaka till Landstingsfullmäktige för nytt beslut. Entreprenören, vars roll och rättigheter regleras främst genom kontrakt med beställaren, kommer in i projektet via upphandling först när genomförande fasen ska påbörjas. Vid planering av projekt som Program Roslagsbanans Utbyggnad görs en riskanalys vilket innebär att man lyfter alla risker och utifrån detta gör en åtgärdsplan och sätter en så kallad riskpeng som är ett extra utrymme i avtalet med entreprenören för att täcka eventuella extra kostnader. Det förekommer alltid förändringar och inom just Program Roslagsbanans Utbyggnad finns det ganska små marginaler då en överskriden tidplan kan innebära stora kostnader och påverkan på samhället i övrigt. Både entreprenör och beställare ser samma risker och har samma mål men olika syn på vilken som är den bästa och mest effektiva vägen dit. Gällande förberedelser för händelser som inträffar utanför planerad projektplan så arbetar man till stor del förebyggande, men det förekommer även situationer som inte går att förbereda sig för. För andra typer av händelser som inte omfattas av förberedande åtgärder krävs ibland nya beslut längs vägen. Dessa fattas av projektledaren som efter bästa förmåga anpassar sitt arbete och gör det bästa som går efter de förutsättningar som hen har att arbeta med. Med större infrastrukturprojekt, som Program Roslagsbanans Utbyggnad innefattar, förenklar det processen märkbart att som beställare ha stor insyn i de arbeten som utförs. / In large infrastructure projects, there is a risk that things will not go according to plan. This may be due to unforeseen events and may result in exceeding budget and/or time plan. These unforeseen events can be for example a lack of approval to start a construction, or the weather affecting the plans. This report aims to examine the inter-organizational processes in an infrastructure project with a focus on collaboration, decision making and consequences. The report is based on three questions around this. The infrastructure project chosen to study in this report is Program Roslagsbanans Utbyggnad (RBU). The report is based on a literature study and an empirical study. Initially, a literature study was conducted to build up the theoretical frame of reference for the work. Here, the general organizational structure and decision-making processes in infrastructure projects were examined, as well as how to optimize working methods to ensure quality in large projects. Furthermore, a qualitative semi-structured empirical study was conducted with four respondents. Two respondents are employed within the customer organization and two are employed by one of the companies hired as a contractor within the program. The empirical result was then critically compared with the theory. The empirical study shows that the organization is structured so that the Landstingsfullmäktige makes decisions. Under them is a sponsor/a department head. Then there is a program manager and a subsidiary program manager who are individually responsible for some of the projects. All project managers for each individual project respond to them. The sponsor is responsible for all decisions within the program and changes in the budget go back to the board for a new decision. The entrepreneur, whose rights are regulated primarily through contracts with the customer organization, enters the project via procurement only when the implementation phase is to begin. When planning projects such as Program Roslagsbanans Utbyggnad, a risk analysis is performed, which means that all risks are highlighted and based on this, an action plan is made and a so-called riskpeng is set. Riskpeng is a way of calculating for extra costs in advance in case of the work exceeding budget. There are always changes and within Program Roslagsbanans Utbyggnad there are quite small margins as an exceeded time plan can mean large costs and impact on society in general. Both contractor and customer organization see the same risks and have the same goals but they have different views on which the best and most effective way is to reach them. Regarding preparations for events that occur outside the planned project plan, work is largely done preventively, but there are also situations that could not be prepared for. For other types of events thatare not covered by preparatory measures, new decisions are sometimes required along the way. These are made by the project manager who, to the best of its ability, adapts the work and does the best possible according to the conditions the project manager has to work with. With major infrastructure projects such as Program Roslagsbanans Utbyggnad, it significantly simplifies the process if the customer has insight into the work that is performed.

Denna studie undersöker hur samverkan upplevs fungera mellan skola, socialtjänst och Barn-och ungdomspsykiatri (BUP) som möter barn med psykisk ohälsa i samverkansmöten. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med två skolkuratorer, två socialsekreterare samt två kuratorer från BUP. Empirin har analyserats med innehållsanalys och har därefter tolkats genom Sociala representationer och Institutionell teori. Resultatet består av kategorierna Möjligheter med samverkan, Svårigheter med samverkan, Ansvarsfördelning, Sätt att främja samverkan och sist Sociala representationer. Resultatet visade att det som fungerade bra med samverkan var att det fanns tydliga rutiner och ansvarsområden samt att aktörerna lärde sig om varandras professioners sätt att tänka utifrån deras olika kompetenser. Resultatet visade att det inte existerade någon maktobalans mellan professionerna men att det kunde förekomma i deras handlingsförmåga. Det som kunde påverka samverkan negativt var resurshinder inom de olika organisationerna. Intervjupersonernas synsätt om varandra var positivt i övergripande bemärkelse och det framkom att det fanns åsikter om varandra som påverkade samverkan positivt. Slutsatsen är att samverkan genom samordnad individuell plan (SIP) haft en positiv utveckling för samverkan, då den gett möjlighet att träffas och få kännedom om varandras organisationer, kompetenser och ansvarsområden. Aktörernas olika organisatoriska förutsättningar ledde ofta till att det uppstod olika tolkningar om hur ett socialt problem skulle tolkas och lösas, vilket bidrog positivt till en helhetsbild av en klients situation. / This study aims to investigate how the collaboration between Social services, Child and adolescent psychiatry (BUP) and School are being perceived regarding children with mental ill-health. The study is based upon six semi-structured interviews with two school social workers, two social service workers and two counselors from BUP. The results has been analysed with content analysis and thereafter interpreted through Social representations and Institutional theory. The emerging categories were: Possibilities with collaboration, Difficulties with collaboration, Responsibility distribution, Ways to improve collaboration and Social representations. The results showed that what was perceived as a positive collaboration was distinctive routines, clear areas of responsibility and to learn about each of the professions way of thinking, as they have different expertise. The results also showed that it did not exist a balance of power, but that it could affect their professional ability to act. What could affect the collaboration negatively was the difficulty of resource management within the organizations. The view the participants had of each other was generally positive, and it did exist thoughts of each other in some way affecting the collaboration. The conclusion is that collaboration through Specialized individual plan (SIP) has had a positive effect, as it has given the opportunity for professionals to meet and get knowledge about each other’s organizations, competences and areas of responsibility. The participants different organizational conditions often led to different interpretations on how a social problem should be interpreted and solved, which contributed positively to an overall picture regarding a client’s situation.

Myndigheter har en central roll i dagens samhälle och många av dem möter vi varje dag vilket gör deras arbete högst aktuellt. Deras ansvarsområden överlappar ibland varandra vilket kräver att de samverkar. Tack vare samverkan kan myndigheterna effektivisera sitt arbete och uppnå bättre resultat. Däremot fungerar deras samverkan inte alltid på ett effektivt sätt utan är något som måste utvecklas och skapas tillsammans. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse för samt bidra med kunskap kring interorganisatorisk samverkan vid återvinning av brottsutbyten med särskilt fokus på faktorer som kan främja respektive utgöra hinder för samverkan. Efter avslutad studie har vi gett ett bidrag om de faktorer som kännetecknar interorganisatoriska samband vid brottsbekämpning om brottsutbyten samt gett förslag på förbättringar. Vi valde att använda oss av en fallstudie som metod där en kvalitativ forskningsansats tillämpades. För att få olika perspektiv samt en ökad förståelse för fenomenet som studerats har vi intervjuat sex experter, därmed en från varje myndighet. Vår teoretiska referensram består av forskning som behandlar samverkans betydelse, former och förutsättningar med särskild fokus på främjande respektive hindrande faktorer för interorganisatorisk samverkan. Vi presenterar även en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna konkretiserade vårt informationsbehov. I empirikapitlet presenterar vi de olika myndigheterna och deras roll i samverkan samt resultaten av intervjuerna. Information kring brottsutbyten presenteras också vilket utgör grunden för den empiriska bakgrunden och den empiriska undersökningen. Detta utgör tillsammans med den teoretiska referensramen grunden för vår diskussion och slutsats. Vår studie visar att det finns faktorer i de utvalda myndigheternas interorganisatoriska samverkan som utgör hinder samt främjar deras arbete kring återvinning av brottsutbyten. Engagemanget ser vi som en främjande faktor i myndigheternas interorganisatoriska samverkan. Kommunikationen mellan myndigheterna utgör en främjande faktor samtidigt som det också finns hinder i kommunikationen. Andra hinder för samverkan är sekretess och brist på relevanta verktyg för uppföljning. Eftersom myndigheterna arbetar utifrån olika ansvarsområden, uppdrag och regelverk konstaterar vi avslutningsvis att samverkan behöver bättre styrning som kan stödja pågående projekt och bidra till bättre synkronisering, koordinering och integrering av arbetsprocesserna. / Authorities play a central role in today's society. We meet many of them every day, which makes their work very actual. Their responsibilities sometimes overlap, which requires them to interact. Through this collaboration, the authorities can improve their efficiency and achieve better results. However, their collaboration does not always work well but is something that has to be created and developed together. The purpose of this study was to contribute with knowledge about inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. We wanted to get a wider understanding of government collaboration that takes place with particular focus on factors that can promote or constitute barriers to collaboration. After completing the study, we have made a contribution about the factors that characterize inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime and suggest improvements. We have conducted a qualitative case study as a method. To get different perspectives and an increased understanding of the phenomenon studied, we have interviewed six experts, one from each authority. Our theoretical framework consists of research addressed the importance of collaborations as well as forms and conditions of collaboration with particular focus on facilitators and barriers for inter-organizational collaboration. We also present an analysis model which was used as a starting point for our information needs. In the empirical part of the present study we present the authorities' role in the collaboration as well as the results of the interviews. Information about the reclaiming the profits from crime is also presented and it forms the basis for the empirical background and the empirical study. This, together with the theoretical framework, forms the basis for our discussion and conclusion. This study identifies important facilitators and barriers for the inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. The factors such as commitment impacts the collaboration positively. Communication between the authorities constitutes a promotion factor while there are also obstacles in the communication. Other barriers in collaboration are confidentiality and lack of relevant follow-up tools. As the authorities work on different responsibilities, tasks and regulations, we conclude that the collaboration requires better governance that would support ongoing projects and contribute to better synchronization, coordination and integration of the work processes.

Based on an assumption that legal space can contribute to improved collaboration in social work, while at the same time it with its scope for interpretation can create obstacles to collaboration, this study has been made. This qualitative study has been limited to a smaller municipality in southern Sweden, where all interviewees, work at the social services in the adult unit, but in different sections thus problems specialized specializations. During the course of the study, another study was discovered on collaboration between the police and social services, where collaboration and cross-border cooperation work better in smaller municipalities. Based on interviewee statements, this can be confirmed even if these cannot generalize all municipalities' social workers' experience of collaboration. The social services on which the study is conducted are focused on problems for adults and collaborate with a number of different actors, units and authorities at the same time, including within the unit. In order to be able to understand and explain how collaboration takes place and is experienced, the study has been structured in such a way that the social services as the organization are described and explained based on, among other things, organizational theory. The social services are clarified based on which structure, the social secretaries work. Where both collaboration theory and complexity theory can be applied, it is also explained in more detail about internal and external collaboration, intraorganizational collaboration, interorganizational collaboration. The social secretaries are then described in their role and work performance, with a special focus on collaboration.Where specialization, legitimacy and profession form the basis for a desirable and evidence-based practice (EBP) performance of social work.  Finally, based on previous research and interviewees' statements, it has been possible to make a reflection from the clients' perspective of how they experience collaboration. This structure has facilitated the explanation of each component for a functioning collaboration and created an overview to be able to develop and clarify the social workers' experience of the collaboration.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för det militära försvaret att kunna försörjas med drivmedel från näringslivet under ett väpnat angrepp. Vi har genomfört undersökningen utifrån dagens totalförsvarsförmåga som är under uppbyggnad sedan ett antal år tillbaka.Genom en kvalitativ intervjustudie med representanter från Försvarsmakten, utvalda bevakningsansvariga myndigheter och näringslivet undersökte vi om det finns en vilja och förutsättningar hos de aktörer vi identifierat som avgörande.Vi tillämpade en analysmetod inspirerad av grundad teori och identifierade de förhållanden som råder inom och mellan våra undersökningsenheter. Analysen leder till ett resultat som vi bekräftar med flera befintliga organisatoriska och interorganisatoriska teorier.Våra slutsatser är att det trots stora skillnader mellan undersökningsenheternas egenskaper, ändå finns goda förutsättningar inom och mellan dem, för att uppnå ett gemensamt mål. Däremot saknas andra yttre förutsättningar främst i form av mandat och regelverk som skulle reglera ansvar och uppgifter inom totalförsvaret. / The aim of this thesis, is to investigate the conditions for the Swedish Military Defence Force to incorporate support from the Business sector. The study focusses on the provision of fuel from business sector in the event of an armed attack.Our thesis is conducted from current military and civil defence capabilities, which have been under reconstruction for a couple of years.By conducting a qualitative interview study with representatives from the Swedish Armed Forces, selected Public Agencies and the Business sector, we investigated if there is a will and identified preconditions and factors that we deem crucial for success.We applied a method of the analysis inspired by Grounded Theory and search for factors that can affect the different actors in this study. Results lead to different theories that are supported by existing organisational and inter organisational theories.Our conclusions are that in spite of great differences between the different actors’ properties, there are still good expectations within and between the actors to reach a common goal. However, at present there are limiting factors preventing exploring the position, such as the requirement for mandates and regulations to regulate responsibilities and tasks within, and between the military and the civilian defence.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen.  Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra. / Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship.  Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises.  Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives.  Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.