<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>Magisteruppsats inom Företagsekonomi</p><p>Titel</p><p>Intern kontroll – En studie av större svenska företags interna kontroll</p><strong><p>Författare</p><p>Henrik Carlsson, Joakim Häggberg</p><strong><p>Handledare</p><p>Hossein Pashang</p><strong><p>Datum</p><p>2009-06-09</p><strong><p>Ämnesord</p><p>Intern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingring</p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund:</p><p>Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.</p><strong><p>Syfte:</p><p>Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.</p><strong><p>Metod:</p><p>I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod. Huvudfokus ligger på djupgående semistrukturerade intervjuer.</p><strong><p>Teoretisk referensram:</p><p>Uppsatsen har sin utgångspunkt i bolagsstyrning och intern kon-troll. Bolagsstyrningen beskrivs med ett fokus på agent-principal förhållandet samt de kost-nader som kan uppstå vid detta förhållande. Vidare beskrivs relevanta lagar och regleringar inom bolagsstyrning och intern kontroll med ett fokus på COSO’s ramverk för hur en in-tern kontroll kan struktureras. Vidare presenteras även kritik mot detta ramverk.</p><strong><p>Empiri:</p><p>I empirin sammanställs den information som samlats in genom de djupgående in-tervjuer som genomförts med Sveriges ledande konsult- och revisionsbyråer, Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt Öhrlings PriceWaterhouseCoopers.</p><strong><p>Analys:</p><p>I analysen matchas och granskas den empiriska datan med den teoretiska referens-ramen. Företagens interna kontroll analyseras utifrån COSO’s ramverk för att på så sätt be-stämma huruvida den interna kontrollen är god eller avvikande.</p><strong><p>Resultat/Slutsats:</p><p>Vår studie visar att det inte finns någon enskild, universell definition av god intern kontroll samt att (intern) kontroll är ett komplext och paradoxalt ämnesområde. Emellertid utgör kontrollmodellen COSO - vilken tar sin utgång i den amerikanska och anglosaxiska synen på bolagsstyrning - en internationell standard vad det gäller hur en god intern kontroll skall utformas. Studien identifierade fem kriterier i COSO’s modell som in-dikerar god intern kontroll. Vi finner att större svenska företag inte når upp till COSO’s kriterier på tre av fem punkter; riskbedömning, kontrollaktiviteter samt information och kommunikation. Emellertid ser vi att större svenska företag generellt har en god intern kontroll med hänsyn till den goda kontrollmiljön, den svenska företagskulturen, de låga in-citamenten till förskingring samt de kulturella förutsättningar som råder i Sverige. Vi finner att den svenska interna kontrollen är kostnadseffektiv på grund av de höga personalkostna-derna för intern kontroll samt värdemaximerande ur ett företagsperspektiv.</p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p>

Magisteruppsats inom Företagsekonomi Titel Intern kontroll – En studie av större svenska företags interna kontroll Författare Henrik Carlsson, Joakim Häggberg Handledare Hossein Pashang Datum 2009-06-09 Ämnesord Intern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingring Sammanfattning Bakgrund: Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet. Syfte: Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll. Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod. Huvudfokus ligger på djupgående semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Uppsatsen har sin utgångspunkt i bolagsstyrning och intern kon-troll. Bolagsstyrningen beskrivs med ett fokus på agent-principal förhållandet samt de kost-nader som kan uppstå vid detta förhållande. Vidare beskrivs relevanta lagar och regleringar inom bolagsstyrning och intern kontroll med ett fokus på COSO’s ramverk för hur en in-tern kontroll kan struktureras. Vidare presenteras även kritik mot detta ramverk. Empiri: I empirin sammanställs den information som samlats in genom de djupgående in-tervjuer som genomförts med Sveriges ledande konsult- och revisionsbyråer, Deloitte, Ernst &amp; Young, KPMG samt Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Analys: I analysen matchas och granskas den empiriska datan med den teoretiska referens-ramen. Företagens interna kontroll analyseras utifrån COSO’s ramverk för att på så sätt be-stämma huruvida den interna kontrollen är god eller avvikande. Resultat/Slutsats: Vår studie visar att det inte finns någon enskild, universell definition av god intern kontroll samt att (intern) kontroll är ett komplext och paradoxalt ämnesområde. Emellertid utgör kontrollmodellen COSO - vilken tar sin utgång i den amerikanska och anglosaxiska synen på bolagsstyrning - en internationell standard vad det gäller hur en god intern kontroll skall utformas. Studien identifierade fem kriterier i COSO’s modell som in-dikerar god intern kontroll. Vi finner att större svenska företag inte når upp till COSO’s kriterier på tre av fem punkter; riskbedömning, kontrollaktiviteter samt information och kommunikation. Emellertid ser vi att större svenska företag generellt har en god intern kontroll med hänsyn till den goda kontrollmiljön, den svenska företagskulturen, de låga in-citamenten till förskingring samt de kulturella förutsättningar som råder i Sverige. Vi finner att den svenska interna kontrollen är kostnadseffektiv på grund av de höga personalkostna-derna för intern kontroll samt värdemaximerande ur ett företagsperspektiv.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte. Därför är det av allmänt intresse att få en förståelse för hur företagen resonerar kring polisanmälan när ett brott upptäcks. Under arbetets gång har fyra intervjuer gjorts med såväl privata som offentliga aktörer som har lång erfarenhet av fenomenet ekonomisk brottslighet. Uppsatsen kommer fram till att ett företag har flera olika incitament att endera göra en polisanmälan eller inte. Viktiga incitament som har identifierats är hur företaget ser på brott, rättsväsendets möjlighet att lösa ett anmält brott och hur företagskulturen påverkas. Vi är av åsikten att ekonomiska brott som upptäckts av företagen måste polisanmälas och därefter finns det ett gemensamt ansvar för företagen och rättsväsendet att agera preventivt, detektivt och reaktivt för att stävja förekomsten av ekonomisk brottslighet i det svenska näringslivet.

From an international comparative viewpoint, Sweden is generally regarded as a low-corruption country. Nonetheless, instances of corruption in the public sector can be observed, with high profile cases often involving local elected officials or employees within the Swedish municipalities. This paper explores instances of potential corruption cases in the Swedish municipalities with the purpose of mapping in which ways, and partly why, corruption appears in the municipalities. First, a quantitative approach is deployed in order to survey the municipal corruption that has been highlighted by various Swedish media sources over a ten year period. Following this data collection, a qualitative approach is deployed in order to further analyze the generated data, offering an explanation to significant patterns in the generated data. The theoretical framwork for analysis is primarily based on a collective action approach regarding the corruption prevalence in the observed context. The paper finds that a significant share of the observed corruption cases could be traced to public procurement processes where decision-makers within the municipality is at risk of undue influence from potential contractors, although every type of corruption is found in the collected data.

<p>Det är vanligt förekommande att företag drabbas av förlust på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl, även om få fall anmäls. Förlusten av egendom innebär en kostnad för företaget men också en intäkt för den anställde. Det råder dock osäkerhet om hur kostnaden ochintäkten skall behandlas skatterättsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anställde inte skall beskattas för den brottsliga intäkten kan det finnas risk för skatteplanering.Det är också osäkert om den lagstiftning som finns gällande förlust av kontanta medel även gäller för annan egendom. Syftet med uppsatsen är att utreda företagets avdragsrätt och beskattningskonsekvenser för den anställde. Syftet är också att utreda om det finns någon skatterättslig skillnad om förskingring eller stöld har skett av kontanta medel eller annan egendom. I uppsatsen tas dock ingen hänsyn till försäkring som eventuellt kan utfalla. Inte heller tas hänsyn till skadestånd som den anställde kan tvingas betala till företaget. Eftersom lagstiftning saknas och rättspraxis inte är entydig är rättsläget osäkert. Rättspraxis förefaller dock luta mer åt att medge avdrag för företagets förlust medan den brottsliga intäkten inte är beskattningsbar.Det torde därför finnas en risk för skatteplanering.</p>

<p>The possession over bills and coins has, on the whole, been replaced with a credit balance on an account. Almost all payments today are processed by transmitting digital data and not by using cash. The credit balance on an account is a demand that the holder ofthe account have towards his bank. </p><p>Law regarding three part relationships: By using Göranson’s theory you can say that the credit balance on an account may be object of possession. The holder of the account has independent and direct possession. By using the principle condictio indebiti, the holder of the account (A) can become owner of means despite that the person who did the deposit (B) did not intend to make the deposit to that specific account (A’s account). </p><p>Criminal law: The authors of the doctrine consider that the concept of the Swedish word ”besittning” is intended for physical objects and therefore the credit balance of an account may not be object of possession. According to the Supreme Court and the Court of Appeal may the surveillance over an account be place on level with possession. When the credit balance of an account may be deemed as object of possession, then the means of the account can be object of embezzlement and unlawful disposal.</p>

The possession over bills and coins has, on the whole, been replaced with a credit balance on an account. Almost all payments today are processed by transmitting digital data and not by using cash. The credit balance on an account is a demand that the holder ofthe account have towards his bank. Law regarding three part relationships: By using Göranson’s theory you can say that the credit balance on an account may be object of possession. The holder of the account has independent and direct possession. By using the principle condictio indebiti, the holder of the account (A) can become owner of means despite that the person who did the deposit (B) did not intend to make the deposit to that specific account (A’s account). Criminal law: The authors of the doctrine consider that the concept of the Swedish word ”besittning” is intended for physical objects and therefore the credit balance of an account may not be object of possession. According to the Supreme Court and the Court of Appeal may the surveillance over an account be place on level with possession. When the credit balance of an account may be deemed as object of possession, then the means of the account can be object of embezzlement and unlawful disposal.

Det är vanligt förekommande att företag drabbas av förlust på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl, även om få fall anmäls. Förlusten av egendom innebär en kostnad för företaget men också en intäkt för den anställde. Det råder dock osäkerhet om hur kostnaden ochintäkten skall behandlas skatterättsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anställde inte skall beskattas för den brottsliga intäkten kan det finnas risk för skatteplanering.Det är också osäkert om den lagstiftning som finns gällande förlust av kontanta medel även gäller för annan egendom. Syftet med uppsatsen är att utreda företagets avdragsrätt och beskattningskonsekvenser för den anställde. Syftet är också att utreda om det finns någon skatterättslig skillnad om förskingring eller stöld har skett av kontanta medel eller annan egendom. I uppsatsen tas dock ingen hänsyn till försäkring som eventuellt kan utfalla. Inte heller tas hänsyn till skadestånd som den anställde kan tvingas betala till företaget. Eftersom lagstiftning saknas och rättspraxis inte är entydig är rättsläget osäkert. Rättspraxis förefaller dock luta mer åt att medge avdrag för företagets förlust medan den brottsliga intäkten inte är beskattningsbar.Det torde därför finnas en risk för skatteplanering.

Myndigheter har en central roll i dagens samhälle och många av dem möter vi varje dag vilket gör deras arbete högst aktuellt. Deras ansvarsområden överlappar ibland varandra vilket kräver att de samverkar. Tack vare samverkan kan myndigheterna effektivisera sitt arbete och uppnå bättre resultat. Däremot fungerar deras samverkan inte alltid på ett effektivt sätt utan är något som måste utvecklas och skapas tillsammans. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse för samt bidra med kunskap kring interorganisatorisk samverkan vid återvinning av brottsutbyten med särskilt fokus på faktorer som kan främja respektive utgöra hinder för samverkan. Efter avslutad studie har vi gett ett bidrag om de faktorer som kännetecknar interorganisatoriska samband vid brottsbekämpning om brottsutbyten samt gett förslag på förbättringar. Vi valde att använda oss av en fallstudie som metod där en kvalitativ forskningsansats tillämpades. För att få olika perspektiv samt en ökad förståelse för fenomenet som studerats har vi intervjuat sex experter, därmed en från varje myndighet. Vår teoretiska referensram består av forskning som behandlar samverkans betydelse, former och förutsättningar med särskild fokus på främjande respektive hindrande faktorer för interorganisatorisk samverkan. Vi presenterar även en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna konkretiserade vårt informationsbehov. I empirikapitlet presenterar vi de olika myndigheterna och deras roll i samverkan samt resultaten av intervjuerna. Information kring brottsutbyten presenteras också vilket utgör grunden för den empiriska bakgrunden och den empiriska undersökningen. Detta utgör tillsammans med den teoretiska referensramen grunden för vår diskussion och slutsats. Vår studie visar att det finns faktorer i de utvalda myndigheternas interorganisatoriska samverkan som utgör hinder samt främjar deras arbete kring återvinning av brottsutbyten. Engagemanget ser vi som en främjande faktor i myndigheternas interorganisatoriska samverkan. Kommunikationen mellan myndigheterna utgör en främjande faktor samtidigt som det också finns hinder i kommunikationen. Andra hinder för samverkan är sekretess och brist på relevanta verktyg för uppföljning. Eftersom myndigheterna arbetar utifrån olika ansvarsområden, uppdrag och regelverk konstaterar vi avslutningsvis att samverkan behöver bättre styrning som kan stödja pågående projekt och bidra till bättre synkronisering, koordinering och integrering av arbetsprocesserna. / Authorities play a central role in today's society. We meet many of them every day, which makes their work very actual. Their responsibilities sometimes overlap, which requires them to interact. Through this collaboration, the authorities can improve their efficiency and achieve better results. However, their collaboration does not always work well but is something that has to be created and developed together. The purpose of this study was to contribute with knowledge about inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. We wanted to get a wider understanding of government collaboration that takes place with particular focus on factors that can promote or constitute barriers to collaboration. After completing the study, we have made a contribution about the factors that characterize inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime and suggest improvements. We have conducted a qualitative case study as a method. To get different perspectives and an increased understanding of the phenomenon studied, we have interviewed six experts, one from each authority. Our theoretical framework consists of research addressed the importance of collaborations as well as forms and conditions of collaboration with particular focus on facilitators and barriers for inter-organizational collaboration. We also present an analysis model which was used as a starting point for our information needs. In the empirical part of the present study we present the authorities' role in the collaboration as well as the results of the interviews. Information about the reclaiming the profits from crime is also presented and it forms the basis for the empirical background and the empirical study. This, together with the theoretical framework, forms the basis for our discussion and conclusion. This study identifies important facilitators and barriers for the inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. The factors such as commitment impacts the collaboration positively. Communication between the authorities constitutes a promotion factor while there are also obstacles in the communication. Other barriers in collaboration are confidentiality and lack of relevant follow-up tools. As the authorities work on different responsibilities, tasks and regulations, we conclude that the collaboration requires better governance that would support ongoing projects and contribute to better synchronization, coordination and integration of the work processes.

När forskningsöversikten utfördes hittades få artiklar som berörde både ideella föreningar och förebyggandet av ekonomiska oegentligheter. Syftet med studien blev därmed att finna kontrollmekanismer för styrelsen att använda sig av i ideella föreningar. Studien visar att; kunskapen i en styrelse och strukturen i en styrelse är nyckelfunktioner för att motverka förskingring. Studien beskriver lösningar för ideella föreningar hur att minska möjligheten till ekobrott. Faktorerna har tagits fram genom intervjuer från ideella föreningar som blivit utsatta för någon form av förskingring. Faktorerna är också summan av tidigare studier inom samma område. Rapporten är en tvärsnittsstudie där författarna har samlat in data och information från flera olika håll för att kunna finna olika mönster. Rapporten beskriver begreppen intern kontroll, firmatecknare, kompetens, extern revision, visselblåsning och berättande redovisning. Nämnda begrepp benämns i rapporten som kontrollmekanismer, vilka hjälper till att förebygga förskingring och kontrollera finanser i ideella föreningar. Även om styrelsen i en ideell förening idag är fungerande, kan kontrollmekanismerna hjälpa medlemmarna/styrelsemedlemmarna att få en större förståelse för styrelsens uppgift. I analysen och diskussionen resoneras fördelar och nackdelar kring förbättringsfaktorerna. Upptäckterna kommer från intervjuer gjorda på de olika ideella föreningar och de brister som visades från styrelserna. I analysen och diskussionen tas även fram nya synvinklar som inte fått utrymme tidigare i rapporten för att ytterligare belysa vikten av fortsatt forskning inom vårt specifika område. / When the research review was conducted, no studies for non-profit organizations were found to prevent financial irregularities. The purpose of this study was to try to create a document that help the board in a non-profit organization by finding factors to prevent financial misappropriation. It is found in this survey that; knowledge in the board and structure of the board is key functions in order to avoid financial irregularities. These factors have been pointed out through interviews; where non-profit associations have been subjected to different types of misappropriations. The factors are also a result from analysis of previous research within the field. This study is based on a qualitative cross-sectional study where the writers collected data and information from more than one case in order to find different types of patterns. The study was helped by several semi- structured interviews in order to achieve its purpose. This paper describes the concepts; internal control, authorized signatory, competence, external audit, whistleblowing and narrative accounting. These concepts were analysed and developed later as improvement factors, factors that the board of a non-profit organisation can use. Even if the non-profit association has a fully functioning board today, the improvement factors can help the members to receive even greater understanding of the board’s mission. In the conclusion, the various improvement factors are presented as a result from analysis of the theoretical framework as well as from the empirical study. The factors are the findings of what was missing or not utilized well by the representatives in the case study. The authors find that if non-profit associations use these tools, preferably in combination of with each other, one can avoid being subjected to misappropriations in the non-profit association. New arguments for future studies arises in the analysis and discussion to show the importance of this field. This study is written in Swedish.