<p>Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.</p>

Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.

The purpose of this study is to examine interreligious participation for male Muslim musicians in Hindu religious context. Data for this study is collected by qualitative interviews on the previously mentioned Muslims. These interviews where performed in India, Varanasi. The collected data is analyzed through four perspectives on interreligious participation. The results show how the participation can be understood. It also shows through which of the four perspectives, which this papers theory rests on, can be used to understand how the musicians explain their participation. The four perspectives are; the participation perspective, the cultural perspective, the practitioner’s perspective and the no perspective, that enlightens the understanding of this particular interreligious participation. The result shows that a combination of the four perspectives is used to best understand the answers for the study questions. By discussing three major themes that correlates with the study question it became apparent that a combination of the different perspectives was the way to understand it. The first theme; music or faith had a majority of the use of the practitioner’s perspective. The other theme; the contact to God, shows more of a combination where the three first perspectives are dominant. The final theme: Music as a religion, is mostly a combination of the no perspective and the practitioner’s perspective. What can be said from those findings are that all of the perspectives are needed to understand how the musicians claim to experience and feel about their interreligious participation, although some of the perspectives are more used than others.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete. Men även vilka roller som externa aktörer tar på sig när de ger sig in och påverkar fredsskapandet. Här ges exempel från Balkan. Vad gäller den kvalitativa studien ser man att det interreligiösa fredssamarbetet kan ta sig olika form. Exempel ges på ett gemensamt bönehus och mötesplats som finns i Fisksätra. Men även studie och föreläsningsprojektet Saalams vänner beskrivs. Den teori som används utgår från Ruth Illmans tolkning av filsofen Martin Buber. Illman söker genom Buber att förklara hur mötet med Den Andre också är ett möte med sig själv. Ett möte som när det är ärligt kan skapa respekt och förståelse trots skillnader. Dessa skillnader blir då sekundära.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas. Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex. religion och migration. Religionsfrihet och dess roll i ett samhälle är väl i linje med det nordiska välfärdssamhällets kärnvärden. Det visar på en stor potential i att implementera religionsfrihet även i utrikespolitiken. I ett nordiskt perspektiv erbjuder religionsfrihet goda möjligheter till samarbete för att stärka Norden som en attraktiv och ledande demokratisk region för framtiden.

This thesis examines interfaith work from a general perspective and through the Swedish interfaith project “Tillsammans för Sverige”. They are based in a famous youth center in Stockholm. The examination has two aims. The first is to identify the main characteristics of interfaith work and how they correspond with daily practice. The second aim looks at the relevance of human rights in interfaith work and how the connection between the two can be clarified.  The results are based upon the author’s experiences through a fieldwork study and an enquiry made among the people involved in the project. Key words: interfaith work, Tillsammans för Sverige, global ethics, human rights

No description available.