Ur ett demokratiskt perspektiv är medborgaren en av de viktigaste intressenterna i kommunala projekt. I förhållande till andra intressentgrupper särskiljer sig medborgaren på det sättet att det finns ett uttryckligt stöd i lagstiftningen att medborgarna ska involveras. Trenden sedan en tid tillbaka är att utöka medborgardelaktigheten i syfte att komplettera den representativa demokratin. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medborgare involveras i kommunala projekt, men även identifiera vilka utmaningar och möjligheter som hanteringen av medborgares delaktighet innefattar. Vidare syftar studien till att beskriva metoder som kan utgöra ett stöd för projektledaren i samband med medborgardelaktighet. I studien tillämpas en kvalitativ metod. Empirin grundas på material från semistrukturerade intervjuer med nio personer som haft uppdrag i olika kommunala projekt. Resultatet visar att de möjligheter som är förknippade med att inkludera medborgare i projektverksamhet är att skapa resultat som överensstämmer med medborgarnas behov, förankring av beslut samt att utveckla den lokala demokratin. De utmaningar som framkommit i hanteringen av medborgares delaktighet är den representativa problematiken, intern förankring, tidsaspekter samt att hantera inkomna synpunkter. Studien visar även att kommunerna först bör bestämma syftet med medborgardelaktigheten och till vilken grad medborgare ska involveras innan beslut tas om vilken strategi och metod som ska användas. Av det empiriska materialet framkommer dessutom andra erfarenheter från projektledare som kan utgöra framgångsfaktorer i projektverksamhet, exempelvis vikten av att medborgarna engageras så tidigt som möjligt i processen och att det tydliggörs vilken påverkansgrad medborgare kan räkna med. En annan viktig omständighet är att det finns en tillräcklig bredd av intressenter och att projektet förankras både externt såväl som internt i organisationen. Kontinuerlig återkoppling till medborgarna utgör också en väsentlig faktor samt att projektledningen genomför kontinuerliga riskanalyser. / From a democratic perspective, the citizen is one of the most important stakeholders in municipal projects. In relation to other groups of stakeholders, citizens differentiate due to legislative support of involving citizens. The trend for some time has been to increase citizen participation in order to complement the representative democracy. The purpose of the study is to examine the way in which citizens are involved in municipal projects, but also to identify the challenges and opportunities that the management of citizens’ participation includes. Furthermore, the study aims to describe the methods that can be a support for the project manager concerning citizen participation. The study applies a qualitative method. The empirical data is based on material from semi-structured interviews with nine people who have served in various municipal projects. The result shows that the opportunities associated with the inclusion of citizens in the projects are to create results that correspond to citizens’ needs, consolidation of decisions and to develop local democracy. The challenges that have emerged regarding the management of citizens’ participation are the problem with representativeness, internal support, time approach and managing opinions received. The study also shows that the municipalities firstly need to determine the purpose of citizen participation and the degree to which citizens will be involved before decisions are made on the strategy and method to apply. The empirical data also shows circumstances, which may constitute success factors in projects, such as the importance of engaging citizens as early as possible in the process and that it is clarified what degree of impact citizens can expect. Another important factor is that there is a sufficient breadth of stakeholders and that the project is supported both externally as well as internally in the organization. Continuous feedback to citizens is also an important factor as well as the project management conducting continuous risk analysis. / <p>1964</p>

Stakeholders play an important role for firm’s performance and survival. Being able to balance multiple stakeholder’s needs an interest simultaneously and at the same time achieve best value for provided services/products is often referred to "acting as an informed client". Real estate firms should be more involved with core stakeholders (their tenants) in order to improve their corporate social performance and productivity. Cluster theory distinguish how certain industries and firms can be interconnected, developing collaborations through geographical proximity. The effects are asymmetrical, dependent on the type cluster, the type of product/services and the firm’s included in the cluster. By combining stakeholder management and cluster theory, real estate firms are able to improve their knowledge regarding tenant’s interconnection and contribute to the development of already identified clusters within the Stockholm County. The aim of this thesis is to contribute to the ongoing research regarding stakeholder management, with the usage of cluster theory. A quantitative- and qualitative analysis is conducted, using a self-administered questionnaire. A total amount of 64 retail tenants (around 80% response rate) and 28 office tenants (around 12% response rate) participated in the study. Results from the quantitative- and qualitative analysis is triangulated with secondary data, aimed to improve the reliability of the results. Both retail- and office tenants were invited to the study and the correlation between the two targets groups was determined, aimed to measure office tenant’s perception regarding cluster externalities. Results from the analysis shows that industries like information and communication, business services and credit and insurance are considered to be clustered. The highest level of science base diversity is achieved by those industries, implying a strong presence of activities sharing a common knowledge base. Retail tenant’s value suitable products (question 3) and proximity to their costumer (question 6), while office tenants value personal contacts (question 24) and proximity to major transportation routes (question 10). In addition, retail tenants have a positive attitude towards cluster externalities, while office tenants have dived perceptions or simply ignores cluster externalities, explained by the insignificant correlation between their answers. The conclusion of the study is that further research is needed, using a more extensive qualitative analysis. A larger share of participants active within industries that are considered to be clustered will provide real estate firms with the knowledge of how to proceed with their stakeholder management. It is therefore considered that certain office tenants are dependent on cluster externalities and that real estate firms should actively engage in their business, acting as a "business in society". / Intressenter har en stor påverkan på ett företags utveckling och överlevnad. Att hitta en balans mellan att tillgodose olika intressenters intressen och behov, samtidigt som man utvinner högsta avkastning för genomförda produkter/tjänster, kallas "acting as an informed client". Fastighetsföretag bör vara mer involverade med sina nyckelintressenter, allt för att kunna förbättra sin produktivitet och sitt samhällsansvar. Klusterteori identifierar hur olika sektorer kan vara sammankopplade i form av samarbeten, något som uppkommit genom en geografisk koncentrering av olika företag. Effekterna från klustring är åtskilda och beror oftast på karaktären av klustret, vilken typ av produkter/tjänster som klustret erbjuder, samt vilka typer av företag som är inkluderade i klustret. Genom att kombinera klusterteori med intressenthantering, ges fastighetsföretag möjlighet att utveckla sin kunskap gällande intressenters sammankopplingar, något som kan komma att stärka den pågående utvecklingen av Stockholms olika kluster. Syftet med examensarbetet är att bidra till pågående forskning inom området för intressenthantering, med hjälp av klusterteori. En kvantitativ och kvalitativ studie har genomförts, den kvalitativa studien baseras på en enkät. Totalt deltog 64 butikshyresgäster (80% svarsfrekvens) och 28 kontorshyresgäster (12% svarsfrekvens) i studien. Resultatet från den kvantitativa och kvalitativa studien har triangulerats, med avsikt att öka reliabiliteten av studien. Både butiks-och kontorshyresgäster var inbjudna till att delta i studien och korrelationen mellan de två fokusgrupperna fastställdes, allt för att kunna mäta kontorshyresgästers förhållningssätt gentemot klustringseffekter. Resultatet från studien visar att sektorer så som information- och kommunikation, företagstjänster, kredit- och försäkringar anses vara klustrade. Det högsta värdet gällande grunden för kunskapsdiversifiering uppmättes av dessa sektorer, vilket i sin tur symboliserar att företag inom klusterna delar gemensamma kunskapsområden. Butikshyresgäster värderar faktorer så som, anpassade produkter (fråga 3) och närheten till sina kunder (fråga 6), medan kontorshyresgästerna värderar personliga kontakter (fråga 24) och närheten till snabba transportmöjligheter (fråga 10). Ytterligare så uppvisar butikshyresgäster ett intresse för klustringseffekter, medan kontorshyresgäster uppvisar ringa intresse eller olika intresse gällande klustringseffekter, vilket kan förklaras med den insignifikanta korrelationen mellan de två grupperna. Slutsatsen från examensarbetet är att mer kvalitativ forsning inom området är nödvändigt, för att kunna säkerställa huruvida kontorshyresgäster värderar klustringseffekter. Vidare ska ytterligare forskning fokusera på sektorer som anses vara klustrade inom Stockholmsområdet, allt för att kunna urskilja hur fastighetsföretagen ska kunna utveckla sin intressenthantering. Studien påvisar att det finns företag på Stockholmsmarknaden som använder sig av klustringseffekter och att fastighetsföretagen bör aktivt föra en dialog med dessa företag, för att kunna agera som ett "företag i samhället".

Sahällsbyggnadsprojekt berör utvecklingen av samhället. Medborgarna som bor i ett område som berörs av samhällsbyggnadsprojket har enligt Plan- och bygglagen (PBL) rätt till delaktighet i utvecklingen av planen/projektet. Projketledare inom offentlig sektors projket måste samråda med olika myndigheter, sakägare och boende som påverkas av samhällsbyggnadsprojket. Detta görs för att samla in kunskap och ge berörda möjlighet att lämna synpunkter på projketen. Medborgarna definieras som en viktig intressentgrupp för att möjliggöra att projketresultat tillgodoser mottagarnas alltså medborgarnas behov. Dialogprocessen med medborgarna kan vara komplex och dess omfång beror på platsers olika förutsättningar, vilket skapar variation i genomförandet. Det är därför intressant att lära mer om medborgardeltagande i samhällsbyggnadsprojekt. Syftet med studien är att undersöka upplevda framgångsfaktorer för ett givande medborgardeltagande i samhällsbyggnadsprojket, samt lyfta utmaningar med inkluderingsarbetet. På så vis skapas ytterligare förståelse för hur dialogarbetet kan påverka ett projkets genomförande och resultat.  Intervju med tio respondenter har genomförts. Insamlade data har analyserats med utgångspunkt i tematisk innehållsanalys. Respondenterna arbetar som projketledare eller teammedlemmar i offentlig sektors samhällsbyggnadsprojket i direkt anslutning till delaktighetsarbetet med medborgare som intressentgrupp i projketen. Utifrån analys av insamlad data upplevs de tydligaste framgångsfaktorerna i delaktighetsarbetet handla om kommunikationen mellan parterna. Vikten av tydlighet, information och definiering av dialogens mål och syfte upplevs betydande. Även utbildande kommunikation till medborgarna upplevs främja goda resultat. Att ta hjälp av den digitala utvecklingen förespråkas som gynnsamt för ökat och breddat deltagande. Digitala verktyg öppnar upp för att unga engagerar sig i projket. Utamningar i processen upplevs främst uppstå i kontakt med missnöjda medborgare vilket kan leda till arbetsmiljöproblem. Tidsbrist upplevs i vissa fall som ett hinder för att genomföra det omfång av dialog som projketledare bedömer betydande för projket.

This master thesis investigates the risks associated with Battery Energy Storage (BESS) projects to improve the insurance process for BESS projects in Sweden, aligning with the global shift towards renewable energy as mandated by the Paris Agreement. The primary objective of this report is to develop guidelines for small enterprises entering the BESS market, focusing on risk identification and stakeholder objectives to improve the insurance process. Some risks identified were a lack of knowledge and experience, unsatisfactory suppliers, and policy and regulatory uncertainties. Utilizing a system engineering approach, the study investigates the interactions and communication between stakeholders, including project developers, insurance brokers, and insurers. The research is conducted through interviews with these stakeholders and a comprehensive literature review. The findings highlight challenges in communication during the insurance process and identify key factors that project developers should consider to ensure smoother interactions, such as providing more detailed information about the requirements to receive insurance. The study reveals the unique challenges posed by the novelty of BESS technology in Sweden. It suggests that a standardized and improved insurance process for BESS projects can accelerate the adoption of renewable energy technologies. The study is delimited to the Swedish context, acknowledging that insurance market mechanisms and BESS technology implementations vary across different countries. The theoretical contributions include an analysis of insurance for BESS projects and an overview of the current insurance products available in the Swedish market. The practical contributions include a guideline for new BESS project developers with considerations they can take to ensure a smoother insurance process for their projects. / Denna masteruppsats undersöker de risker som är förknippade med projekt för batterienergilagringssystem (BESS) för att förbättra försäkrings processen för BESS-projekt i Sverige, i linje med den globala övergången till förnybar energi enligt Parisavtalet. Huvudmålet med denna rapport är att utveckla riktlinjer för småföretag som går in på BESS-marknaden, med fokus på riskidentifiering och intressenternas mål för att förbättra försäkrings processen. Några identifierade risker var bristande kunskap och erfarenhet, otillfredsställande leverantörer och osäkerheter i policy och regelverk. Genom att använda Systems Engineering undersöker denna studie interaktionerna och kommunikationen mellan intressenter, inklusive projektutvecklare, försäkringsmäklare och försäkringsbolag. Forskningen genomförs genom intervjuer med dessa intressenter och en omfattande litteraturstudie. Resultaten belyser utmaningar i kommunikationen under försäkrings processen och identifierar viktiga faktorer som projektutvecklare bör beakta för att säkerställa smidigare interaktioner, såsom att tillhandahålla mer detaljerad information om kraven för att få försäkring. Studien avslöjar de unika utmaningar som den nya BESS-tekniken medför i Sverige. Den föreslår att en standardiserad och förbättrad försäkrings process för BESS-projekt kan påskynda införandet av förnybar energiteknik. Studien är begränsad till den svenska kontexten och erkänner att försäkringsmarknadens mekanismer och BESS-teknikens tillämpningar varierar mellan olika länder. De teoretiska bidragen inkluderar en analys av försäkringar för BESS-projekt och en översikt över de nuvarande försäkringsprodukterna som finns tillgängliga på den svenska marknaden. De praktiska bidragen inkluderar riktlinjer för nya BESS-projektutvecklare med överväganden dekan ta för att säkerställa en smidigare försäkrings process för sina projekt.