Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag. Lösningen i grundskolan handlar vanligtvis om segregerande åtgärder medan den vanligaste formen av stöd i gymnasieskolan sker i form av "stugor" och utnyttjas vanligtvis som läxhjälp. Denna studie bekräftar ovan beskrivna situation och definierar intrigen i egenskap av svårigheter. Resultatet visar även att det tydligaste tecknet på vändpunkten i deras skolsituation är just upplevelsen av att kunna påverka sin egen situation. Att bli lyssnad på och sedd som den de faktiskt är och inte som en diagnos som måste åtgärdas. De förmedlar alla känslan av att själva få välja att vara delaktiga i det de tidigare varit exkluderade från.

Denna komparativa studie analyserar och jämför Roald Dahls kapitelbok SVJ (1988), svensk översättning, med den svenskdubbade filmen SVJ (2016) av filmregissören Steven Spielberg. Syftet med studien är att jämföra de två verkens intrig och karaktärsskildring samt undersöka de mediespecifika skillnader som uppstått i adaptionen till film. Syftet är också att undersöka hur lärare som arbetar inom årskurserna 1–3 kan använda sig av böcker och filmadaptioner som hjälpmedel för att samtala om olika verk i syftet att hjälpa vidareutveckla elevernas läsförståelse. I denna studie används kapitelboken SVJ (1988) och filmen SVJ Stora Vänliga Jätten (2016) som exempel för det. Analysen visar både likheter och skillnader mellan bok och film, största skillnaden är händelserna i filmens inledning och slut. Det har lagts till en händelse i mitten av filmen. Studiens resultat visar att både boken och filmen kan användas i ett didaktiskt syfte för att öka elevernas läsförståelse.

The aim of this thesis is to study literature education using a tabletop role-playing game (TRPG) and in particular which knowledge about narratives that role-players have potential to develop during game sessions. In addition, the objective is to explore the use of the informal learning environment characterised by the TRPG medium, and provide suggestions on how teachers in Swedish upper secondary school can incorporate and further develop narrative knowledge in formal literature education. The empirical material consists of the Swedish TRPG Symbaroum – Rollspelet by Mattias Johnsson and Mattias Lilja (2018) and the tutorial adventure ’Det förlovade landet’. The analysis is based on theories on defining narrative in linear and interactive fiction, literature theory on aesthetic response and the unfinished text, and how participative narratives are created in participatory cultures. The results show that the empirical material provides a framework for a distinct plot based on a set of key events, and in order to actualize this plot the players must fill the gaps and connect the key events with intentional, narrative substance. This participative activity requires that players use their existing narrative knowledge to expand and explore the Symbaroum text universe, and can constitute an environment for narrative knowledge development and acquisition. The study also shows that literature education in Swedish upper secondary school, with inspiration from the completed study, has the potential to highlight the students role as narrative creators and promote participatory learning and creativity.

I denna uppsats genomför vi en komparativ textanalys av Charles Dickens verk om Oliver Twist och vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod. Verken vi har jämför är en översatt kapitelbok, Oliver Twist (2001) med en adapterad bilderbok, Oliver Twist (2019). Uppsatsens syfte är undersöka vad som har förändrats i de olika versionerna, där vi fokuserar på berättelsens intrig och karaktärer. Analysens resultat visar att detaljer i både händelser och karaktärer har reducerats men att bilderna i adaptionen bidrar med mycket av berättandet. Vidare används analysens resultat i en didaktisk diskussion för beskriva hur båda böckerna kan användas kombinerat i ett undervisningssammanhang för att utveckla elevers läsförståelse

Emma Löfvendahl och Lina Karlsson (2023) Underlandet - En adaptionsstudie av Lewis Carrolls originalversion och Disneys film. Självständigt arbete, Svenska, inriktning F-3, grundnivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Syftet med denna studie är att undersöka förändringar som gjorts vid adaptionen av Lewis Carrolls verk Alice i underlandet till Disneys filmversion. Det som mer specifikt fokuseras på vid analysen är de skillnader och likheter som finns mellan verkens karaktärsgestaltning och intrigens skildring. Vidare förs även en didaktisk diskussion kring hur dessa verk kan användas i grundskolans F-3. Uppsatsen är en komparativ adaptionsstudie som jämför verken med utgångspunkt ur Maria Nikolajevas begrepp kring barnlitteratur. Analysen visar att de viktiga karaktärsdragen skildras överensstämmande i adaptionen i jämförelse med originalverket. Intrigens kärna är bevarad i filmadaptionen och är därför sann till originalverket trots de förändringar som skett. Resultatet visar att de skillnader som skett i adaptionen är betingade av mediets påverkan och disneyfication.

Sophie Duty: Att använda bilderboken som en lättläst version av kapitelboken - en komparativ adaptionsanalys av en kapitelbok och bilderbok om Alice i Underlandet av Lewis Carroll (2022). Svenska, självständigt arbete avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Syftet med denna studie är att undersöka om det är det lämpligt att använd sig av bilderboken som en lättläst version av kapitelboken i undervisningen för åk f-3 och vilka möjligheter och utmaningar det i så fall finns. För att undersöka detta har en komparativ adaptions analys med både en kvalitativ och kvantitativ metod genomförts. Jag har jämfört kapitelboken Alice i underlandet (2016) med bilderboken Alice i Underlandet (2015) genom att titta på skillnader i deras intriger, handlingens komposition och hur de använder av bilder som stöd. Analysen visar att trots att det finns skillnader i verkens episoder så är intrigerna lika varandra. Den stora skillnaden som funnits är i hur handlingarnas komponerats och om användningen av bilder som stöd för texten skiljer sig i de olika böckerna? I så fall hur? Avslutningsvis har dessa resultat använts i en didaktisk diskussion kring bilderbokens lämplighet att användas som en lättläst version av kapitelboken i undervisningen för åk f-3 och vilka möjligheter och utmaningar finns det i så fall

Med spel i framfarten har synen på hur man berättar sina narrativ förändras. Med hjälp av regler och mekaniker som kan användas på icke-konventionella sätt kan man uppnå en ludonarrativ harmoni; en sammanhållning mellan ett spels narrativ och mekanik. Med hjälp av en modern modell och en traditionell mall har ett försök gjorts att utveckla en artefakt med ludonarrativ harmoni. Genom att låta olika deltagare spelaigenom artefakten för att sedan ställa reflekterande frågor görs ett försök att mäta dengenerella upplevelsen. Artefakten visar sig innehålla en handfull moment som antingen besitter en ludonarrativ harmoni eller en dissonans och ett försök att bryta ner artefakten till sina olika kompositer görs för en ökad förståelse. Detta har lett till en slutsats att utvecklare bär ansvaret att förmedla sin vision med tydlighet. Med framtida arbeten av bredare deltagarbas samt utvecklade modeller kanske svaret ges om hur man effektivt uppnår en ludonarrativ harmoni. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>