Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Sverige tar emot fler och fler högutbildade invandrare varje år. De börjar med att gå till de olika svenska kurser som finns som Svenska för invandrare (Sfi) eller Intensivsvenska för akademiker (Sifa), men det är ingen garanti för att lära sig svenska på en nivå som hjälper dem till en snabbare väg till arbetslivet. Undersökningen är fokuserad på invandrare som kommer till Sverige med en akademisk utbildning, det vill säga, en utbildning på universitets nivå som är minst tre år. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll svenskan spelar för högutbildade invandrare när det är dags att hitta ett kvalificerat jobb samt undersöka om det finns andra faktorer som hjälper dem att snabbare hitta ett kvalificerat jobb. Resultatet visar att det finns andra faktorer som väger mer än själva behärskningen av svenska. Genom de djupa intervjuerna som genomförs i studien, kommer man fram till att en av de viktigaste faktorerna som påverkar hur snabbt man hittar ett jobb är kontakter. En till faktor som informanterna anger är behärskning av engelska. Till sist påpekar informanterna att tillgången till en praktikplats är mycket viktig, inte bara för att hitta ett lämpligt jobb, utan också för att få värdefulla kontakter som kan leda till arbetsmöjligheter.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

The purpose of this study was to analyze how the discourse of immigrants and immigration has changed since 1965 and expose what mechanism control the discourse. The time periods that we choose to analyze were: 1965-1975, 1985-1995 and 2010-2016. These three eras were chosen based on the historical premise of Swedish immigration which concerns labor, refugee and family immigration. To shed light on this issue we used a mixed method of content analysis, more particularly, discourse analysis and argumentationsanalysis for the processing of our empirical data. Our empirical collection consisted of articles from the Swedish daily newspaper Dagens nyheter and the tabloid Aftonbladet. For our analysis we selected four different debate articles for each time period, newspaper or tabloid concerning immigrants and immigration. Altogether 24 articles were analyzed. To understand the discourse of immigrants and immigration we used the classic theorists Foucault and Marx in the formation of our theoretical perspective. Based on our empirical data we found that the welfare state were closely connected to the discourse and that the discourse of immigration and immigrants could be understood through a dynamic model. The model shows the balance of power between an establishment and an opposition. The establishment, opposition and welfare are the mechanisms that do not only control the discourse but also causes the discourse to change.

<p>Detta är en uppsats där diskriminering av personer med invandrarbakgrund på den svenska arbetsmarknaden undersöks. Det är en undersökning där sex personer med invandrar bakgrund intervjuas och fått chansen att ge en bild av hur de själva upplever att de blir bemöta på den svenska arbetsmarknaden. Tre av de intervjuade har arbete och tre av dem är arbetslösa. Denna uppdelning har jag valt för att se om det finns skillnader i attityder beroende på de intervjuades arbetssituation. Vad jag främst kom fram till med denna uppsats är att skapandet av stereotyper bidrar till en nedvärdering av invandrarnas kompetens.</p><p>De teorier som jag använt i uppsatsen är: Erving Goffmans ”stigma teori”, ” beständig ojämlikhet” av Charles Tilly. Anthony Giddens teorier om ” skapandet av självidentitet i det moderna samhället”. Pierre Bourdieu ” socialt rum, habitus och fält”</p>

<p>Språkbarriärer i möten med invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund. Patienter med utländsk bakgrund upplevde missuppfattningar och missnöje som grundades i minskad tillgänglighet till sjukvården och försämrad kvalitet i omvårdnaden. Kommunikationsproblem löstes med hjälp av tvåspråkiga kollegor, familjmedlemmar och professionella tolkar. Faktorer som påverkade sjuksköterskans beslut om när professionell tolk skulle anlitas var tidsbrist, ekonomiska aspekter och okunskap om tolkservice. För att sjuksköterskan ska kunna leva upp till de krav som finns behövs utbildning och tydligare riktlinjer för tolkanvändning. Då Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle behövs ytterliggare forskning och utveckling av metoder och material för att kvalitetssäkra den vård som ges till patienter med invandrarbakgrund</p>

No description available.

Språkbarriärer i möten med invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund. Patienter med utländsk bakgrund upplevde missuppfattningar och missnöje som grundades i minskad tillgänglighet till sjukvården och försämrad kvalitet i omvårdnaden. Kommunikationsproblem löstes med hjälp av tvåspråkiga kollegor, familjmedlemmar och professionella tolkar. Faktorer som påverkade sjuksköterskans beslut om när professionell tolk skulle anlitas var tidsbrist, ekonomiska aspekter och okunskap om tolkservice. För att sjuksköterskan ska kunna leva upp till de krav som finns behövs utbildning och tydligare riktlinjer för tolkanvändning. Då Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle behövs ytterliggare forskning och utveckling av metoder och material för att kvalitetssäkra den vård som ges till patienter med invandrarbakgrund