No description available.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlända invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: “how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities”. The integration policy is often implemented by social workers. The discourse about integration policy on a macro level therefore directly impacts the social integration work on a micro level. The study is therefore important to social work, as a discipline. A comparative analyses shows whether there are similarities and differences in the construction of the content of the integration term, depending on the group that is addressed. The study shows that the Romani minority is highly described in the integration discourse, though they are a national minority. The results also show that the discourses around newly arrived immigrants rather construct an assimilation discourse, than an integration discourse. In relation to both groups, the term integration constructs and reproduces ethnical stereotypes and cultural and behavioral differences between the groups and the majority society. The term also constructs the integration to the labour market as the major key to overall integration.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ”invandrare” och ”flyktingar” i förhållande till ”etniskt svenska”. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden. För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet. Vi begränsade sökningen till artiklar publicerad mellan de 1 april 2010 – 1 nov 2012. Ambitionen var att läsa igenom det insamlade textmaterialet för att få en överblick och känsla för den diskurs som vår uppsats manifesterar. Utifrån detta ville vi sedan få svar på vilken typ av ”flyktingar” eller ”invandrare” det refereras till i vår angivna diskurs samt studera språket och hur det används inom det journalistiska fältet. En klar majoritet av de insamlade artiklarna skrevs under tidningarnas ledar- eller debattsidor, ofta i relation till Sverigedemokraterna, många gånger skrivna av politiker eller upprörda läsare, men även tidningarnas journalister. Vad vi fann var en viss ambivalens i mediernas politiska korrekthet. Rasismen råder som tydligast bland åsiktsjournalistiken, tidningarnas ledar- och debattsidor. Den övriga konstruktionen av ”invandrarna” och ”flyktingarna” från journalisternas sida tycktes svårare att ta på. Men bakom en multikulturell fasad tycktes vi ana en latent rasism. Den vrede vi påträffat gentemot de ”utifrån kommande” på tidningarna ansåg vi väldigt alarmerande.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn på invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering på arbetsmarknaden. Studien är kvantitativ och grundar sig på data- materialet European Social Survey (2002), där den beroende variabeln mäter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Jag jämför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anställda 2. Attityder bland chefer inom större organisationer med attityder bland egenföretagare/ familjeföretagare 3. Chefers attityder i förhållande till grupphot och kontakt.Resultaten pekar på att chefer är mindre främlingsfientliga än anställda, men detta samband beror i stor utsträckning på utbildning. Egenföretagare/famileföretagare är mer främlingsfientliga än chefer inom större organisationer, vad detta beror på är fortfarande ett frågetecken.Sedan testades påverkan av kontakt, och där undersöktes betydelsen av att ha invandrarvänner för huruvida chefer tycker att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Grupphotsteorin undersöktes också, och då analyserades påverkan av att man tycker att invandrare kommer till landet och tar arbeten eller skapar nya, och till sist testades de två teorierna tillsammans. Resultaten visade att både kontaktteorin och grupphotsteorin kan bidra till att förklara främlingsfientliga attityder.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare.   Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre.   Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra.   Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B. Lärare kan justera arbetssätt enligt elevers krav. Lärare och vuxna invandrare bör respekteras varandra. Lärare ber alltid elever att göra sitt bästa.

Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser. Som komplement för att söka förstå vad som saknas, har även individer som stött på motgångar i samhället lyfts fram för att försöka förklara vilka omständigheter som lett till att de inte lyckats ta sig över hindren. Syftet är att besvara vilka de bakomliggande faktorerna är för individer som motiveras att studera i dessa områden som betraktas som problemområden. Studien utgår från informanter uppväxta i Göteborgs förorter. Resultatet av informanternas livsberättelser har analyserats med hjälp av sociologerna Pierre Bourdieus och Erving Goffmans teorier. Resultatet av undersökningen har visat att de ungdomar som saknat stöd och uppmuntran från omgivningen under sin uppväxt är de som upplevt motgångar i samhället. De ungdomar som har lyckats överkomma hindren och betraktas som framgångsrika är de som berikats med stöd och uppmuntran från sin omgivning.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt. Studiens resultat visade att ingen särskild planering görs för att ta emot äldre invandrare. Både företrädarna för invandrarorganisationerna och de yrkesverksamma var kritiska till mottagandet i kommunen. Kritiken rörde bristen på planering och samarbete mellan organisationer som möter invandrare. Särskilt påpekades vikten av att tillvarata kunskaper från integrerade landsmän för att skapa förståelse för kulturella skillnader.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur några kunder med annan etnicitet än svensk upplever bemötandet av affärsanställda. Fokus riktas mot affärsanställdas bemötande av kunder med annan etnicitet än svensk när de ska handla dagligvaror eller kläder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, två kvinnor och två män. Informanterna var i åldrarna mellan 22 till 57 år gamla och kom till Sverige från Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan två till 16 år sedan. Begrepp som omnämns i studien upprepade gånger är diskriminering och fördomar, vilka också definieras utförligt och behandlas i arbetet. Den tidigare diskrimineringsrapport som det tagits del av i föreliggande studie handlar bland annat om hur ungdomar och unga vuxna med afrikans bakgrund upplever diskriminering och rasism i Sverige. Dessa vittnar om dagliga kränkningar baserade på stigmat mörkare hudfärg/ utseende. Diskriminering och rasism upplevs av de intervjuade genom att de utsätts för ifrågasättning att vistas på vissa platser och områden via rasistiska skällsord och övervakning. Effekten av dessa blir att de färgas av sina erfarenheter, ”de färgas av Sverige” och utvecklar rädslor av olika slag. Denna uppsats empiri analyserades utifrån studiens bakgrund och teori som utgörs av Elias Norberts och John L Scotsons ”Etablerade och Outsiders”. Denna teori beskriver hur etablerade maktförhållanden vidmaktshålls av dem som utövar makten och hur en person stämplas eller etiketteras som avvikare. Resultatet analyserades också utifrån Erwing Goffmans stigmatiseringsteori som beskriver hur stigmatiserades livs potentialer eller möjligheter minskas av de ”normala”. Analysen bidrog till att vissa slutsatser kunde dras. I likhet med den tidigare forskning som jag har tagit del av, visade studien bland annat att informanterna upplevde att de inte blir bemötta på samma vis som svenska kunder när de handlar i butiker/affärer. De upplever att de diskrimineras på grund av sin etniska tillhörighet och stigmatiseras för att de blir behäftade med ett stigma som inskränker deras handlingsutrymme i det offentliga, i butiker/affärer och även andra områden. / gona_ibishi@hotmail.com

Äldre invandrare utgör en speciell grupp av den äldre befolkningen, trots många likheter med sina kamrater födda i Sverige. Forskningen visar att de ansöker om olika omsorgstjänster i lägre utsträckning än infödda och är mer benägna att avstå från dem även när de blir beviljade, samtidigt som hjälpbehov i deras fall uppstår i tidigare ålder och är allmänt sett större än för infödda. Den starka tendensen att klara sig själva eller med hjälp av sina anhöriga leder till att de är underrepresenterade inom den offentliga äldreomsorgen. I denna uppsats kartlägger jag olika beteenden och attityder som ligger till grund för detta fenomen och ger en helhetsbild av äldre invadrares levnadsförhållande. Beskrivningen visar en allmän oro hos äldre invandrare för att inte bli sedda och behandlade på rätt sätt av omsorgspersonal samt deras strävan efter att inte vara till besvär så länge de inte är mycket gamla och i stort behov av hjälp. En rad faktorer bidrar till att de känner sig mindre bekväma och trygga med den offentliga äldreomsorgen, bland annat invandrares generellt sett svagare ekonomiska resurser, bristande språkkunskaper som ytterligare kan försvagas med ålder, begränsat socialt nätverk till följd av pensionering alternativt invandring i hög ålder mm. Ytterligare ett problem är deras medvetenhet om att de inte hunnit bidra till samhället i samma utsträckning som andra och en sorts ”tacksamhetsmur” som hindrar äldre invandrare från att söka hjälp i tid vilket i sin tur försvårar efterföljande åtgärder. Allt detta skapar en känsla av resurssvaghet och beroende av det omgivande samhället, en känsla som äldre invandrare försöker undgå genom att minska sina behov och förväntningar och klara sig på egen hand eller med hjälp av sina närstående.

Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet. Intervjupersonerna har alla gemensamt att de föddes och växte upp i Sverige samt att de har minst en förälder med utländskt bakgrund. Intervjupersonerna blev tillfrågade en rad olika frågor som granskades efteråt med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter. Slutsatserna blev att andra generationens invandrare skapar tillhörighet tillsammans med familjen. De ser sig själva som integrerade svenska individer.