Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning. Samarbete internt och externtär såväl ett hinder som en möjlighet för arbetet. Vägledare fungerar både somdörrvakter och dörröppnare i förhållande till elevernas övergångar till studieroch arbete. Det förekommer även cooling down och pushing up i förhållande tillelevernas tankar om framtiden. Det finns en motsättning mellan styrdokument förSfi och vägledning, där den ena starkt betonar arbetsmarknad och den andraindividen. Vägledarna arbetar inom en utbildningsform som i hög gradreproducerar rådande klass-, köns- och etnicitetsnormer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet på Arosdöttrarna. Lågutbildade, invandrande kvinnor har länge varit en utsatt grupp i samhället, präglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohälsa. Samhällets insatser för integrering har inte varit tillräckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera år utan någon huvudsysselsättning utanför hemmet. Språkinlärning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sätt har varit att ge kvinnor verktyg för att främja deras empowerment, det vill säga, förmågan att hantera exempelvis problem. Arosdöttrarna har varit en verksamhet som genom utbildningsprogrammet fått ut några lågutbildade invandrarkvinnor ut på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod med enskilda intervjuer med fyra av Arosdöttrarnas tidigare elever har genomförts. Därutöver har författaren även granskat tidigare uppföljningsdokument. Arosdöttrarnas elever var nöjda med både lärare och klasskamrater. De ansåg att de gått från att vara hemma, deprimerade och stressade till att bli självständiga, fått kontroll över vardagen och fått nya vänner. 74 procent av Arosdöttrarnas elever anses ha blivit ekonomiskt självständiga efter utbildningen. Arosdöttrarna ansågs även ha ökat invandrarkvinnornas empowerment. Studien kunde leda till ytterligare forskning inom ämnet samt verka som underlag till beslut om expandering av Arosdöttrarna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera.

Sammandrag Franker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlända invandrare – myndighetspersoner, SFI-lärare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken präglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegränsad svenskundervisning. Fokus låg på invandrare med kort utbildningsbakgrund. Datainsamlingen byggde på semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats. Resultatet uppvisar klara tecken på motsägelsefullhet angående den rådande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nämnare när det gäller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, något som mestadels beror på de olika aktörernas erfarenheter och förväntningar. Av lärarna ses SFI främst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se på utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument. Detta i sin tur skapar stor förvirring inte minst bland SFI-eleverna och försvårar deras väg i det svenska samhället.

Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar. I Sverige finns det bostadsområden med bara invandrare som boende. Boende i sådana områden känner sig isolerade vilket kan vara en grund för att skapa fördomar och stereotyper mot svenskar. Fördomar och stereotyper mot svenskar är olika och min undersökning visar på olikheter. Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn och ungdomar med invandrarbakgrund i åldern 9-15 år har fördomar mot personer med svenskbakgrund. Jag har jämfört mellan invandrarbarn som bor i segregerade områden och andra invandrarbarn som bor i icke segregerade områden. Jag har jämfört vilka fördomar och stereotyper dessa barn har, och även hur barnen utrycker fördomarna. Totalt intervjuade jag sexton barn och ungdomar. Barnen fick svara på ett antal öppna frågor. Svaren analyserades sedan utifrån socialpsykologisk teorier som social kognition, socialidentitets teori och social inlärning. Intervjuerna visade att skillnaden mellan grupperna var stor både tankemässigt och känslomässigt mot svenskar. Det har visat sig att respondenter som lever i segregerade områden har mer fördomar och stereotyper mot svenskar jämfört med dem som bor i icke segregeradeområden.

Examensarbetet behandlar föräldrarnas dilemma vid eventuell läxhjälp i matematik. Syftet är att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers läxhjälp då föräldrarna räknar på ett annorlunda sätt än barnen lär sig i skolan. Samtidigt vill jag också jämföra etniska minoritetsföräldrars sätt att räkna med hur etniska majoritetsföräldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades på frågeställningarna som behandlar elevers, föräldrars och lärares tankar om läxhjälp beroende på om föräldrarna räknar på samma sätt som sina barn eller om de räknar annorlunda. För att kunna belysa problematiken använde jag mig av litteratur som behandlar de olika räknesätt som finns världen över och i Sverige samt Läroplanens kriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har använt mig av var en kvalitativ undersökningsmetod som byggdes på tre olika moment, uppgifter (test), enkät med öppna frågor samt semistrukturerade intervjuer. Genom dessa metoder har jag fått fram material för att senare i resultatdelen få en tydlig bild på skillnader mellan de olika grupperna. Elevernas inställning till läxhjälp visar sig vara väldigt positiv eftersom de tycker att det är bra att få se andra räknemetoder än den läraren lär ut. Slutsatsen är att föräldrarnas och lärarnas sätt att räkna skiljer sig eftersom föräldrarna använder mestadels algoritmräkning medan lärarna använder sig av skriftlig huvudräkning.

Bakgrund: Forskning, tillgång till läkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att människor lever längre än tidigare. Möjligheten för människor att röra sig mellan länder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrån vetenskapliga artiklar belysa vårdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och två kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN. Ingen geografisk avgränsning är gjord. Artiklarna analyserades utifrån Willman och Stoltzs granskningsmall. Resultatet diskuteras i relation till den valda teoretiska referensramen, Barbro Gustafsons Bekräftande omvårdnad – SAUK-modellen för vård och omsorg. Resultat: Resultatet presenteras utifrån sju teman: kommunikation/information, anhöriga, kroppsspråk, könsroller, attityd, religion- tro och kultur och etnocentrism/generalisering. Under varje tema beskrivs vårdpersonalens erfarenheter av möten med invandrare. Erfarenheter som vårdpersonalen beskriver är svårigheter i kommunikation, relationen till anhöriga, svårigheter att tyda kroppsspråk, skilda uppfattningar av könsroller, allmänna attityder, religion-tro och kultur, etnocentrism och generalisering Slutsats: Kunskapsnivån hos vårdpersonalen är inte tillräcklig för att kunna tillmötesgå invandrare. Nya krav på utbildning och organisation förordas. Vidare forskning behövs för att bredda och fördjupa kunskapen hos vårdpersonalen för att dem ska få en vidare förståelse för kulturella och etnisk skillnader. Ökad kunskap och förståelse är ett viktigt element i omvårdnaden så att förbättring ska kunna ske.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen är baserad på data för 2005 hämtat från LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi särskilja löneskillnader som beror på olika uppsättningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar på en löneskillnad mellan grupperna på nära åtta procent som dock verkar minska något i takt med att vistelsetiden ökar. Individernas egenskaper kan inte förklara varför utrikesfödda har lägre lön än svenskfödda.

<p>Detta arbete handlar om hur man kan arbeta i en förberedelseklass med att lära utländska elever svenska. Mitt huvudsakliga syfte var att ta reda på vad en förberedelseklass är och hur den fungerar. Inledningsvis försöker jag att förklara vissa begrepp som förberedelseklass, invandrare, flykting, asylsökande och modersmål. Därefter försöker jag belysa ett antal olika språkteorier. Det är viktigt att förberedelseklasser finns, för många av barnen som jag har träffat skulle ha mycket svårt att ta till sig undervisningen i en vanlig ”svensk” klass bland annat på grund av språksvårigheter. </p><p>I mitt fältarbete kom jag fram till fem saker som används för att underlätta för eleverna att lära sig ett nytt språk. Dessa är modersmål, bilder, kroppsspråk, sång och lek.</p>