<p> </p><p><strong><em>Bakgrund: </em></strong>Forskning, tillgång till läkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att människor lever längre än tidigare. Möjligheten för människor att röra sig mellan länder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. <strong><em>Syfte</em></strong><em>:</em> att utifrån vetenskapliga artiklar belysa vårdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. <strong><em>Metod</em></strong><em>:</em> Systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och två kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN. Ingen geografisk avgränsning är gjord. Artiklarna analyserades utifrån Willman och Stoltzs granskningsmall.</p><p>Resultatet diskuteras i relation till den valda teoretiska referensramen, Barbro Gustafsons Bekräftande omvårdnad – SAUK-modellen för vård och omsorg. <strong><em>Resultat</em></strong><em>:</em> Resultatet presenteras utifrån sju teman: kommunikation/information, anhöriga, kroppsspråk, könsroller, attityd, religion- tro och kultur och etnocentrism/generalisering. Under varje tema beskrivs vårdpersonalens erfarenheter av möten med invandrare. Erfarenheter som vårdpersonalen beskriver är svårigheter i kommunikation, relationen till anhöriga, svårigheter att tyda kroppsspråk, skilda uppfattningar av könsroller, allmänna attityder, religion-tro och kultur, etnocentrism och generalisering <strong><em>Slutsats</em></strong><em>: </em>Kunskapsnivån hos vårdpersonalen är inte tillräcklig för att kunna tillmötesgå invandrare. Nya krav på utbildning och organisation förordas. Vidare forskning behövs för att bredda och fördjupa kunskapen hos vårdpersonalen för att dem ska få en vidare förståelse för kulturella och etnisk skillnader. Ökad kunskap och förståelse är ett viktigt element i omvårdnaden så att förbättring ska kunna ske.</p>

<p>I denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag använt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige från fyra till närmare tjugo år. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrån invandrarens perspektiv där bemötande från samhällets sida, språkkompetens och socialt nätverk ingår. De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån social integration. Vidare fortsatte jag med symbolisk interaktionism där fokus läggs på språk och mening. Jag fokuserade också på social kategorisering, socialisation och Erikssons identitetsteori. Mitt resultat visade att deltagande och tillhörighet till olika grupper i samhället bidrar till att individer upplever sig som delaktiga och genom det integrerade i det svenska samhället. I detta fall där socialt nätverk består av både landsmän och svenskarna kan det ha positiv inverkan på socialisationsprocessen i Sverige. När det gäller bemötande visade resultatet att svenskarna bemöter invandrare olika beroende på situationen. Det framkom även att bra kunskaper i svenska är avgörande för en lyckad integration.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal olika faktorer påverkar arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Sverige från olika etniciteter. För detta har datamaterialet LINDA för år 2005 använts för att skatta probit-modeller.</p><p>Uppsatsen visar att variablerna antal barn i hushållet, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, makes lön och förmögenhet, egen förmögenhet samt antal år i Sverige påverkar arbetskraftsdeltagandet olika beroende på var kvinnorna kommer ifrån. Vi tror dock inte att det enbart är dessa variabler som påverkar engagemanget i arbetskraften. Andra variabler som kunde tänkas vara viktiga så som tillgänglighet på dagisplatser och lediga jobb i närområdet, hade vi tyvärr inte tillgång till.</p>

Detta arbete handlar om hur man kan arbeta i en förberedelseklass med att lära utländska elever svenska. Mitt huvudsakliga syfte var att ta reda på vad en förberedelseklass är och hur den fungerar. Inledningsvis försöker jag att förklara vissa begrepp som förberedelseklass, invandrare, flykting, asylsökande och modersmål. Därefter försöker jag belysa ett antal olika språkteorier. Det är viktigt att förberedelseklasser finns, för många av barnen som jag har träffat skulle ha mycket svårt att ta till sig undervisningen i en vanlig ”svensk” klass bland annat på grund av språksvårigheter. I mitt fältarbete kom jag fram till fem saker som används för att underlätta för eleverna att lära sig ett nytt språk. Dessa är modersmål, bilder, kroppsspråk, sång och lek.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal olika faktorer påverkar arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Sverige från olika etniciteter. För detta har datamaterialet LINDA för år 2005 använts för att skatta probit-modeller. Uppsatsen visar att variablerna antal barn i hushållet, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, makes lön och förmögenhet, egen förmögenhet samt antal år i Sverige påverkar arbetskraftsdeltagandet olika beroende på var kvinnorna kommer ifrån. Vi tror dock inte att det enbart är dessa variabler som påverkar engagemanget i arbetskraften. Andra variabler som kunde tänkas vara viktiga så som tillgänglighet på dagisplatser och lediga jobb i närområdet, hade vi tyvärr inte tillgång till.

I denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag använt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige från fyra till närmare tjugo år. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrån invandrarens perspektiv där bemötande från samhällets sida, språkkompetens och socialt nätverk ingår. De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån social integration. Vidare fortsatte jag med symbolisk interaktionism där fokus läggs på språk och mening. Jag fokuserade också på social kategorisering, socialisation och Erikssons identitetsteori. Mitt resultat visade att deltagande och tillhörighet till olika grupper i samhället bidrar till att individer upplever sig som delaktiga och genom det integrerade i det svenska samhället. I detta fall där socialt nätverk består av både landsmän och svenskarna kan det ha positiv inverkan på socialisationsprocessen i Sverige. När det gäller bemötande visade resultatet att svenskarna bemöter invandrare olika beroende på situationen. Det framkom även att bra kunskaper i svenska är avgörande för en lyckad integration.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där integration har blivit en allt viktigare fråga. Då en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund än svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta är i stort vad integration går ut på och något som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag är att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande. Vi har studerat integration och dess inverkan på invandrares identitetsskapande där etnicitet och identitet ständigt konstrueras, invandrares syn på arbete och arbetslöshet och vilka vägar det kan finnas för att hitta ett jobb i Sverige, hur politiskt aktiva bemöts inom politiken och deras syn på representation samt invandrarkvinnors syn på deras livssituation i Sverige där fokus ligger på hur det är att leva med två kulturer.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer. Därmed finns det en stark vilja hos intervjuade personer att integrationen ska fungera för att skapa ett bättre samhälle för alla resultat visar även respondenterna är medvetna om förekomsten av främlingsfientligheten i samhället, de är inte medvetna om hur den strukturella diskrimineringen fungerar, både inom socialtjänsten och i samhället i övrigt.