Den här studien tar utgångspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlända. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan användas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlända ur ett lärarperspektiv. En fråga som behandlas är om digitaliseringen påverkat lärarnas syn på individanpassning. Studien besvarar också frågorna om digitaliseringen förändrat lärarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen. En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. För att kunna besvara syftet och de forskningsfrågor som eftersöktes användes en kvalitativ metod för att analysera materialet. Resultatet visar på att den digitalisering som genomförts har haft effekt på lärarnas praktik. Lärarna använder efter projektet fler digitala hjälpmedel och program och appar i sin undervisning än innan. Lärarnas syn på begreppet individanpassning har inte ändrats i grunden, men den digitala tekniken har gjort det möjligt för dem att individualisera för fler elever och vid fler tillfällen för varje elev. Styrdokumentens individualiseringsintentioner i digitaliseringsprocessen framkommer på så sätt att lärarna talar i termer av att digitaliseringen förenklar möjligheterna att nå styrdokumentens mål. De gör t.ex. de individuella studieplaner tillsammans med eleverna och utgår där från centrala mål och kunskapskrav, samtidigt som de tar hänsyn till elevens behov och förutsättningar.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005. / S. 321-334: Bibliografi.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

No description available.

Integration och invandring har debatterats flitigt i samhällets olika arenor, och inte minst tack vare den plötsliga volymökningen av asylsökande som kom till Sverige under 2015. Forskning har tidigare undersökt mediers påverkan och gestaltningar i olika frågor - så även i denna, men då framförallt fokuserat på nyhetsartiklar. Mitt tillskott till den vetenskapande verksamheten är därför att studera specifikt debatt- och ledarartiklar från de två största morgontidningarna i Sverige: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med avstamp i gestaltningsteorin har jag genomfört en kvalitativ textanalys av totalt 21 artiklar som berör problemområdet, publicerade mellan 1 januari 2016 till och med 30 april 2017. Resultatet visar tre teman: (i) invandrare som okvalificerade för en svensk arbetsmarknad; (ii) det svenska bidragssystemet som alltför generöst och passiviserande; samt (iii) den stora volymen asylsökande som resulterat i en ”ny invandrargrupp” som ökat den kulturella skillnaden i landet. Det saknas genomgående en explicit definition av integration, men implicit antyds en ”ekonomisk integration”. Vidare gestaltas invandrare oftast negativt: mer specifikt som besittande av egenskaper och beteenden som inte är typiskt ”svenskt”.

The aim of this thesis is to examine how the municipality of Helsingborg, Sweden intend to integrate immigrants as their new residents, and to ascertain what factors already integrated immigrants in Helsingborg mean have been crucial for their personal integration processes. This to possibly find any connection between their personal experiences of integrating in and to Helsingborg and the municipality’s effort in the matter. To achieve this a document examination of documents, linked to the integration related efforts, from the municipality of Helsingborg has been done and combined with interviews with integrated immigrants from the city about their integration processes. Two interviews has also been done with two different actors from whitin the municipality about their effort to support the integration related work; Gruppen för Religionsdialog and Helsingborgshem. The results of the document examination and interviews has been analyzed through two theories of how actors such as Helsingborg municipality should and/or should not work with integration; José Alberto Diaz’s and Roger Andersson’s. The study shows that Helsingborg municipality work with integration in many different ways that are related to the two theories, for example through housing and education in Swedish, among many other initiatives. The study also shows that the key factor, according to already integrated immigrants, for a successful integration is an employment or studies along with other important factors, such as the opportunity to live in a ethnically diversed neighborhood.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött. För att komma fram till svar på alla våra frågor har vi använt oss av intervjuer och livs historier. Resultatet av vårt arbete visar att skolan egentligen bara är en mötesplats dit man kommer för att träffa sina vänner och umgås. Skolan i sig är inte det viktiga för dessa elever, utan det är allt det där runt omkring som spelar roll som till exempel alla de nya vännerna, det nya samhället och att klara sig i det nya landet.

Att vara tvungen att lämna sitt land innebär för de flesta människor ett stort trauma. Resan till ett nytt och annorlunda liv innebär alltid förluster. Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lära sig språk i ett nytt land är inte helt lätt. Här har skolan en stor uppgift både med utbildning och med integrering i det svenska samhället. Det första mötet med den svenska skolan får de vuxna genom SFI(svenska för invandrare). En del av dessa vuxna invandrare söker omvårdnadsprogrammet på Komvux. Hur gick det för dessa under skoltiden och framför allt efter? För att ta reda på detta fick elever som gått utbildningen i en kommun i Småland 2004-2007 svara på en enkät. Enkäten innehöll frågor om bemötande under utbildningen, på APU-platserna (Arbetsplatsförlagd utbildning. I uppsatsen kommer härefter förkortningen APU att användas), samt frågor hur arbetssituationen ser ut idag. Alla före detta invandrarelever ställde upp och svarade på enkäten. Resultatet blev över förväntan. Största delen har idag tillsvidareanställningar eller längre vikariat. Endast två uppgav att de inte arbetar inom vården idag. Utbildningen hjälpte både till med att få ett arbete och att lättare integreras i det svenska samhället.