Bakgrund: Invandrare är en utsatt grupp inom tandvården då de har sämre oral hälsa i jämförelse med svenskfödda individer. Orsaken kan vara oregelbundna tandvårdsbesök, brist på kunskaper angående preventiva åtgärder eller socioekonomiska faktorer. Syfte: var att kartlägga nyanlända invandrares kunskap och vanor om oral hälsa gällande orala sjukdomar, kost och oral hygien. Metod: En kvantitativ empirisk studie som genomfördes med ett enkätformulär innehållande 20 frågor. I studien ingick 107 individer med utländsk bak-grund, både män och kvinnor som går i en vuxenskola i en svensk medel stad kommun. Resultat: Antal deltagare bestod av 73 nyanlända och 34 invandrare som har bott i Sverige mer än två år (icke nyanlända). Deltagarna var medvetna om orala hygienrutiner. Majoriteten hade brist på kunskaper angående orala sjukdomar, hade kunskap rekommendationer kring oral hälsa från Sverige och brist på goda kostvanor. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan nyanlända och icke nyanlända angående kunskap och vanor, men det skilde sig mellan grupperna avseende utbildningsnivå, inkomst och kostinformation i Sverige. Slutsats: Invandrare redovisade att de hade brist på kunskap om oral hälsa. Resultatet visade ingen skillnad i kost/orala hygienvanor oberoende av tiden som de hade varit bosatta i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att studera uppfattningar om invandring och skapandet av vi och dem genom att problematisera kvantitativ forskning. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskning visar att klasstillhörighet påverkar människors attityder. Vårt urval i studien är högutbildade med minst kandidatexamen, urvalet motiveras genom att högutbildade generellt har en mer tolerant attityd till invandring. Analys av den insamlade empirin gjordes genom att hitta de bärande teman genom kodning som resulterade i de teoretiska begreppen: etnicitet, vi och dem och klass. Resultatet i studien visar att genom att fördjupa den kvantitativa undersökningen finns fler variabler att ta hänsyn till. I resultatet finns en problematisering kring kultur och religion som både visade att respondenterna ser Sverige som ett mångkulturellt samhälle men även att det finns en oförståelse för andra kulturer och religioner. Resultatet i studien visar att bilden av invandrare kan vara föränderlig samt att boendesegregation och ojämlika villkor på arbetsmarknaden, skapar en diskriminering i samhället. / <p>2016-06-07</p>

Eriksson, T. &amp; Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.     Abstrakt Det blåser främlingsfientliga vindar i Sverige då politiska partier med denna typ av värderingar är på uppgång och får allt större plats i det svenska samhället. Integration är en stor utmaning för Sverige och är idag ett omdiskuterat ämne. Syftet med denna studie var att analysera hur kommuner framställer integration i deras handlingsplaner. En kvalitativ textanalys har gjorts på sex handlingsplaner gällande integration, som med hjälp av frågor till dokumenten har besvarat syftet.  I handlingsplanerna framställs invandrare som ”de som skall integreras” och många dokument framhåller att invandrare och flyktingar är i behov av resurser medan andra ser till vad de kan bidra med i samhället. Dokumenten visar tydligt att tillgång till arbete är det eftersträvansvärda målet för att invandrare ska ha möjlighet att integreras i samhället. I handlingsplanerna framkommer det att dokumenten riktar sig till alla medborgare men det är tydligare i vissa delar av texterna att det är med fokus på utrikes födda.   Integrationspolitiken exkluderar i sig själv olika grupper genom att prioritera och fokusera på enbart vissa grupper.   Nyckelord: Integration, handlingsplaner, invandrare och flyktingar, textanalys, pedagogik.

Genom en kvalitativ studie har vi undersökt hur journalister i Sundsvall själva ser på problemet som tidigare undersökningar och studier visar, att invandrare och muslimer framställs negativt av media. Vi har genomfört samtalsintervjuer samt analyserat redaktionernas policydokument och med hjälp av dessa har vi kommit fram till att Sundsvalls tre redaktioner inte är representativa gentemot sin publik, att redaktionerna saknar kontakter och språkkunskap gentemot invandrarna i staden. Samt att de även saknar tillräcklig kunskap om det nya svenska folkets kultur och traditioner något som gör att deras rapportering av minoriteten ger en negativ bild.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur identiteten “invandrare” konstrueras, samt vilka diskurser kring “invandrare” som framträder, i svenska nyhetsmedier under mars månad 2017. Vi ämnar belysa hur den aktuella diskursen ser ut. Då vi lever i en alltmer globaliserad värld där vi interagerar med människor från andra kulturer blir det än viktigare att vara medveten om hur diskurser kring andra människor förs. Med hjälp av diskursanalys, i kombination med en kvalitativ och socialkonstruktivistisk ansats, tillsammans med postkolonialism och orientalism samt gestaltningsteorin, har vi analyserat 19 artiklar som publicerades under mars 2017 i Aftonbladet och Dagens Nyheter. I resultatet besvaras frågeställningarna: Hur konstrueras identiteten “invandrare” i det analyserade materialet? och Vilka diskurser framträder i analysen? Analysen visar att identiteten “invandrare” är starkt förknippad med negativa aspekter, trots att det finns de som försöker erbjuda en alternativ bild. Det framkommer även att integrationsdiskursen är dominerande, utan att för den delen vara fristående från de tre övriga diskurserna, förorten, problem och motverka fördomar. Inom diskurserna framträder “invandraren” nästan uteslutande i samband med sociala problem, vilket tolkas härstamma från postkoloniala tankar om de Andra. Resultatet bryter något från tidigare forskning på området i och med att vi identifierar en diskurs med positiva förtecken som erbjuder motstånd mot de övriga diskurserna.

Invandringen har på senare år varit den största bidragande orsaken till den befolkningsökning som nu sker i landet. Det finns samtidigt en problematik med att invandrare har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Invandrares arbetsmarknadsetablering är av central betydelse att studeraför att kunna urskilja arbetsgivares synsätt kring detta och utifråndet kunna arbeta för en snabbare arbetsmarknadsetablering, vilket är nödvändigt för att kunna åtgärda den arbetskraftsbrist som finns i landet. Vård-och omsorgsbranschen är inget undantag, branschen står inför stora utmaningar där det finns ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare. I Luleå kommun är behovet av personal med rätt kompetens stort inom vård-och omsorgssektorn och de beräknar att det kommer krävas många nya medarbetare till år 2025. Utifrån detta har jag i denna studie undersökt arbetsgivares syn på invandrares arbetsmarknadsetablering.Undersökningen har tillämpat en kvalitativ metod där sju intervjuer har genomförts med arbetsgivare som är verksamma inom Luleå kommun och som bedriver verksamheter som innefattar vård-och omsorg. Ämnesområdet har undersökts utifrån tre olika aspekter som är; Kommunikation, normer och värderingar och sociala nätverk. Utifrån dessa tre aspekter har jag identifierat möjligheter och hinder för invandrares arbetsmarknadsetablering.Resultatet av undersökningen visar att språket är den mest betydelsefulla faktorn för invandrares arbetsmarknadsetablering,i synnerhet för en snabb etablering. I takt med att språkkunskaperna ökar finns det en möjlighet till ett bredare socialt nätverk. Detta ökar dina chanser till att erhålla en anställning, då nätverksrekrytering är vanligt förekommande bland de arbetsgivare jag har intervjuat. Olika kulturella tillhörigheter ser arbetsgivarna som något positivt inom verksamheterna och således inget hinder. Däremot har det framkommit misstankar om att det kan förekomma fördomar gällande kulturell tillhörighetsomkan utgöra ett hinder för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden.

This thesis is an investigation of Bosnian immigrants and their use of libraries in Borås and Anderstorp. The purpose of the thesis is to investigate if people from Bosnia read in their mother tongue Bosnian and if they read in Swedish too. The essay is based on questionnaires concerning both young and older immigrants&apos; reading and library habits. The survey encompasses 30 Bosnians. In the theory I have described relevant literature and confirmed the importance of identity, language and culture for immigrants. Almost all the informants have been living in Sweden around 12 years. Both the young and the older informants use the libraries to borrow literature in Swedish. The older informants generally read newspapers and periodicals in their native language. They also borrow literature in their native language. The young informants on the other hand read and borrow literature in Swedish. Many researches showed that reading is very important not only for the ability to get a good and rich language but also for building up a good self-confidence. At the end I can say that public libraries are important institutes for Bosnian immigrants. / Uppsatsnivå: C

<p>Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.</p><p>Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör <em>relationer </em>av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var <em>performativitet</em>, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas <em>’att festa’</em>, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad.</p><p><p><p>De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör <em>frihet, skam</em>, <em>respekt </em>och <em>heder</em>. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur <em>rykten </em>sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar.</p></p></p><p>Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.</p><p> </p>

<p>Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där integration har blivit en allt viktigare fråga. Då en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund än svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta är i stort vad integration går ut på och något som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag är att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande. Vi har studerat integration och dess inverkan på invandrares identitetsskapande där etnicitet och identitet ständigt konstrueras, invandrares syn på arbete och arbetslöshet och vilka vägar det kan finnas för att hitta ett jobb i Sverige, hur politiskt aktiva bemöts inom politiken och deras syn på representation samt invandrarkvinnors syn på deras livssituation i Sverige där fokus ligger på hur det är att leva med två kulturer.</p>