<p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.</p><p><strong>Metod: </strong>Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.</p><p><strong>Teori: </strong>Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.<strong></strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering.</p>

<p>Samtidigt som Sveriges totala energianvändning ökar varje år, pågår en ständig debatt om att förändringar inom flera olika områden är ett måste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket påpekas det gång på gång, i bland annat media, hur viktigt det är att energianvändningen i landet minskar. Vad det gäller bostadssektorn, står den för cirka 40 % av landets totala energianvändning, vilket innebär att småhusägare, hyresgäster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvändningen. I de uttalade miljömålen finns det bland annat mål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter går utvecklingen trögt och kanske krävs mer motivation för att få fastighetsägare att faktiskt satsa på en förändring. I arbetet för en miljövänlig utveckling kommer energieffektivisering in. Det kan till exempel handla om att byta ut äldre tvättmaskiner och vitvaror till mer energieffektiva. En annan slags åtgärd kan vara att hyresgästen själv betalar för sin värme- och vattenförbrukning, vilket ofta leder till större medvetenhet om hur mycket som faktiskt förbrukas. Genom att satsa på energieffektivisering finns det, enligt oss, dels möjlighet att minska skadlig miljöpåverkan och dels chans att spara pengar.</p><p>Uppsatsen avser att undersöka ett antal fastighetsbolags resonemang och attityder kring energieffektivisering. Vi har även undersökt och diskuterat hur bolagen bedömer energieffektivisering som investering och vilka faktorer som påverkar deras beslut.</p><p>I den empiriska studien har det framgått att fastighetsbolagen har en positiv inställning till miljövänligt arbete. Anledningen till att satsa, eller inte satsa, på det är olika och dessutom är en allmän uppfattning att kommunala fastighetsbolag förmodligen jobbar med effektivisering i större utsträckning än privata. Det har även framkommit att skälet till ägandet av fastigheterna mycket väl kan styra graden av sådana här slags investeringar.</p><p>Vi kan konstatera att det finns medvetenhet om att Sveriges energianvändning måste sänkas. Dock saknar många fastighetsbolag information om hur de kan gå tillväga för att energieffektivisera systemen i fastigheterna. Miljövänliga åtgärder är något som</p><p>fastighetsbolagen, i de flesta fall, tittar på – men fortfarande måste investeringarna vara lönsamma för att de ska utföras. Här har vi ansett det intressant att ifrågasätta vilka metoder fastighetsbolagen använder vid lönsamhetsberäkning och om det endast är lönsamheten som styr det slutgiltiga beslutet. Det har framkommit att bristande information om de ekonomiska modellerna för investeringsbeslut ofta resulterar till att bolag väljer att göra det enkelt för sig och endast döma investeringar efter återbetalningstid.</p><p>Beslutsunderlagen för energieffektiviserande investeringar kan därför starkt ifrågasättas.Genom ökad information om energifrågan och fastigheten, mer subventioner och ett arbete för att öka kompetensen inom branschen finns också en chans för staten att styra investeringarna mot miljövänligare alternativ.</p>

Samtidigt som Sveriges totala energianvändning ökar varje år, pågår en ständig debatt om att förändringar inom flera olika områden är ett måste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket påpekas det gång på gång, i bland annat media, hur viktigt det är att energianvändningen i landet minskar. Vad det gäller bostadssektorn, står den för cirka 40 % av landets totala energianvändning, vilket innebär att småhusägare, hyresgäster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvändningen. I de uttalade miljömålen finns det bland annat mål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter går utvecklingen trögt och kanske krävs mer motivation för att få fastighetsägare att faktiskt satsa på en förändring. I arbetet för en miljövänlig utveckling kommer energieffektivisering in. Det kan till exempel handla om att byta ut äldre tvättmaskiner och vitvaror till mer energieffektiva. En annan slags åtgärd kan vara att hyresgästen själv betalar för sin värme- och vattenförbrukning, vilket ofta leder till större medvetenhet om hur mycket som faktiskt förbrukas. Genom att satsa på energieffektivisering finns det, enligt oss, dels möjlighet att minska skadlig miljöpåverkan och dels chans att spara pengar. Uppsatsen avser att undersöka ett antal fastighetsbolags resonemang och attityder kring energieffektivisering. Vi har även undersökt och diskuterat hur bolagen bedömer energieffektivisering som investering och vilka faktorer som påverkar deras beslut. I den empiriska studien har det framgått att fastighetsbolagen har en positiv inställning till miljövänligt arbete. Anledningen till att satsa, eller inte satsa, på det är olika och dessutom är en allmän uppfattning att kommunala fastighetsbolag förmodligen jobbar med effektivisering i större utsträckning än privata. Det har även framkommit att skälet till ägandet av fastigheterna mycket väl kan styra graden av sådana här slags investeringar. Vi kan konstatera att det finns medvetenhet om att Sveriges energianvändning måste sänkas. Dock saknar många fastighetsbolag information om hur de kan gå tillväga för att energieffektivisera systemen i fastigheterna. Miljövänliga åtgärder är något som fastighetsbolagen, i de flesta fall, tittar på – men fortfarande måste investeringarna vara lönsamma för att de ska utföras. Här har vi ansett det intressant att ifrågasätta vilka metoder fastighetsbolagen använder vid lönsamhetsberäkning och om det endast är lönsamheten som styr det slutgiltiga beslutet. Det har framkommit att bristande information om de ekonomiska modellerna för investeringsbeslut ofta resulterar till att bolag väljer att göra det enkelt för sig och endast döma investeringar efter återbetalningstid. Beslutsunderlagen för energieffektiviserande investeringar kan därför starkt ifrågasättas.Genom ökad information om energifrågan och fastigheten, mer subventioner och ett arbete för att öka kompetensen inom branschen finns också en chans för staten att styra investeringarna mot miljövänligare alternativ.

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering. De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien. Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90). Därefter undersöktes samband mellan total förvaltaravgift och avkastning samt riskjusterad avkastning. Beträffande samband kan det ses att det går mot negativt samband för total förvaltaravgift och avkastning vilket ej motsäger teorin. Med avseende på samband mot riskjusterad avkastning finner studien ej någon utmärkande trend vilket medför att en jämförelse med teorin ej kan utföras. Studien mynnade ut i att ett riktmärke fastställdes på vad den faktiska förvaltaravgiften för en hedgefond är, vilket kan sättas i perspektiv till traditionella fonders förvaltaravgift. Vad som kan utläsas ur studien är att medelhedgefonden ej är lönsam om dess avkastning och total förvaltaravgift jämförs med SSVX-90. Om medianhedgefonden tas i beakt kan däremot lönsamhet urskiljas. Studien framhäver en marginell skillnad mellan hedgefonders avkastning och en riskfri placering. Om avgifterna är relevanta för investeraren kan ej fastslås av studien då variabler som risk bör vägas in. Med varje individs olika preferenser är det upp till individen att bedöma om en investering i hedgefonder anses dyr eller ej. För att få en djupare analys om investerarens syn på avgiftsnivån skulle en kvalitativ studie behövas vilket kräver mer tid och resurser än vad författarna erhöll. Författarna uppmuntrar därför till en framtida kvalitativ studie.

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess. Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument. Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess. Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument. Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering.

SAMMANFATTNING Företagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererar ett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver dem investera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men även risk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill säga fördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag och branscher. Ju mer lån desto större hävstångseffekt, men samtidigt tillkommer risker på marknader. I enlighet med trade-off teorin så gör företag därför en avvägning mellan dessa effekter. En annan definition på optimal kapitalstruktur är att minimera kapitalkostnaden. En aspekt som är viktig i detta sammanhang är därför hur lastbilens amortering och avskrivning matchas då detta minskar kapitalkostnaden. Konjunktur och förändrade förutsättningar för lån och konkurrens gör att bedömningen av en lastbilsinvesterings lönsamhet är komplex till sin natur. Vi har i den här studien inriktat oss på problemet hur åkerier bedömer risk och lönsamhet vid lastbilsinvesteringar, samt hur bank och finansieringsbolag bedömer risk och lönsamhet vid lån till åkerier. Syftet är att genom två fallstudier analysera hur två åkerier går tillväga vid lastbilsinvesteringar, vilka risker som bedöms, hur finansieringen sker, samt vilka bedömningskriterier bank och finansieringsbolag utgår ifrån vid lån till åkerier. Vi har utfört studien genom en fallstudie av två åkerier i Umeå, Mångbergs Åkeri AB samt NSA Logistics AB. Vi har även intervjuat två banker, Swedbank och SEB i Umeå, samt gjort en enkätstudie av ett finansieringsbolag, Volvofinans bank. Studien skedde genom intervjuer med VD på åkerierna Mångbergs Åkeri AB och NSA Logistics AB i Umeå, samt med handläggare på bankerna Swedbank och SEB:s kontor i Umeå, men även genom en enkät till Volvofinans bank. Analysen visar att åkerierna hanterar lönsamhet och risk genom att skriva avtal med kund, bank och finansieringsbolag och leverantörer i förväg. I och med det har dem kontroll på en stor del av kostnader och efterfrågan och har därigenom en välplanerad ekonomistyrning. Största riskerna finns i räntornas fluktuation, konkurrens från utlandet och att inte få körningar. Lönsamheten uppstår genom att åkerierna följer sina affärsidéer och har goda relationer med kunder och därmed ger dem värde. Bank och finansieringsbolag utgår ifrån och analyserar åkeriernas redovisningsdata och en stor del av bedömningen uppstår genom bra relationer mellan åkeri och bank. Vi föreslår slutligen att åkerierna bör använda sig av en DuPont-analys för att få större kontroll över risk och lönsamhet genom att analysera vinstmarginal och kapitalbindning. Nyckelord: lönsamhet, risk, investering, avskrivning, finansiering, kapitalstruktur, relationer, åkerier, finansieringsbolag, bank.

The main purpose of the essay was to evaluate whether investments in index-linked bonds were suitable investments for smaller investors on the international finance market. To determine whether the index-linked bonds are good investments, the variables yield, cost and risk were used to measure the index-linked bonds against investments in stocks and funds. The reason for the interest in this subject is that investments in index-linked bonds have grown furiously the last few years. With the growth of the investments the criticism of index-linked bonds has also grown stronger. The critics’ main point is the cost of the product, and they imply that investors can create their own index-linked bond and thereby avoid the bank fees. This study used a quantitative approach, because all the data of yield, cost and risk consist of numbers. The method used is the abductive method, which means that the examination has the starting point in the results which is linked to a theory. Data has been gathered concerning the index-linked bonds from the four biggest banks in Sweden; Nordea, SEB, Handelsbanken and Swedbank. The variables used are yield and cost. The results have been compared with the results of funds and indices on a related market to measure the performance of the index-linked bonds. These results have been analysed to evaluate and to conclude whether the index-linked bonds are good investments or not. The results from the examination showed that the index-linked bonds gave a higher average yield than both stocks and funds. This is to some extent explained by the limited risk of loss the investor faces with index-linked bonds, as an effect of the capital protection that the index-linked bond provides. On an upturning market however, the results show that stocks and funds in a majority of these cases gave higher yields than the index-linked bonds. The result of the cost comparison shows that there is not too much of a difference. The biggest difference is that the cost of the funds depend on how the funds develop. To build an own index-linked bond is not as easy as the critics imply. It is expensive for a smaller investor to buy the different parts of the index-linked bond and it requires knowledge about the specific markets.

<p>Denna rapport syftar till att ge en inblick i hur lönsamhet för investering iintrångsdetekteringssystem kan beräknas. Rapporten visar hur tre olikaberäkningsmodeller kan användas för att bedöma investeringar iintrångsdetekteringssystem. I resultatet för rapporten presenteras hur modellernafungerar, datainsamlingen för modellerna berörs och beräkningsexempeldemonstreras för var och en av modellerna. Från de tre beräkningsmodellerna haräven ett enklare interaktivt verktyg tagits fram, vilket skall kunna användas för attgöra beräkningar med de olika modellerna. Verktyget presenteras också i rapporten.Då rapporten fokuserar på intrångsdetekteringssystem ges också en enklare förklaringför dessa.Slutsatserna för rapporten blev bland annat att beräkningsmodellerna går att användaför att lönsamhetsbedöma investeringar i IDS, att en investering i IDS är lönsam omberäkningsmodellerna ger positiva resultat samt att insamlingen av data tillmodellerna är en besvärlig fas. I diskussionen för rapporten diskuteras bland annatsvårigheterna i datainsamlingen och nyttan med beräkningsmodellerna.</p>

<p>För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvärdera en IT-investering då denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv är det viktigt att välja den investering som passar just deras organisation och därför är det viktigt med rätt information så att valet blir rätt. Därför är det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas därför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen.</p><p>Resultatet visar något olika kriterier uppkommit från de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkätundersökning har det kunnat göras en jämförelse mellan de rådande åsikterna på företagen och det som litteraturen säger. Resultatet visar också att det finns ett antal anledningar till att byta/införa ett nytt affärssystem som är ganska lika mellan respondenterna. Vidare är de förväntningar som som finns på ett nytt affärssystem också relativt lika mellan de olika företagen som ingick i enkätundersökningen.</p><p>Vidare i detta arbete ges en detaljerad beskrivning av en existerande modell som kan användas för att värdera nyttan av en IT-investering – PENG. Som resultat av detta arbete har de kriterier/mått som framkommit även kopplats till PENG-modellen, efter en jämförelse med litteratur.</p>