Då ett index ändrar sin sammansättning kommunicerar leverantören information till marknaden om vilka bolag som väljs in och ut ur indexet. I ett senare skede verkställer leverantören förändringarna. I samband med annonseringen och revideringen har tidigare studier funnit att det förekommer priseffekter, på de bolag som omfattas av revideringen. Vissa studier menar att det är möjligt att generera abnormal avkastning genom att agera utefter de mönster som dessa priseffekter uppvisar. Syftet med denna studie är undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med indexrevideringar och huruvida de kan utnyttjas av investerare för att generera abnormal avkastning. För att undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med indexrevideringar genomförs en eventstudie. Studiens urval består av 160 bolag som ingår i 14 revideringar av OMX Stockholm Benchmark Index under perioden 2012 till 2018. Resultaten från denna studie tyder bland annat på att en investerare, till skillnad från andra studier på andra marknader, inte kan generera en abnormal avkastning under perioden mellan annonseringsdagen och bytesdagen. Dock finns tecken på att på att en investerare kan generera abnormal avkastning genom att agera i enlighet med mönster som uppkommer kring bytesdagen.

Automation är ett begrepp som präglar industrin allt mer på senare tid. Det skapar stora utmaningar för små och medelstora företag (SMF) att utnyttja de teknologiska medel som finns för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens marknad. Många områden berörs som är förknippat med automation eftersom det är ett multivariabelt system. Rapporten kommer att fokusera på vad som kan göras inför investering av automation, vilket har lett till att analysera företagets behov och dess nuläge för att utreda ifall automation löser deras nuvarande och framtida behov. En annan utmaning som kan tänkas uppstå från automatisering är kompetensbehovet. Studien utreder effekten av detta med hjälp av benchmarking av andra företag och litteraturstudier. Analysen av empirin kommer även att skapa en uppfattning om hur vissa parametrar kan tänkas att påverkas av automation.

No description available.

I denna studie undersöks hur relativt nyanlända finländare har upplevt användning av svenska i Sverige och hur deras identitet som andraspråkstalare har blivit påverkad av omgivningen. När det gäller finländare som andraspråkstalare är de i en speciell position när det gäller svenskinlärning, eftersom svenska är ett obligatoriskt skolämne i Finland. Studien är baserad på ett sociolingvistiskt ramverk och utgår från teorier om språkets legitimitet, foreign language anxiety och investering i ett andraspråk. Som huvudutgångspunkt för denna studie fungerar fem intervjuer med finländare som är bosatta i Stockholmsområdet och har mellan ett och fem års erfarenhet av användning av svenska i Sverige. Dessutom används resultat från en webbenkät med liknande målgrupp. Studiens resultat visar att flera olika faktorer spelar roll för om och hur svenska används. Sådana faktorer är till exempel egen drivkraft, attityd mot det svenska språket, skälet för att bo i Sverige samt erfarenheter i sociala relationer. När det gäller utmaningar förefaller muntlig interaktion vara den kontext där de flesta svårigheterna förekommer i andraspråkstalares svenskanvändning, vilket beror dels på att muntlig produktion inte övas tillräckligt mycket i undervisningen. Generellt blir det tydligt att det finns en diskrepans mellan de svenskkunskaper som Finlands svenskundervisning erbjuder och de krav som livet i Sverige ställer.

Studien syftar till att få en djupare förståelse över hur investeringsmålet påverkar valet av kapitalbudgeteringstekniker i svenska stora företag med legitimitet som en bakomliggande faktor. Vidare är syftet med studien således att undersöka om legitimitet kan vara en avgörande faktor vid valet av kapitalbudgeteringstekniker. I avsikt att besvara syftet med denna studie har 5 respondenter som är delaktiga i investeringsbeslut intervjuats i 5 stora svenska företag. Resultatet visar att valet av kapitalbudgeteringstekniker varierar beroende på investeringsmålet. Vidare visar studien att legitimitet har en stor effekt på beslutsfattarnas val av kapitalbudgetringstekniker.

No description available.

<p>Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt. I en senare undersökning skriver Segelod att det ofta finns fler bakomliggande skäl än rent ekonomiska, till att en investering ska genomföras. Vi anser att det finns ett intresse att följa upp dessa undersökningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga investeringsprocessen vid expansions-investeringar i stora företag. Utgående från kartläggningen och tidigare forskning görs sedan en tidsmässig jämförelse av investeringsbedömningen och därmed investeringsprocessen. Syftet med denna uppsats är också att jämföra investeringsprocessen mellan hårda och mjuka investeringar. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar inte investeringar i finansiella tillgångar som till exempel aktier och obligationer. Detta gäller dock inte investeringar i aktier som syftar till att expandera verksamheten genom köp av företag. Uppsatsen behandlar inte skattetekniska faktorer vilka kan tänkas påverka investeringsbedömningen. Vi kommer heller inte att studera hur investeringsprocessen påverkas av olika organisatoriska förutsättningar, utan enbart se hur de studerade företagen valt att arbeta. </p><p>Genomförande: Undersökningen omfattar fem företag inom olika branscher och det empiriska materialet samlades in genom fyra personliga intervjuer samt fyra telefonintervjuer. </p><p>Resultat: Såväl hårda som mjuka expansionsinvesteringar initieras av en lite grupp anställda som befinner sig högt uppe i företagets organisation. Vid bedömningen av hårda och mjuka expansionsinvesteringar är marknadsanalysen en viktig del för att minska osäkerhet om framtida betalningsströmmar. Den ökade osäkerheten i betalningsströmmarna gör att besluten, i större utsträckning än tidigare, grundar sig på beslutsfattarens känsla för vad som är rätt för företaget. Förutsättningarna har inneburit att investeringskalkylens betydelse minskat till förmån för hur investeringen passar in i ett helhetsperspektiv.</p>

<p>Denna uppsats bygger på en kvantitativ studie där svenska börsnoterade företag undersöks. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning olika investeringsmetoder används och att undersöka vilka variabler som påverkar användningen av dessa metoder. Vårt syfte är även att undersöka hur förändringen i användandet av metoderna över tiden ser ut bland svenska börsnoterade företag. Vi fokuserar på att undersöka huruvida företag blivit mer sofistikerade i sina investeringsbeslut.</p><p>I studien har statistiska undersökningar gjorts baserade på en enkätundersökning. Både så kallade t-test och chi-2 test har använts för att finna signifikanta skillnader i användandet av olika metoder bland olika företagsgrupper. Enkäten skickades till alla 253 börsnoterade företag i Sverige år 2008 varav 87 svarade, vilket gav en svarsfrekvens på 34 %.</p><p>Resultatet presenteras och jämförs med liknande studier som gjorts på amerikanska och europeiska företag för att påvisa skillnader och liknelser med USA och Europa. Genom att jämföra med en identisk studie från år 2004 har vi haft möjlighet att observera förändringar i det ansedda användandet av investeringsmetoder mellan år 2004 och 2008. De observerade förändringarna har sedan analyserats för att se om svenska börsnoterade företag blivit mer sofistikerade i sina investeringsbeslut.</p><p>Våra resultat visar att svenska börsnoterade företag generellt sett överger investeringsmetoder som anses osofistikerade medan mer sofistikerade investeringsmetoder tenderar att användas i högre utsträckning. Förändringen i användandet av värderingsmetoder visar att osofistikerade metoder som internräntemetoden, återbetalningstidsmetoden och den redovisningsmässiga avkastningsmetoden minskat i användning. Användandet av metoden där företagen lyssnar till investerarnas avkastningskrav vid estimeringar av kostnaden för eget kapital, är den metod där det skett kraftigast minskning mellan 2004 och 2008, vilket går i linje med att företag tenderar att överge osofistikerade metoder. Svenska börsnoterade företag tenderar även att i högre utsträckning använda mer sofistikerade diskonteringsräntor vid investeringar utomlands 2008 jämfört med 2004 och dessutom tenderar företagen att justera för riskfaktorer i högre utsträckning.</p> / <p>This thesis predicates on a quantitative survey of listed firms in Sweden. The purpose of this thesis is to find out in which extent firms use investment methods and to investigate how the different variables (firm characteristics) affect the usage of the methods. Furthermore, we examine the change of the usage during a time period. We have focused at investigating whether firms have become more sophisticated in their investment decisions.</p><p>In this study a statistical research is made through t-tests and chi-square tests based on a questionnaire in order to find significant differences in the usage of different methods among the different firm characteristics. The questionnaire was sent to all 253 listed firms in Sweden year 2008, where 87 CFOs responded to the survey which gave the response rate of 34%.</p><p>We present and compare the results to similar surveys based on American and European firms to demonstrate differences and similarities to US and Europe. By comparing our results to an identical study from 2004 we can observe differences in the usage of investment methods between year 2004 and 2008. Later on we have analysed the disparities we discovered, to see whether the Swedish listed firms have become more sophisticated in their investment decisions.</p><p>Overall, our results show that Swedish listed firms are abandoning methods that are considered as unsophisticated and that methods that are considered as sophisticated tend to be used more frequently. The difference in the usage of valuation methods shows that unsophisticated methods like internal rate of return, payback method and the accounting rate of return have decreased in usage. Among cost of equity estimations, asking the investors about their required return is a decreasingly used method, indicating firms have an increased tendency to go along with the sophisticated development. Swedish listed firms are also showing that they are using more sophisticated discount rates when investing abroad and furthermore they tend to adjust for risk factors more frequently 2008 compared to 2004.</p>

<p> I uppsatsen "Chaos Paintball, en investerings- och finansieringsbedömning" har en undersökning gällande en nyinvestering och finansieringen avseende nya aktiviteter och en byggnad genomförts. Undersökningen har utförts genom att tre olika byggnadsalternativ har tagits i beaktande och beräkningar på byggnadsalternativen har gjorts. Företagets planerade aktiviteter har undersökts genom att, med hjälp av kalkyler, genomföra beräkningar. Detta har lett fram till en rekommendation om vilka aktiviteter som företaget bör genomföra och satsa på. Undersökningarna har gjorts genom att intervjua företagets ägare, en byggfirma, en bank samt beräkningar av olika investeringskalkyler. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är ekonomiskt lönsamt för företaget att starta upp nya aktiviteter och att investera i en byggnad.</p><p>Vi har dragit slutsatsen att företaget bör genomföra alternativet där en varmdel byggs till i en befintlig byggnad. Vi gör även bedömningen att företaget har goda förutsättningar att lyckas med de tidigare verksamheterna samt att starta upp de nya aktiviteterna Stuntman för en dag och Hyper Hockey.  </p>

Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt. I en senare undersökning skriver Segelod att det ofta finns fler bakomliggande skäl än rent ekonomiska, till att en investering ska genomföras. Vi anser att det finns ett intresse att följa upp dessa undersökningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga investeringsprocessen vid expansions-investeringar i stora företag. Utgående från kartläggningen och tidigare forskning görs sedan en tidsmässig jämförelse av investeringsbedömningen och därmed investeringsprocessen. Syftet med denna uppsats är också att jämföra investeringsprocessen mellan hårda och mjuka investeringar. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar inte investeringar i finansiella tillgångar som till exempel aktier och obligationer. Detta gäller dock inte investeringar i aktier som syftar till att expandera verksamheten genom köp av företag. Uppsatsen behandlar inte skattetekniska faktorer vilka kan tänkas påverka investeringsbedömningen. Vi kommer heller inte att studera hur investeringsprocessen påverkas av olika organisatoriska förutsättningar, utan enbart se hur de studerade företagen valt att arbeta. Genomförande: Undersökningen omfattar fem företag inom olika branscher och det empiriska materialet samlades in genom fyra personliga intervjuer samt fyra telefonintervjuer. Resultat: Såväl hårda som mjuka expansionsinvesteringar initieras av en lite grupp anställda som befinner sig högt uppe i företagets organisation. Vid bedömningen av hårda och mjuka expansionsinvesteringar är marknadsanalysen en viktig del för att minska osäkerhet om framtida betalningsströmmar. Den ökade osäkerheten i betalningsströmmarna gör att besluten, i större utsträckning än tidigare, grundar sig på beslutsfattarens känsla för vad som är rätt för företaget. Förutsättningarna har inneburit att investeringskalkylens betydelse minskat till förmån för hur investeringen passar in i ett helhetsperspektiv.