<p>För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvärdera en IT-investering då denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv är det viktigt att välja den investering som passar just deras organisation och därför är det viktigt med rätt information så att valet blir rätt. Därför är det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas därför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen.</p><p>Resultatet visar något olika kriterier uppkommit från de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkätundersökning har det kunnat göras en jämförelse mellan de rådande åsikterna på företagen och det som litteraturen säger. Resultatet visar också att det finns ett antal anledningar till att byta/införa ett nytt affärssystem som är ganska lika mellan respondenterna. Vidare är de förväntningar som som finns på ett nytt affärssystem också relativt lika mellan de olika företagen som ingick i enkätundersökningen.</p><p>Vidare i detta arbete ges en detaljerad beskrivning av en existerande modell som kan användas för att värdera nyttan av en IT-investering – PENG. Som resultat av detta arbete har de kriterier/mått som framkommit även kopplats till PENG-modellen, efter en jämförelse med litteratur.</p>

Intresset för investeringar i biogasanläggningar är idag stort både bland kommuner och svenska lantbrukare. Det är en teknik som möjliggör utvinning av energi ur bland annat gödsel. Undersökningen gjordes på uppdrag av Lindhs Djur &amp; Natur som ligger strax utanför Högsby. I denna uppsats undersöker vi om och i sådana fall när en investering i en gårdsbaserad biogasanläggning blir lönsam. Undersökningen belyses ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Kalkylerna är baserade på två alternativ 6000 m3 respektive 12000 m3 flytgödsel samt 1500 m3 respektive 3000 m3 fastgödsel från nötkreatur, varav det första bygger på deras nuvarande kapacitet och det andra på potentiell framtida kapacitet. Resultatet av vår undersökning visar att investeringen i en gårdsbaserad anläggning utifrån Lindhs Djur &amp; Naturs förutsättningar är ekonomiskt effektiv och lönsam. Genom att använda den värme, elektricitet samt rötrester som anläggningen producerar, kan gården göra stora kostnadsbesparingar. Främst påverkas lönsamheten av hur stor förbrukningen är av värme på gården, samt om det finns möjligheter att distribuera gasen vidare mot ersättning.

The purpose of this research was to examine what motivates and influences an individual to invest in a project or company through equity-based crowdfunding. The intention was therefore to identify internal and external motivation factors and examine how external social factors such as the Internet, other individuals’ investment decisions and interaction in social groups affect an individual when he or she invests through equity-based crowdfunding. The results showed that both internal and external motivation factors are important components of an investment through equity-based crowdfunding. External motivators proved to be for example yields and helping entrepreneurs. The study showed that the internal motivators that drive an individual to invest through equity-based crowdfunding include the sense of excitement, pleasure and that the investment coincides with the own interests. The study also showed that the Internet primarily affect investors through an unrestricted flow of information and access to a social interaction. Even other individuals' investments, as an external social factor, were shown to have an impact on the study's respondents when they invest through equity-based crowdfunding. In addition, the study showed that the interaction in a close circle of friends can influence individuals in their investment decisions through equity-based crowdfunding.

<p>Intresset för investeringar i biogasanläggningar är idag stort både bland kommuner och svenska lantbrukare. Det är en teknik som möjliggör utvinning av energi ur bland annat gödsel. Undersökningen gjordes på uppdrag av Lindhs Djur & Natur som ligger strax utanför Högsby.</p><p>I denna uppsats undersöker vi om och i sådana fall när en investering i en gårdsbaserad biogasanläggning blir lönsam.</p><p>Undersökningen belyses ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Kalkylerna är baserade på två alternativ 6000 m3 respektive 12000 m3 flytgödsel samt 1500 m3 respektive 3000 m3 fastgödsel från nötkreatur, varav det första bygger på deras nuvarande kapacitet och det andra på potentiell framtida kapacitet.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att investeringen i en gårdsbaserad anläggning utifrån Lindhs Djur & Naturs förutsättningar är ekonomiskt effektiv och lönsam. Genom att använda den värme, elektricitet samt rötrester som anläggningen producerar, kan gården göra stora kostnadsbesparingar. Främst påverkas lönsamheten av hur stor förbrukningen är av värme på gården, samt om det finns möjligheter att distribuera gasen vidare mot ersättning.</p>

När fastighetsbolag ägnar sig åt nyproduktion har de ett antal utmaningar och osäkerheter som de behöver bemöta. Vissa utmaningar kan de hantera internt, andra är externt styrda. Oavsett utmaningarnas dignitet behöver fastighetsbolaget skaffa sig möjlighet att och faktiskt genomföra investeringar. Denna studie ämnar undersöka hur fastighetsbolag tar sina investeringsbeslut och vilka faktorer som påverkar hur investeringsbesluten tas. Med semistrukturerade intervjuer från personer i fem olika fastighetsbolag visar studien att de fastighetsbolag som bygger för att hyra skiljer sig mot de som bygger för att sälja. Studien konstaterar att de fastighetsbolag som bygger föra att hyra ut använder en strategi som är förknippad med mindre risk medan de fastighetsbolag som bygger för att sälja använder en strategi vilken är förknippad med ett större risktagande.

Denna rapport syftar till att ge en inblick i hur lönsamhet för investering iintrångsdetekteringssystem kan beräknas. Rapporten visar hur tre olikaberäkningsmodeller kan användas för att bedöma investeringar iintrångsdetekteringssystem. I resultatet för rapporten presenteras hur modellernafungerar, datainsamlingen för modellerna berörs och beräkningsexempeldemonstreras för var och en av modellerna. Från de tre beräkningsmodellerna haräven ett enklare interaktivt verktyg tagits fram, vilket skall kunna användas för attgöra beräkningar med de olika modellerna. Verktyget presenteras också i rapporten.Då rapporten fokuserar på intrångsdetekteringssystem ges också en enklare förklaringför dessa.Slutsatserna för rapporten blev bland annat att beräkningsmodellerna går att användaför att lönsamhetsbedöma investeringar i IDS, att en investering i IDS är lönsam omberäkningsmodellerna ger positiva resultat samt att insamlingen av data tillmodellerna är en besvärlig fas. I diskussionen för rapporten diskuteras bland annatsvårigheterna i datainsamlingen och nyttan med beräkningsmodellerna.

För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvärdera en IT-investering då denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv är det viktigt att välja den investering som passar just deras organisation och därför är det viktigt med rätt information så att valet blir rätt. Därför är det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas därför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen. Resultatet visar något olika kriterier uppkommit från de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkätundersökning har det kunnat göras en jämförelse mellan de rådande åsikterna på företagen och det som litteraturen säger. Resultatet visar också att det finns ett antal anledningar till att byta/införa ett nytt affärssystem som är ganska lika mellan respondenterna. Vidare är de förväntningar som som finns på ett nytt affärssystem också relativt lika mellan de olika företagen som ingick i enkätundersökningen. Vidare i detta arbete ges en detaljerad beskrivning av en existerande modell som kan användas för att värdera nyttan av en IT-investering – PENG. Som resultat av detta arbete har de kriterier/mått som framkommit även kopplats till PENG-modellen, efter en jämförelse med litteratur.

Elavbrott är ett vanligt problem för många energibolag i Sverige. Gävle Energi vill undersöka om ett geografiskt informationssystem (GIS) kan användas för att få en lösning på detta problem och för att underlätta framtida planeringar och investeringar på elnätet. I denna undersökning används en forskningsmetod som bygger på multikriterieanalys (MKA) för att kunna visuellt lokalisera vilka elledningar i elnätet som skulle behöva bytas ut eller rustas upp. Elnätet som ska undersökas sträcker sig över hela Gävleborgs län. I resultatet så visas kriterierna som grundlager med dess funktioner och därefter ingår kriterierna i en MKA.

Sammanfattning Magisteruppsats, Civilekonomprogrammet - controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT20, 4FE18E. Titel: Artificiell Intelligens – Skatteverkets och Försäkringskassans investeringsprocess Författare: Linn Duàn och Lisa StrömvallExaminator: Elin Funck Handledare: Eva Wittbom Inledning &amp; Problematisering: Artificiell intelligens (AI) uppkom redan på 1950-talet men det har först under tidiga 2000-talet kommit att bli ett aktuellt ämne på grund av att organisationerna har mognat beträffande de organisatoriska lösningarna som medför att en teknologi som AI kan utnyttjas. Åsikterna om AI är splittrade, vissa förutspår enorma ekonomiska och sociala fördelar medan andra är rädda att tekniken kan komma att ta över och konkurrera ut människan i takt med dess utveckling till superintelligens. Regeringar världen behöver ta ansvar och hantera farhågorna som finns utan att begränsa utvecklingen. Sveriges potential att använda AI är god och en utformad nationell strategi lyder att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna med användandet av AI. Om statliga myndigheter agerar förebilder och investerar i AI kan det komma att driva vidare investeringar inom alla delar av samhället, vilket krävs för att den nationella strategin ska uppnås. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ny kunskap om myndigheters investeringsprocess för AI, vilka motiven bakom en sådan investering är samt vilka risker som identifieras. Arbetet ska bidra till forskning om AI-investeringar för att vägleda andra organisationer i deras investeringsprocesser för AI. Metod: Studien omfattar en kvalitativ flerfallsstudie med myndigheterna Skatteverket och Försäkringskassan som fallunderlag. Det teoretiska materialet är hämtat från vetenskaplig litteratur och avser teorier om AI, motiv till att investera i AI, investeringsteori och risker. Den empiriska datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer, som hållits med relevanta personer inom myndigheterna, samt av interna dokument och offentliga myndighetspublikationer. Slutsats: Studien bidrar till ny forskning om AI-investeringar där motiv, risker och investeringsprocessen för AI påvisas. Motiven inför en AI-investering är effektivitet, produktivitet, ökad tillförlitlighet, varaktighet samt skapandet av framtida organisationsspecifika underlag. Däremot måste motiven sättas i organisationers specifika kontext för att vara i linje med den övergripande strategin. De risker som bör beaktas är den monetära risken, projektrisken, funktionalitetsrisken, tillförlitligheten och vilseledande resultat, ökat hot för cyberattacker, om investeringen ger den optimala lösningen, omvärldsfaktorer, bristfällig utvecklingspotential och påverkan på samarbetspartners. En del risker går inte att förutspå, till exempel omvärldsfaktorer, vilket medför att verksamheten bör ha en säkerhet för att kunna hantera sådana risker. Riskerna bör identifieras, hanteras och ställas i relation till motiven. AI-investeringsprocessen skiljer sig organisationer emellan beroende på varifrån ett sådant initiativ uppstår samt projektets omfattning, vilket främst påverkar investeringsprocessens initieringsfas och planeringsfas. Studien visar på likheter mellan IT-investeringar och AI-investeringar vilket kan bero på att organisationer är fast i gamla IT-investeringsmönster. Resultatet kan därför användas som kompletterande forskning till den befintliga IT-forskningen för att vara mer anpassad till just AI. Nyckelord: Artificiell intelligens, AI, investeringsprocess, IT-investering, motiv, risk. / Abstract Master thesis, Program of Master of Business Administration and Economics – controller. School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö , Sweden. Spring 2020, 4FE18E. Title: Artificial Intelligence – Skatteverkets and Försäkringskassans investment process Authors: Linn Duàn och Lisa Strömvall Examiner: Elin Funck Advisor: Eva Wittbom Introduction &amp; Problematizing: Artificial intelligence (AI) emerged as early as the 1950s, but it has become a current topic in the early 2100st century because organizations have matured in terms of the organizational solutions that allow technologies such as AI to be utilized. Opinions on AI are fragmented, some predict enormous economic and social benefits, while others fear that technology may take over and out-compete humans as it evolves into super-intelligence. Governments around the world need to take responsibility and deal with the concerns that exist without limiting the developments. Sweden's potential to use AI is good and a well-designed national strategy states that Sweden should be a leader in using AI. If authorities act as role models and invest in AI, it may drive further investments in all parts of society, which is required for the national strategy to be achieved. Purpose: The purpose of this study is to contribute with new knowledge about what an authority's investment process for AI looks like, what the motives behind such investment appear to be and what risks are identified. The work will contribute to research on AI investments to guide other organizations in their investment processes for AI. Method: The study consists of a qualitative multi-case study with the Swedish authorities Skatteverket and Försäkringskassan. The theoretical material is taken from scientific literature and relates to theories of AI, motives for investing in AI, investment theory and risks. The empirical data collection was done through semi-structured interviews, held with relevant persons within the authorities, as well as internal documents and public authority publications. Conclusion: The study contributes to new research on AI investments where motives, risks and the investment process for AI are presented. The motives for an AI investment are efficiency, productivity, increased reliability, durability and the creation of future organization-specific documentation. However, the motives must be put in the specific context of organizations in order to be in line with the strategy. The risks that should be taken into account are monetary risk, project risk, functionality risk, reliability and misleading results, increased threat of cyberattacks, if the investment provides the optimal solution, external factors, inadequate development potential and influence on partners. Some risks are not foreseeable, such as external factors, which means that the business should have a security in order to manage such risks. The risks should be identified, managed and related to the motives. The AI investment process differs between organizations depending on where such an initiative originates and the scope of the project, which mainly affects the initiation phase and planning phase of the investment process. The study presents similarities between IT investments and AI investments, which may be because organizations are stuck in old IT investment patterns. The result can therefore be used as complementary research to existing IT research to be more adapted to AI. Key words: Artificial intelligence, AI, investment process, IT investment, motive, risk.

Forskningsfråga: Vilka faktorer har drivit intresset för handeln av bitcoin det senaste  året och vad kan förklara dem? Syfte: Syftet med den här studien är att få en ökad förståelse för varför bitcoin har blivit extra uppmärksammat det senaste året samt att undersöka vilka faktorer det ökade intresset beror på. Studien syftar även till att bekräfta eller förkasta de hypoteser som tar form  i de valda teorierna.  Metod:  En kvalitativ och kvantitativ studie med en abduktiv ansats där empirin samlades in via enkäter och två intervjuer med experter inom ämnet.   Slutsats:  Studiens slutsats visar att intresset för handeln med bitcoin till en viss del styrs av hur kryptovalutan framställs i media och andra sociala sammanhang. Utöver att flockbeteendet spelar roll är egenskaperna bitcoin besitter också avgörande. Flertalet anser att kryptovalutan är värdig att investera för att den är decentraliserad, den ses som ett inflationsskydd och den ger en hög avkastning. / Research question:  Which factors have driven the interest in bitcoin the last year, and what can explain this? Purpose: The purpose of this study is to get a better understanding of why Bitcoin has received increased attention the past year and to explore which factors have had an impact on the increased interest. The study also aims to confirm or reject the hypotheses which can be found in the theory chapter.  Method: A qualitative and quantitative study with an abductive approach   where the empirical data was collected through a survey and   through two interviews with bitcoin experts.   Conclusion: The study concludes that the increased interest in bitcoin trading  partially depends on how it is portrayed by media and by other social participants. In addition to the fact that sheep-like behavior is an important factor, the quality bitcoin possesses is also crucial. The majority of our respondents believe that the cryptocurrency is a worthy investment because of its qualities such as decentralization, protection against inflation and a high return.