Genom art. 7 i databasdirektivet, 96/9/EG, introducerades det så kallade sui generis-skyddet för icke-originella databaser. Skyddet infördes i syfte att skapa incitament till investeringar i databaser genom att erbjuda ensamrätt för sådana databaser vilka på grund av sin icke-originella karaktär inte kunde skyddas av upphovsrätt. Enligt Direktivets art. 7 (1) ska medlemsstaterna tillerkänna databaser vilka är resultatet av väsentliga investeringar i anskaffning granskning och presentation visst skydd.   Denna uppsats utreder vad rekvisitet "väsentlig investering" enligt art. 7 (1) Direktivet innebär. I uppsatsen utreds vilka sammanställningar som omfattas av Direktivets definition av databas, vem ensamrätten tillfaller, vilka investeringar som är hänförliga till anskaffning, granskning och presentation samt vilka investeringar som ska anses vara väsentliga.

Jonsson och Mattsson (2011) pratar om vikten av fyllnadsgrad och att ett företag kan minimera sina kostnader genom att öka fyllnadsgraden. Företag X, som är ett globalt heminredningsföretag, valde att införa wellpapp-pall för att öka fyllnadsgraden vilket i sin tur värnar om både miljön och ekonomin. Ställagen i distributionslagret hos Företag X är idag inte anpassade efter wellpapp-pallen, vilket medför att ompallning måste ske av wellpapp- pallen på träpall. Detta genomförs för att pallarna ska kunna ställas in i ställagen. I studien har Företag Xs ställagegodsprocess har kartlagts och elva olika slöserier har identifierats i processen. Med hjälp av en tidsstudie, över de sekvenser som kan elimineras vid en investering, har en pay-off kalkyl upprättats. Detta för att Företag X ska inneha ett beslutsunderlag gällande investeringen i stålprofiler. Studien har, med underlag från processkartläggningen och pay-off-kalkylen, resulterat i att en investering i stålprofiler skulle spara Företag X pengar samt kunna eliminera olika slöserier i ställagegodsprocessen. Möjlighet för eliminering av slöserierna baseras på att grundorsaken till de elva olika identifierade slöserierna direkt eller indirekt var ompallningsprocessen.

Studiens syfte är att undersöka hur konsulter arbetar med nyttovärdering vid ERPinvesteringar,samt finna kritiska framgångsfaktorer som kan fungera som stöd för ERPkonsulter.Vi har genomfört en fallstudie på SYSteam Anderstorp där vi på ett kvalitativt vissamlat in data via dokumentundersökningar, observationer och intervjuer. Vid analys avinsamlad data kunde vi identifiera fem steg en ERP-konsult bör gå igenom för att värderanyttor vid ERP-investeringar. Dessa steg är 1processkartläggning, 2identifiering av nyttor,3värdering av nyttor, 4genomförande och 5uppföljning. Vidare har vi i varje steg kunnatidentifiera kritiska framgångsfaktorer som vi anser kan underlätta en ERP-konsults arbetemed nyttovärdering. Sammanlagt har vi kunnat identifiera fjorton kritiska framgångsfaktorer.De slutsatser vi kunnat dra av denna studie är att befintliga modeller för nyttovärdering ochvärdehemtagning tenderar att bli för teoretiska för att kunna tillämpas i praktiken. Snarareanser vi vikten borde ligga på att dokumentera erfarenheten vid varje ERP-investering för attkunna applicera ett framgångsrikt arbetssätt på framtida projekt, samt att undvika misslyckanden.

Bakgrund: Allt mer kapital allokeras mot hållbara företag som satsar på CSR, samtidigt som transparensen ökar när företag redovisar om deras hållbarhetsarbete. Det finns tidigare forskning som antyder en koppling mellan CSR och finansiell prestation. Piotroskis (2000) investeringsstrategi baseras på redovisningsbaserade mått och har genererat positiv avkastning på olika marknader och under olika tidsperioder. Därav är det av intresse att undersöka ifall information om företags CSR kan adderas till Piotroskis (2000) investeringssignaler för att generera överavkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla Piotroskis investeringsstrategi med förändring i det icke-finansiella måttet CSR för att analysera ifall informationen om CSR förbättrar möjligheten att generera överavkastning. Metod: Studien har en kvantitativ och deduktiv utformning då den utgår från befintliga teorier. Det är en tidsserieundersökning av portföljer som genomförts under tidsperioden 2006-04-01 till 2017-03-31 på OMXS30. Vidare analyseras avkastningen med vedertagna portföljutvärderingsmått samt statistiska tester. Slutsats: Den utvecklade portföljens avkastning blev inte signifikant skild från avkastningen för den portfölj som inte tog hänsyn till företagens CSR-bedömning. Trots detta kan det utläsas att avkastningen från den utvecklade portföljen inte blev bättre än marknadsavkastningen, vilket pekar på att CSR-information inte bidrog till förbättrad överavkastning. Resultatet stärker och indikerar svårigheten att prestera bättre än marknaden och därmed förespråkas snarare en buy-and-hold strategi. / Background: More investments are being allocated towards sustainable companies and companies that focus on CSR. Transparency also increases when companies report about sustainability. There are many studies that show a connection between CSR and financial performance. Piotroski's (2000) investment strategy is based on accounting measures and has generated positive returns in different markets and different periods. It is therefore interesting to investigate whether CSR information can be added to the investment strategy to improve returns. Purpose: The purpose of this study is to develop Piotroski's investment strategy with the change in the non-financial measure CSR, to analyze if information about CSR improves the ability to generate excess return. Methodology: The study has a deductive design with a quantitative strategy and it is a time series analysis. The study is conducted based on existing theories. Accepted portfolio evaluation measures and statistical tests are used to analyze the returns. The study is conducted on the OMXS30 from 2006-04-01 to 2017-03-31. Conclusion: There was no statistical significance that the return from the portfolio using CSR-performance differed from the return of the portfolio that did not take CSR- performance into account. As a result from this we could not see that CSR-information contributed to an improved performance for an investor looking for excess return using the signals used by Piotroski (2000). Furthermore the difficulty of performing better than the market rather advocates a buy-and-hold strategy.

Trenden går mot att västvärlden utsätts mer och mer för hård konkurrens från lågkostnadsländer inom tillverkningsindustrin. Det krävs därför att företagen arbetar med olika strategier och metoder som får dem att fortfarande vara lönsamma utan att behöva omlokalisera. I den här rapporten utreds ett exempel på hur en investering med hjälp av förbättringsarbete inom ergonomi, kvalitet, flexibilitet och lönsamhetsbedömt underlag kan hjälpa ett industriföretag att sänka sina kostnader på lång sikt och bli mer konkurrenskraftiga.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka förutsättningar som kan ligga bakom en investering i solceller i Sverige. Studiens forskningsfråga lyder, Vilka förutsättningar kan påverka energiföretag till att investera i solcellsanläggningar? samt Vilka aspekter kan göra en solcellsanläggning mer lönsam? För att kunna besvara frågeställningarna har ett induktivt angreppssätt i studien använts, som utgör kvalitativa bestämmelser utifrån respondenternas information. I denna studie får läsaren bekanta sig med sex olika solcellsanläggningar belägna i olika delar av landet för att få en inblick i hur solcellsmarknaden fungerar idag. Experter med god uppfattning om solcellsmarknaden har intervjuats för att ge sin syn på marknadsutvecklingen och hur framtiden för solceller ser ut.   Sverige hade under 2015 en installerad solcellseffekt på 47,4 MW vilket motsvarar en ökning med 31 % jämfört med år 2014. Investeringsstöd och låga priser på solcellsmoduler utgör idag de två främsta motiven för aktörer som vill investera i solceller. Företag ser i samband med en solcellsinvestering goda möjligheter att stärka sin miljöprofil, vilket på senare år har visat sig vara en strategi som prioriteras högre än investeringens avkastning. / The purpose of this study is to identify in which conditions that may lie behind an investment in photovoltaics in Sweden. The study’s research questions are What conditions may affect an energy corporation to invest in photovoltaic facilities? and What aspects can make a photovoltaic facility more profitable? An inductive approach has been used in this study in order to answer the research questions, which make qualitative regulations that are taken from the respondents’ information.  The reader will get to know about six different photovoltaic facilities that are placed around different areas in Sweden to get an insight on how the present market for photovoltaics works. Experts with solid competence about the market has been interviewed in order to provide a view on how the future holds for the development on the photovoltaic market. Sweden had during 2015 47,4 MW installed photovoltaic effect which results in an increase by 31 percent compared to 2014. Investment support and low prices on photovoltaic modules are one of the motives for operators to invest in photovoltaics. In a company’s point of view there’s a connection with photovoltaic investments which creates great opportunities to strengthen the brand’s image for sustainable development, which in recent years looks to be a strategy that holds a higher priority than the profit itself.

Sweden is heading towards a larger portion of renewable, weather dependent energy sources as a part of climate policy. To integrate such energy sources there is an increasing demand of flexibility in the Swedish electricity system. This further indicates a need to understand the rationality behind investments in flexibility resources, such as energy storage and demand response. The purpose of this study is to investigate whether the measurement Levelised Cost of Storage (LCOS) is reflecting the way Swedish actors reason about investments in flexibility resources. By qualitative interviews with actors and calculations of LCOS in seven different use cases the investment logic related to energy storage is analysed in a Swedish context. By doing so this study aims to form a basis of how to encourage an effective utilization of the values that flexibility resources can provide. Investments in energy storage and demand response technology are in studied use cases driven by soft values as goodwill, knowledge and comfort. Possible economic savings are often the rational argument for an investment, however, a greater benefit accrue to network operators, technology suppliers, and most of all, the electricity system. Regulations regarding network operators’ required rate of return, ownership and bid requirements on the Swedish power regulation market are currently not promoting a transformation to a completely renewable energy system, in which flexibility resources are seen as presumptions. Soft values and system values are difficult to quantify, which aggravates an understanding of the investment rationality regarding energy storage and demand response in a Swedish context. Several actors pointed out power, primary to energy, as the deficient resource, which increases the problem to assess when investments will occur by using LCOS methodology.

Purpose: The purpose of this study is to investigate the investment process within Swedish franchises. Furthermore, the study aims to investigate the franchisees participation in the investment process. Theory: The theoretical framework of reference in this essay consists of hand-picked theories and previous research articles of the investment process and franchise. Method: The thesis is a qualitative case study in which semi-structured interviews have been conducted with four cases. All companies are full members of the Swedish Franchise Association. Empirics: The data collected through semi-structured interviews is presented company á company to make the essay as clear and transparent as possible. Analysis of the empiricism comes in a separate section where the data is set against the theoretical framework of reference. Conclusion: The study results in the absence of a specific model for the investment process of Swedish franchises. The weight the companies put into the different phases of the investment process varies depending on how the franchise concept is structured. The study shows that franchisees participation in the investment process varies for the same reason. / Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka investeringsprocessen i svenska franchiseföretag. Vidare är syftet att undersöka franchisetagarens delaktighet i investeringsprocessen. Teori: Den teoretiska referensramen i denna uppsats består av handplockade teorier och tidigare forskning rörande investeringsprocessen och franchise. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra fallföretag. Samtliga företag är fullvärdiga medlemmar i Svenska Franchiseföreningen. Empiri: Den data som samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer presenteras företag för företag i syfte att göra uppsatsen så tydlig och transparent som möjligt. Analys av empiri presenteras i ett eget avsnitt där datan ställs mot den teoretiska referensramen. Slutsats: Undersökningen påvisar att det inte finns någon specifik modell för investeringsprocessen i svenska franchiseföretag. Tyngden företagen lägger i de olika faserna av investeringsprocessen varierar beroende på hur franchisekonceptet är uppbyggt. Undersökningen visar att franchisetagares delaktighet i investeringsprocessen varierar av samma anledning.

På uppdrag av regeringen reglerar Energimarknadsinspektionen (EI) nätbolagens intäktsramar. För kommande reglerperiod, som inleds 2016 och varar under en fyraårsperiod, ska en andra tillsynsperiod med förhandsreglering tillämpas. Eftersom elnät är en kapitalintensiv verksamhet och anläggningar i elnätet har lång livstid, är det angeläget att regleringen ger rätt styrsignaler för investeringar i elnätet. De styrsignaler regleringen ger för investeringar i elnätet påverkar elnätsföretagen, kunder som köper elnätstjänsten och producerande företag som tillverkar komponenter för elnätet. Ett huvudsakligt syfte med examensarbetet är att analysera hur nätföretagen förväntas investera till följd av de styrsignaler regleringen ger. För att uppfylla syftet har en enkätstudie för utvalda nätbolag och intervjuer med branschfolk format grunden till arbetet. De stora elnätsföretagens (E.ON, Vattenfall och Fortum) kapitalbasdata och planerade investeringar hämtades ut från EI och analyserades efter 31 mars, när elnätsföretagen rapporterat in underlag till intäktsramarna. Syftet är också att analysera intäktsregleringens påverkan på elnätsföretagens investeringar i nätstationer. Det görs genom en fallstudie som fokuserar på att undersöka om Mälarenergi Elnät får kostnadstäckning vid reinvestering i nätstationer. Förutom att många delar av regleringen för period 2016-2019 inte är fastställda ännu beror elnätsföretagens investeringsbeslut på flera, något osäkra, faktorer. Regleringen för kommande period ger styrsignalen att reinvestera i föråldrade anläggningar i elnätet eftersom reinvesteringarna medför att intäktsramen höjs. I samband med att föråldrade anläggningar byts kommer hänsyn tas till att öka leveranskvaliteten och minska energiförluster, vilket kan bidra till ekonomisk vinst för företagen genom incitament som ges i kommande reglering. Enligt enkätstudien kommer elnätsföretagen främst att fortsätta vädersäkra ledningar för att öka leveranskvaliteten och med en ökning av investeringstakten i ledningar ökar troligtvis också investeringarna i stationer, transformatorer och kringutrustning. Fallstudie om Mälarenergi Elnäts investeringsprojekt i nätstationer visade att Mälarenergi har högre verkliga projektkostnader än vad värdering med normvärdet ger, förutom vid investering i city då kostnadstäckningen är god. Vid reglersmart redovisning för ett reinvesteringsprojekt kan kostnadstäckningen uppgå till en faktor 1,27 i jämförelse med norm, istället en faktor 1,94, vilket innebär en reducering av kostnaderna med 34 %. I arbetet visas också att en för låg kalkylränta (WACC) i förhållande till den interna kalkylräntan kan leda till att nödvändiga investeringar hindras. För att svara på om normvärdet för nätstationer är rättvisande behöver ytterligare studier genomföras. Detta examensarbete är utfört i ett samarbete mellan KTH, ABB och Mälarenergi Elnät. / On behalf of the Government, the Swedish Energy Market Inspectorate (EI) regulates the network companies' revenue frames. For the next regulation period, which begins in 2016 and lasts for four years, a second regulatory period with ex ante regulation is applied. Since the grid is a capital-intensive business and the assets in the grid have a long lifetime, it is important that the regulation provides the right signals for investment in the electricity grid. The signals provided for investments in the electricity network affect network companies, customers that are purchasing the electricity network service and manufacturing companies that manufacture components for the grid. A main purpose of the project is to analyze how the network companies are expected to invest as a result of the regulation signals that are issued. The purpose is also to analyze the impact on the investments in substations through a case study at Mälarenergi Elnät. In order to fulfill the purpose a survey for selected utility companies and interviews with industry professionals formed a basis for the work. Data of the capital base and planned investments were received from EI for the larger network companies (E.ON, Vattenfall and Fortum) and analyzed after March 31, when the network companies had reported the data to EI. Some parts of the regulation for period 2016-2019 are not established yet and the electricity network companies' investment decisions depend on a number of different factors. The regulation for the coming period gives signals to reinvest in outdated assets, as reinvestments will increase the revenue frame. The general investment strategy will be to reinvest in outdated assets while considering to increase delivery quality and reduce energy losses. Increased delivery quality and reduced energy losses can result in increased profit due to incentives given in the regulation. According to the survey, the network companies will primarily continue to weatherproof lines and with an increase in the rate of investment in lines there will probably also be an increase in the rate of investments in stations, transformers and related equipment. The case study on the investments in substations at Mälarenergi Elnät showed that Mälarenergi Elnät have higher actual project expenses than what the norm value covers, except when investing in the city where the cost coverage is good. When the costs are accounted in a regulation smart way, a reinvestment project may cost a factor of 1.27 in comparison with the norm rather than a factor of 1.94, which means a reduction of costs by 34%. The work also shows that a low weighted average cost of capital (WACC) in relation to the internal cost of capital may lead to that necessary investments are prevented. To answer whether the norm value for substations is accurate additional studies need to be conducted. This thesis is in collaboration between KTH, ABB and Mälarenergi Elnät.

This study examines the implementation of ESG ratings and their impact on the Swedishstock market within the real estate, banking, and industrial sectors. ESG ratings assesscompanies' sustainability based on environmental impact, social responsibility, and corporategovernance. The aim is to analyze the relationship between ESG ratings and stockperformance, as well as investors' behavior in investment decisions. The study focuses onlarge companies within the Large Cap segment in the Swedish market during the period of2016-2019. The methods include qualitative interviews to gather investors' perspectives anddescriptive analysis to quantitatively examine returns based on ESG scores. The study findsno statistically significant relationship between ESG and companies returns. Investors'decisions are not solely based on ESG ratings but also on other factors.