Avsikten med denna studie har varit att studera det nya fenomenet börsinfluencers och deras samexistens med professionella licensierade rådgivare samt beskriva på vilket sätt betydelsen av den finansiella rådgivarrollen kan ha förändrats, något som inte har behandlats av tidigare forskning. Studiens genomförande utgår från det teoretiska ramverkets nyckelbegrepp Det klassiska ekonomiska finansparadigmet, beteendevetenskaplig finans, den rationella investeraren, den irrationella investeraren, egna fundamentala analyser, flockbeteende & tillgänglighetsheuristik, professionella rådgivare, börsinfluencers och postmodernism som tillsammans bildar analysmodellen. Modellen visar på hur de två rådgivningstrenderna samexisterar och den är indelad i två delar, en “rationell” sida och en “irrationell” sida för att slutligen visa att existensen av båda sidorna tillåts i det postmoderna samhället. Denna studie hade ett postmodernistiskt synsätt vilket medförde att resultatet endast ska betraktas som en av flera versioner av den yttre verkligheten. För att på bästa möjliga sätt kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna användes dels en innehållsanalys av en dokumentstudie och dels en tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer där kriteriet vid urval av respondenter var att ha ett intresse för aktiemarknaden samt följa minst en börsinfluencer på Instagram. Studien använde dessa två olika metoder för att både kunna beskriva börsinfluencers agerande på sociala plattformar samt för att kunna analysera deras följares uppfattningar och upplevelser av fenomenet. Studien visade att börsinfluencers fyller olika behov hos respondenterna, där vissa ser på fenomenet som en typ av rådgivare vars åsikter och indirekta råd värderas högt vid investeringsbeslut medan andra vänder sig till börsinfluencers för inspiration i sin investeringsprocess. De tidigare tydliga gränsdragningarna och definitionerna av vad en finansiell rådgivare är har luckrats upp och istället lämnat plats för börsinfluencers, fenomenet kan betraktas som produkten av individers pragmatiska behov av lättillgänglig finansiell rådgivning. Där resultatet är börsinfluencers, den hyperrealistiska rådgivaren. / The purpose of this study has been to examine the new phenomenon of stock market influencers and their coexistence with professionally licensed advisers and to describe in what way the significance of the financial adviser role may have changed, something that has not been addressed by previous research. The implementation of the study is based on the theoretical framework's key concepts The classic economic finance paradigm, behavioral finance, the rational investor, the irrational investor, own fundamental analyzes, herd behavior & accessibility heuristics, professional advisors, stock market influencers and postmodernism that together form the analysis model. The model shows how the two advisory trends coexist and it is divided into two parts, one “rational” side and one “irrational” side, to finally show that the existence of both sides is allowed in the postmodern society. This study had a postmodernist approach, which meant that the result should only be considered as one of several versions of the external reality. In order to best fulfill the purpose and answer the questions, a content analysis of a document study and a thematic analysis of six semi-structured interviews were used, where the criterion when selecting respondents was to have an interest in the stock market and follow at least one stock market influencer on Instagram. The study used these two different methods to both be able to describe the actions of stock market influencers on social platforms and to be able to analyze their followers' perceptions and experiences of the phenomenon. The study showed that stock market influencers meet different needs of the respondents, where some see the phenomenon as a type of advisor whose opinions and indirect advice are highly valued in investment decisions while others use stock market influencers for inspiration in their investment process. The previously clear boundaries and definitions of what a financial adviser is have loosened up and instead left room for stock market influencers, the phenomenon can be considered as the product of individuals' pragmatic need for easily accessible financial advice. Where the result is stock market influencers, the hyperrealistic advisor.

Det senaste decenniet har användandet av sociala medier exploderat och blivit en plattformdär information och tips om aktier och investeringar delas ut. Unga personer är de störstaanvändarna av sociala medier, och tidigare studier visar att denna åldersgrupp uppvisar ettmer riskfyllt beteende på aktiemarknaden. Syftet med denna studie var således att undersökahuruvida det finns ett samband mellan aktivitet på sociala medier och riskbenägenhet. Vidareundersöktes om tre variabler - överdrivet självförtroende, ångeraversion och kognitivdissonans - hade en medierande effekt i sambandet mellan aktivitet på sociala medier ochriskbenägenhet. En kvantitativ metod med en enkätstudie användes för studiensdatainsamling. Statistiska mått, däribland regressionsanalys och medieringsanalys, användesför att besvara forskningsfrågan. Resultaten visade att sociala medier har en statistisktsignifikant effekt på riskbenägenhet på aktiemarknaden, och att överdrivet självförtroende haren statistiskt signifikant medierande effekt på relationen. Det fanns inga belägg ellerindikationer på att kognitiv dissonans och ångeraversion har en medierande effekt.Sammanfattningsvis visade studien att aktivitet på sociala medier i investeringssyfte kanbidra till ökad riskbenägenhet, och att överdrivet självförtroende har en viktig roll sommedierande variabel i förhållandet. / The last decade, the use of social media has escalated and become a platform whereinformation and tips about stocks and investments are shared. Young individuals aregenerally the most frequent users of social media, and studies also show that the same agegroup displays a more risk-prone behavior in financial markets. Therefore, the purpose of thisstudy was to examine the potential effect of social media activity on risk propensity on thestock market. Furthermore, the study investigated whether the three variables -overconfidence, regret aversion, and cognitive dissonance - could be classified as a mediatingvariable between social media activity and risk propensity. The study was conducted using aquantitative method, employing a survey, where 130 people responded. Statistical measuressuch as regression analysis and mediation analysis were used to answer the research question.The results showed that social media has a statistically significant effect on risk propensity onthe stock market, and that overconfidence has a statistically significant mediating effect onthe relationship. There was no evidence or indication that cognitive dissonance or regretaversion has a mediating effect. In summary, the study demonstrated that use of social mediain investment purposes can increase risk willingness, and that overconfidence plays animportant role as a mediating variable in this relationship.

The field of behavioural finance remains to be a major criticizer to the efficient market hypothesis, claiming all humans of being rational. Some argues for the lack of behavioural aspects of investors being a main cause to the financial crisis of 2008, due to tendencies of them following same investment paths. Understanding investors’ sights and approaches is important as behavioural differences can contribute to further enhancements in the financial markets. This study examines the approaches towards the financial markets of managers of actively managed mutual funds in Sweden. By interviewing six managers of actively managed mutual funds, representative conclusions could be drawn, although, not statistically significant as for the lack of supporting numbers of significance. Representatively for the participants in this thesis, the overall estimation of the markets is considered to be efficient to some extent, but do occasionally indicate for having flaws, of which the managers are taken advantage of. Behaving rationally was found to be representative when deciding what and when to invest. Confidence have been proven to be a common attribute among the managers influencing their decisions and investments. You obtain less without confidence than you would have with it. Although, too much confidence can be damageable. There is no point of thinking of hindsight as afterthoughts does not change your past decision. / Beteendefinansiering som ämne är än idag en stor del av kritiken mot den effektiva marknadshypotesen som antar att alla människor är rationella i sitt beteende. Vissa påstår att de bristande beteendemässiga aspekterna är nästintill en huvudanledning till varför finanskrisen 2008 blev som det blev på grund av tendensen av att flertalet investerare följer samma spår. Att förstå hur investerare ser och angriper finansiella marknader är viktigt då det vidare kan möjliggöra för förbättringar på dem marknaderna. Denna studie undersöker förvaltares angreppssätt mot marknader för aktivt förvaltade fonder i Sverige. Genom att intervjua sex förvaltare för aktivt förvaltade fonder har representativa slutsatser kunnat dras, dock inte signifikanta, då metodologin brister i signifikanta siffror som stöd. Respondenternas syn på marknaden antas vara effektiv överlag, men som emellanåt indikerar för ineffektivitet. Att bete sig rationellt resulterade även det för att vara representativt gällande i vad och när man ska investera. Självförtroende i det man som förvaltare sysslar med på en daglig basis är viktigt att ha och är bevisat, dock inte med signifikant stöd av siffror, vara ett gemensamt attribut bland förvaltarna. Har man inte självförtroende som fondförvaltare kan det leda till brister, likt om man har för gott sådant. Det är heller ingen idé att tänka på vad man borde göra i efterhand då sådana eftersläpande tankar inte kan påverka dåtida beslut.

This essay aims to explore the philosophical meaning of the expression ”present and real” in Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World by F. W. J. Schelling. Clara is unique among the works of Schelling since it is written as a discussion embedded in a symbolic and fictional context. One of the reasons for this is its aim to ground all scientific knowledge in that which is “present and real”. After having presented an overview of the life and philosophy of Schelling, as well as his relevance in contemporary philosophy, this essay is constituted by a thorough textual analysis of Clara. The analysis reveals how the text through descriptions of emotions, environments and a symbolic story highlights a certain “qualitative aspect” of the present and real.  As what is simultaneously ”the ideal in the real” and “the real in the ideal” this aspect escapes rational quantifying reason, revealing a foundational indivisible unity of life. An awareness of this intuitively known aspect of life can give rise to an immediate knowing, and felt as inspiration it can trigger the mind into the process of making what is immediately known into scientific “realized” knowledge. This way, an awareness of the pre-rational can lead to a permanent clairvoyance – a cognition in which that, which initially appears as irrational, can be made comprehensible. Interestingly, “the ideal in the real” coincides with the concept of “qualia”, the potential existence of which is lively debated within the field of consciousness studies today. Not much has been written about Clara so far, possibly partly because it concerns “the Spirit World” in its substantial sense. However, this essay hopes to show that Clara is phenomenologically, ontologically and epistemologically relevant and that it has a philosophical value of its own. / Denna uppsats syftar till att analysera den filosofiska innebörden av uttrycket ”närvarande och verkligt” i F. W. J Schellings verk Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World. Detta verk är unikt bland Schellings övriga verk då det är utformat som en diskussion satt i en symbolisk och fiktiv kontext, bland annat i syfte att förankra all vetenskaplig kunskap i det närvarande och verkliga. Efter en presentation av Schellings liv, filosofi och dagsaktualitet utgörs uppsatsen av en ingående textanalys som visar hur Schelling med hjälp av känslo- miljö- och händelseskildringar i Clara framhäver en särskild ”kvalitativ aspekt” av det närvarande och verkliga. Denna undflyr det rationella kvantifierande förnuftet och uppenbarar livets grundläggande odelbara enhet. Såsom det ideala i det reala sammanfaller denna aspekt med begreppet ”kvalia” vars existens livligt debatteras inom medvetandefilosofin idag. Clara visar dock att det ideala i det reala även är detsamma som det reala i det ideala och att en medvetandegörning om denna kvalitativt, omedelbart och intuitivt kända aspekt av livet kan ge upphov till ett omedelbart vetande och inspiration som kan realiseras vetenskapligt. I samverkan med förnuftet kan denna förrationella medvetenhet leda till en beständig klarsynthet inom vilket allt, även det som först förefaller irrationellt, kan göras begripligt.  Inte mycket har tidigare skrivits om Clara, möjligen delvis beroende på att den berör andevärlden i konkret bemärkelse, vilket kan verka vetenskapligt avskräckande. Denna uppsats hoppas dock visa på verkets fenomenologiska relevans och dess filosofiska egenvärde. [1]För mer info om kvaliadebatten se exempelvis: Edmond Wright (editor). The case for qualia. (Cambridge: MIT press, 2008)