Thesis (M. Pharm.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) is one of the most common functional disorders of the gastrointestinal tract. Visceral hypersensitivity is the most commonly reported symptom of IBS, yet is the least adequately treated. Mechanosensitive information from the colon is relayed to the CNS by extrinsic colonic primary afferent nerves which have their cell bodies within dorsal root ganglia (DRG). This thesis aims to identify the contribution of several putatively mechanosensitive ion channels (ASIC1, 2 and 3, TRPV4 and TRPA1) toward detection of mechanical stimuli in the colon. This involvement is assessed by both molecular and functional means. The abundance of each of these channels was assessed by comparing expression within whole DRG against that in specifically colonic DRG neurons using an in situ hybridization methodology developed as part of this PhD. The functional role TRPV4 and TRPA1 impart toward colonic mechanosensation was investigated by recording responses to mechanical stimuli from colonic primary afferent fibres and comparing the results from mice genetically modified to lack either TRPV4 or TRPA1 with those of their intact littermates. The results from these studies indicate expression patterns within whole DRG do not provide accurate representation of the organ of interest, with abundances of each of the channels investigated differing between colonic DRG cells and the whole DRG. In particular ASIC3 and TRPV4 are preferentially expressed in colonic DRG neurons, unlike ASIC2 and TRPA1. Further, TRPV4 is functionally restricted to detection of noxious mechanical stimuli in the colon, while expression of TRPA1 is more widespread and functionally less restricted. Each of these channels are each potential targets for the treatment of IBS as each affects specific aspects of colonic mechanotransduction. / http://proxy.library.adelaide.edu.au/login?url= http://library.adelaide.edu.au/cgi-bin/Pwebrecon.cgi?BBID=1347202 / Thesis (Ph.D.) - University of Adelaide, School of Molecular and Biomedical Sciences, 2008

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell störning i mag-tarmkanalen. Idag uppskattas det att cirka 5–20% av jordens befolkning lever med IBS. Orsaker till uppkomsten av IBS är ännu oklar, men det finns misstankar om att IBS tros bero på en komplicerad samverkan mellan psykiska och fysiska förhållanden. Det finns inget botemedel för IBS, däremot finns det olika behandlingar för symtomen. Diagnosen ställs utifrån symtom, vilket kan anses som svårt med tanke på att det inte finns någon sjuk vävnad i tarmen. Det finns en bristande kunskap om hur det är att leva med IBS från samhället och sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att leva med Irritable Bowel Syndrom.  Metod: En litteraturöversikt har tillämpats utifrån Fribergs (2017) metod. Följande datatabaser har använts: CINAHL Complete, SwePub, Medline och PubMed. Elva vetenskapliga artiklar har valts ut, både kvalitativa, kvantitativa samt mixad metod inkluderades till resultatet. Resultat: Under analysen växte två huvudteman fram, Påverkan på det dagliga livet samt Oförståelse och förståelse från omvärlden. Det förstnämnda temat innehåller underteman som Isolering, Uppoffring, Anpassning och Opålitlig kropp. Det andra huvudtemat berör underteman som Skam, Skuld, Stigma, Rädsla och Bemötande i sjukvården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons hälsokors och begreppet lidande. De delar från resultatet som författarna ansåg som viktigast att belysa diskuterades i resultatdiskussionen. Det handlade om mötet med vården, olika anpassningar i det dagliga livet och stigmatisering.

No description available.

Irritable bowel syndrome (IBS), även kallat colon irritabile, tjocktarmsbesvär, känsligtarm, funktionella tarmbesvär och irritabel tarm, är ett samlingsnamn för åkommorsom drabbar mag-tarmkanalen, främst tjocktarmen. Mekanismen bakom IBS ärkomplex och det finns i dagens läge ingen botande medicinsk behandling. Vidbehandling av IBS fokuseras på att lindra symtomen. Ett av de mest framträdandesymtomen är buksmärta som med största sannolikhet härstammar från visceralöverkänslighet i kombination med en förändring av motiliteten i tarmarna. Syftet med denna litteraturstudie var att studera linaklotid och eluxadolins effekt vidsmärta orsakad av IBS jämfört med placebo. Linaklotid och eluxadolin är två av denyare läkemedelsalternativen på marknaden och viktiga tillskott sombehandlingsalternativ vid IBS på grund av fåtaligheten av tillfredställandemedicineringar vid abdominal smärta. De frågeställningar som behandlas i denna litteraturstudie är:- Vilken effekt på buksmärtan visar linaklotid och eluxadolin jämfört med placebo ikliniska studier?- Vilka biverkningar kan linaklotid och eluxadolin medföra? Litteraturstudien har baserats på artikelsökningar i den medicinska databasenPubMed. De sökord som använts är “linaclotide irritable bowel syndrome” och“eluxadoline irritable bowel syndrome”. Totalt presenteras tre kliniska prövningar, en fas II samt två fas III prövningar förlinaklotid respektive eluxadolin i denna litteraturstudie. Bäst effekt och samtidigt säkradoseringar uppnåddes vid linaklotid 290 μg dagligen och eluxadolin 100 mg 2 ggrdagligen. Linaklotid (290 μg/dag) visade sig under den senaste och mest omfattandefas III studien lindra buksmärta hos 36.9% jämfört med placebo 17.4%. Patienternamedräknade i denna procentsats upplevde en förbättring av smärtan med minst 30%jämfört från basperioden under minst 20 av de 26 veckorna som effekten undersöktes.Eluxadolin (100 mg 2 ggr/dag) visade i en sammanställning av de båda fas IIIprövningarna ge en lindring av buksmärta hos ca 31% av patienterna jämfört medplacebo 19.6%. Det var endast de patienter som rapporterade en minskning med minst30% av den abdominala smärtintensiteten under minst 50% av studiens längd somräknades med i denna jämförelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i de senast utförda fas III studierna av bådelinaklotid och eluxadolin en signifikant skillnad i lindring av buksmärta i jämförelsemed placebo. Överlag svarade dock relativt få patienter på behandlingarna. Det återstår fortfarande mycket forskning inom ämnet IBS för att fullständigt kunnaklargöra för vad som förändras i kroppen då personen insjuknar i IBS och varför. Pågrund av att preparaten är nya på marknaden saknas även mer långvariga studier vilketvore önskvärt eftersom långtidsbehandling är väldigt vanligt vid IBS. Idag finns mångasmärtlindrande läkemedel med bevisad effekt för buksmärta, både äldre och nyareversioner som exempelvis linaklotid och eluxadolin. I studier söks efter så effektivaalternativ som möjligt men som även tolereras väl, ger få biverkningar då en långbehandlingstid är vanligt samt med målet att preparaten inte ska försämra den redanförekommande abdominala problematiken.

No description available.

abstract: Introduction: A diet high in fermented, oligio-, di-, monosaccharide, and polyols (FODMAP) has been shown to exacerbate symptoms of irritable bowel syndrome (IBS). Previous literature has shown significant improvement in IBS symptoms after adherence to a low FODMAP diet (LFD). However, dietary adherence to the LFD is difficult with patients stating that information provided by healthcare providers (HCPs) is generalized and nonspecific requiring them to search for supplementary information to fit their needs. Notably, studies that have used a combination of online and in-person methods for treatment have shown improved adherence to the LFD. Objective: To determine whether a novel artificial intelligence (AI) dietary mobile application will improve adherence to the LFD compared to a standard online dietary intervention (CON) in populations with IBS or IBS-like symptoms over a 4- week period. Methods: Participants were randomized into two groups: APP or CON. The intervention group was provided access to an AI mobile application, a dietary resource verified by registered dietitians which uses artificial intelligence to individualize dietary guidance in real-time with the ability to scan menus and barcodes and provide individuals with food scores based on their dietary preferences. Primary measures included mobile app engagement, dietary adherence, and manifestation of IBS-like symptoms. Baseline Results: A total of 58 participants were randomized to groups. This is an ongoing study and this thesis details the methodology and baseline characteristics of the participants at baseline and intervention start. Validation of the application could improve the range of offerings for lifestyle diseases treatable through dietary modification. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Nutrition 2020

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome är en långvarig och återkommande sjukdom karakteriserad av abdominell smärta och förändrat tarmtömningsmönster. Patofysiologin anses vara komplex och multifaktorell. Viktigaste komponenten i etiologin är en störning i tarm-hjärna-axeln. Sjukdomsincidensen är i väst 7-30% och globalt 12%. Sjuksköterskan bör ha kunskap om både patofysiologin, etiologin och patienters erfarenheter av att leva med IBS för att kunna erbjuda personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetgranskades och en dataanalys utfördes genom innehållsanalys. Resultat: Från innehållsanalysen framkom fyra kategorier och nio subkategorier; fysiska symptom (smärta, fatigue, och påverkat sex- och samliv), emotionell påverkan (rädsla, skuld och skam), mötet med sjukvården (bristande stöd, givande vårdmöten) och hantering av sjukdomen (egenvård, anpassningar). Konklusion: Förutom fysiska symtom och en emotionell påverkan framkom patienterfarenheter av en kamp för respekt från sjukvården. Sjuksköterskan bör vara medveten om problematiken, lyssna på patienters erfarenheter och använda kunskapen för att förmedla en personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan har ett ansvar att vara ajour med den senaste forskningen för att kunna undervisa och informera patienter som en del av evidensbaserad omvårdnad. Nyckelord: Egenvård, IBS, Irritable Bowel Syndrome, långvarig sjukdom, omvårdnad, patienterfarenheter, personcentrerad vård. / Background: Irritable Bowel Syndrome is a long-standing periodical disorder characterized by abdominal pain and altered bowel habits. The pathophysiology is considered to be complex and due to a multitude of factors. The most important component in the etiology is a dysfunction in the gut-brain-axis communication. The incidence of the disorder is 7-30% in the West and 12% globally. A nurse should have knowledge about both pathophysiology, etiology and patients’ experiences from living with IBS in order to offer a person centered care. Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences from living with Irritable Bowel Syndrome. Method: A literature review based on 12 qualitative scientific articles. The articles underwent a quality audit and data analysis was carried out through content analysis. Results: The content analysis generated four categories and nine sub-categories; physical symptoms (pain, fatigue, and altered sex life), emotional effects (fear, guilt and shame), The encounter with Healthcare Services (lack of support, rewarding healthcare encounters) and management of the disorder (self-care, adaptations). Conclusion: Except from physical symptoms and emotional effects, patient experiences revealed a struggle to obtain respect from the Healthcare Services. The nurse should be aware about these experiences, be able to listen to patients’ experiences and use this knowledge to mediate a person centered care. The nurse has a responsibility to stay updated with the latest scientific research in order to teach and inform patients as part of evidence based nursing practice.Keywords: IBS, Irritable Bowel Syndrome, longstanding disorder, nursing, person centered care, patient experiences, self-care.

No description available.

Bakgrund: Irritable bowel syndrome (IBS) karakteriseras av obehag i magtarmkanalen och förändrade avföringsvanor. Sjukdomen delas in i subtyperna IBS-C (förstoppning), IBS-D (diarré), IBS-M (blandad) och IBS-U (odiagnostiserad). Patofysiologin och etiologin är inte klarlagd, men bland annat störd tarmflora och inflammation har föreslagits. Prevalensen är 10-20 %. Denna litteraturstudie fokuserar på probiotika som behandling vid IBS-D, ett område med ökat intresse inom forskningen.  Syfte och Metod: Syftet med litteraturstudien är att undersöka effekten och säkerheten av probiotika Clostridium butyricum, Saccharomyces boulardii, Bio-Kult® samt BIO-25 på IBS-D patienter. Sökning i den medicinska databasen PubMed januari 2021 genererade 5 dubbelblindade, randomiserade, placebokontrollerade studier. Resultat: Bio-Kult® och Clostridium butyricum resulterade i signifikant skillnad på symtom jämfört med placebo. Den förstnämnda hade inga biverkningar, medan den senare medförde åtta biverkningsfall. Saccharomyces boulardii förbättrade interleukin-8 (IL-8), tumor necrosis-α (TNF-α), IL-10 och IL-10/IL-12 kvoten, men inte symtomen jämfört med placebo. Nära hälften av deltagarna fick lättare biverkningar. BIO-25 medförde en förbättrad tarmflora vad gäller Lactococcus och Lactobacillus, men det gav inga symtomförbättringar jämfört med placebo. Inga biverkningar upptäcktes. Quality of Life (QOL) förbättrades i alla studier där variabeln mättes. Slutsats: Liksom tidigare studier av andra forskare genererade artiklarna i detta arbete ett tvetydigt utfall. En anledning till det varierande resultatet kan härledas till placeboeffekten. En del av resultaten är hoppingivande, speciellt när det gäller QOL. Samtidigt antyder undersökningarna att probiotikans effekt är beroende av tarmflorans sammansättning. Saccharomyces boulardii förbättrade IL-8, TNF-α, IL-10 och IL-10/IL-12 kvoten, medan BIO-25 förbättrade Lactococcus och Lactobacillus. Fyra av fem studier hade en bra biverkningsprofil. Slutsatsen blir att probiotika har viss effekt på IBS-D patienter och få biverkningar. Fler och större studier behövs för att få en klarare bild av probiotikans effekt och biverkningar på IBS-D patienter. / Background: Irritable bowel syndrome (IBS) is characterized by discomfort in gastrointestinal tract and change in the bowel motility. The subtypes of the disease are diveded into IBS-C (constipation), IBS-D (diarrhea), IBS-M (mixed) and IBS-U (undefined). The pathophysiology and etiology are incompletely understood but changed gut microbiota and inflammation has been proposed among other things as the underlying causes. The prevalence is 10-20 %. This study focused on probiotics as a treatment for IBS-D, which has been used during the last decade in the treatment of the disease. Purpose and method: This study aimed to assess the efficacy and safety of Clostridium butyricum, Saccharomyces boulardii, Bio-Kult® and BIO-25 on IBS-D patients. Searches in the medical database PubMed in January 2021 resulted in 5 double-blind, randomized, placebo-controlled trials. Results: Bio-Kult® and Clostridium butyricum resulted in significant differences compared with placebo. The prior had no adverse events, while the latter had eight adverse events. Saccharomyces boulardii improved interleukin-8 (IL-8), tumor necrosis-α (TNF-α), IL-10 och IL-10/IL-12 ratio, but not the symptoms compared with placebo. Nearly fifty percent of the patients had mild adverse events. BIO-25 resulted in improved Lactococcus and Lactobacillus but showed no improvements in symptoms compared with placebo. No adverse events were discovered. Quality of Life (QOL) improved in all studies the variable was measured. Conclusion: The outcome of this study was inconclusive and thus similar to previous studies. One of the reasons for the various outcomes can be derived from the placebo effect. In some of the results the use of probiotic treatment were positive, especially when it comes to the improvement of QOL. The studies suggested that the effect of probiotics is dependent on the composition of the gut microbiota. Saccharomyces boulardii improved IL-8, TNF-α, IL-10 och IL-10/IL-12 kvoten, while BIO-25 improved Lactococcus och Lactobacillus. Four out of five studies had a good outcome when it comes to adverse events. The conclusion of this thesis is that probiotics have some effect on IBS-D patients and few adverse events. Larger studies need to be done to evaluate the effect of probiotics and its adverse events.