Denna fenomenografiska uppsats' syfte är att visa på olika synsätt på muslimsk jämlikhet. Den presenterar olika muslimers och två ickemuslimers synpunkter på förhållandet mellan islam och jämlikhet. Gemensam utgångspunkt för muslimerna är att islam är jämlikt. Frågeställningarna avhandlar hur författarna argumenterar för sin syn på förhållandet mellan islam och jämlikhet, vad jämlikhet är, vad de anser om slöjpåbud och västerländsk feminism. Uppsatsen visar på hur stor spännvidden är hos dem som menar att islam är en jämlik religion, samt några av de argument de använder för att hävda sin ståndpunkt. Min slutsats är att många använder korancitat, hadither och det tidiga islam som argument för sin syn på islam och jämlikhet, men att dessa lika gärna kan vändas emot dem då de är tvetydiga.

Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå. Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.

Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer. Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade. Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem.

Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar: - Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället? - Vilka ”problemområden” finns för muslimska elever som går i en svensk skola? - Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten? Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra. Att förstå och acceptera att man är olika på en del sätt, men lika på andra. Viktigast för att nå detta mål är att ha en dialog. Inser vi att vi har en hel del gemensam bakgrund kan vi lättare acceptera varandras olikheter. Ju mer vi vet om varandra, desto färre fördomar föds. Alla behöver vi integreras i dagens mångkulturella samhälle.

A l’instant où les yeux se tournent principalement vers les thèses dites de repli identitaire ou de radicalisation des musulmans, l’abandon de l’islam pousse dans le silence et touche des musulmans de nationalités différentes. En effet, un conseil des ex-musulmans, initialement créé en 2007, en Grande-Bretagne et en Allemagne par deux ex-musulmanes d’origine iranienne, a essaimé dans plusieurs pays. Les Ex-musulmans restent contraints à la discrétion, même dans des sociétés dites séculières censées garantir la liberté de conscience et de croyance par la loi. Cette discrétion résulte d’une tension intestine au sein de l’islam sur la question « d’apostasie », qui reste une problématique non-encore réglée de manière définitive par les savants de l’islam. En droit musulman classique, l’abandon de l’islam est en effet puni de mort. En affichant leur croyance, ces ex-musulmans, notamment en Europe, ne se sentent pas à l’abri d’une application de cette peine par des fondamentalistes, ou du moins, d’un rejet de la part de leur famille et de leur communauté.Et si les agitations actuelles de ce corps islamique, annonçaient en réalité, la naissance d’un nouveau rapport à l’islam ? Dans la thèse que voici, nous étudions ce phénomène dans la société Française. Notre ambition est de placer l’abandon de l’islam entre deux regardsdifférents : celui de l’islam à travers ses textes et ses lois ; et celui de l’ex-musulman lui-même à travers sa trajectoire personnelle. Nous souhaitons comprendre pourquoi ces ex-musulmans quittent-ils l’islam et par quel processus cela se fait-il ? / At the time when all eyes are turned to the theories on identitarian closure or radicalization among Muslim communities, abandoning islam is developing in silence, touching Muslims of different nationalities. Indeed, a council of ex-Muslims, initially created in 2007, in Great Britain and Germany by two ex-Muslims of Iranian origin, spread to several countries. Ex-Muslims are compelled to remain discreet, even in so-called secular societies where freedom of conscience and belief are supposed to be guaranteed by law. This discretion results from the inner tension in the very heart of islam on the question of apostasy, which remains an issue not yet definitively solved by Muslim scholars. In classical islamic law, abandoning islam is punishable by death. By displaying their conviction, the ex-Muslims, including those in Europe, do not feel safe from the application of this punishment by fundamentalists or, at least, from the rejection by their family and community.What if the current unrest of this islamic body was announcing the birth of a new relationship to islam? In this thesis, we study this phenomenon in French society. Our ambition is to place abandoning islam between two different perspectives: that of islam through its texts and laws; and that of the ex-Muslim himself through his personal trajectory. We would like to understand why these ex-Muslims leave islam and through which process this abandoning happens.

<p>Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på</p><ul><li>Synen på sjalen - argumenten för och emot</li><li>Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället</li></ul><p>Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.</p><p>Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:</p><ul><li>synen på sjalen i Sverige,</li><li>sjalen i västerländsk kontext och</li><li>integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”.</li></ul><p>Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.</p><p>Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.</p><p>Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.</p><p>Urvalet svenska akademiska författare<strong> </strong>som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam.</p><p>Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud.</p> / <p>The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown.</p><p>The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam.</p><p>The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.</p>

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större. Urvalet svenska akademiska författare som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam. Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud. / The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown. The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam. The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på Synen på sjalen - argumenten för och emot Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor. Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp: synen på sjalen i Sverige, sjalen i västerländsk kontext och integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”. Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II. Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga. Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.