För att kunna prestera bra under fysiskt krävande ishockeymatcher krävs det att spelarna harhög maximal benstyrka och en hög explosiv förmåga. Bilaterala knäböj är en erkänd och välspridd övning för att förbättra power och muskelstyrka i benen. Unilaterala knäböj är än mersportspecifika för ishockeyn. Vid en isokinetisk rörelse är hastigheten förutbestämd ochdärmed konstant medan kraften kan förändras under rörelsen. De flesta isokinetiska systemhar varit designade för unilaterala isolerade övningar, men gällande isokinetiskaflerledsövningar så som knäböj tycks det inte finnas någon forskning om i nuläget.Studiens syfte var att undersöka effekten av sex veckors unilateral styrketräning (knäböj),antingen genom traditionell eller genom isokinetisk träning, på power i unilaterala ochbilaterala jump squats och 17.3 m sprinttid på is hos manliga juniorishockeyspelare.20 manliga ishockeyspelare på elitnivå, 18-19 år gamla, delades slumpmässigt in i två olikaträningsgrupper. Den ena gruppen (QG) utförde isokinetiska unilaterala knäböj i 1080Quantum med 110o vinkel i knäleden, medan den andra gruppen (SG) utförde traditionellaunilaterala knäböj i Smithmaskin med 110o vinkel i knäleden. Träningsperioden varade undersex veckor. Båda grupperna genomförde för- och eftertester bestående av sprinttest på is ochpeak power för unilaterala och bilaterala jump squats.QG visar en signifikant förbättring i peak power utfört på två ben (p=0,004). SG visar ensignifikant förbättring i unilaterala knäböj utfört på höger ben (p=0,018). QG hade en tendenstill signifikant förbättring i issprint (p=0,059).Isokinetiska unilaterala knäböj i Smithmaskin med en koncentrisk hastighet på 0,2meter/sekund och en excentrisk hastighet på maximalt 4,0 meter/sekund och en maximalkraftinsats är ett effektivt sätt att förbättra power på två ben och eventuellt också för attförbättra sprinthastigheten vid issprint för ishockeyspelare. Om isokinetiska unilaterala knäböjär en effektivare metod för att förbättra power jämfört med traditionella unilaterala knäböj iSmithmaskin med maximal hastighet är det svårt att dra slutsatser om från denna studiesresultat. / Ice-hockey are physically demanding. To be able to perform during a game it is required thatthe players have a high maximum leg strength and power. A bilateral squat is a valid and widespread exercise for improving muscle strength and power in the legs. Even more specific forice-hockey is the unilateral squat. During an isokinetic movement the velocity is pre-set andtherefore constant, while the force can be altered during the movement. Most isokineticsystems have been designed for unilateral training, but in terms of isokinetic multi-jointexercises, such as the squat, there seems to be no research until this day.The purpose of this study was to examine the effect of six weeks unilateral strength training(squat), either through traditional or isokinetic training, on power-output and 17.3 m sprinttime on ice among male junior ice-hockey players.20 elite male ice-hockey players, 18-19 years of age, was randomly divided in two differenttraining groups. One group (QG) did isokinetic unilateral squats in 1080 Quantum, with anangle of 110o degrees in the knee joint. The other group (SG) did traditional unilateral squatsin a Smith-machine, also with an angle of 110o degrees in the knee joint. The period oftraining was set to six weeks. Both groups participated in pre- and post-tests consisting ofsprint on ice and peak power in unilateral and bilateral jump squats.A significant improvement was seen with QG in peak power performed on both legs(p=0,004). SG had a significant improvement in unilateral squat performed on the right leg(p=0,018). A tendency to significant improvement was seen with QG in the ice-sprint(p=0,059).Isokinetic unilateral squat in a Smith-machine with a concentric velocity set to 0,2m/sec andan eccentric velocity set to 4,0m/sec with a maximum force is an effective exercise toimprove power-output on two legs, perhaps also to improve sprint ability on ice, among icehockeyplayers. It is difficult to draw conclusion about the results from this study whetherisokinetic unilateral squats is an effective method to improve the power compared totraditional unilateral squats in a Smith-machine with maximum speed.

Most companies that have any type of combustion or other pollution process via emission to air needs to measure their emissions to ensure they are within legal boundaries. Among the different types of pollution measurements, one of the most common is dust concentration, also known as particle concentration. An important factor in dust concentration measurements is to ensure that the concentration of the measured dust is representative to the dust concentration in the emissions. This is measured in isokinetic deviation, defined as (vn 􀀀 vd)=vd, where vn is the velocity in the entry nozzle and vd the velocity in the duct. Methods of dust concentration measurements used today are dependent on manual tuning and sensor readings, and the isokinetic deviation is calculated after a test. The focus of this project was therefore to investigate how the process of dust concentration measurements using standard reference methods could be automated in the way that isokinetic sampling is controlled and regulated by an automated control system in real time. Pressures, temperatures and sampled gas volume were quantized. A PIDcontroller was designed, implemented and tested. The PID-controller took the differential pressure between the inside of the entry nozzle and the duct, called zero pressure, as input. The system was tested in a laboratory environment by letting a radial fan create a flow, and thus create a zero pressure of -60 Pa, meaning that the pressure in the duct was 60 Pa greater than the pressure inside the entry nozzle. The PID-controller was then enabled and ran for five minutes. The result showed that the PID-controller managed to control the system to the reference point in less than 50 seconds for entry nozzles of diameters 6 mm, 8 mm, 10 mm and 12 mm. The results of the isokinetic deviations were -12 %, -5 %, -6 % and -4 % for entry nozzles with diameters 6 mm, 8 mm, 10 mm and 12 mm respectively. This is higher than the accepted values according to the European standard, which allows deviations in the interval -5%to 15%. However, these tests ran for relatively short time periods and started with large deviations which made it difficult to reach an isokinetic deviaiton in the accepted interval. Possible improvements could be to include the real time isokinetic deviation in the PID-controller, this would make it possible to change the reference value of the zero pressure in real time and guarantee isokinetic deviations in the accepted interval, even in extraordinary situations. / EU-regler ställer krav på anläggningar att kontrollera och begränsa sina utsläpp av stoft enligt EU standard 13284-1:2017. Vid en stoftmätning måste det tas hänsyn till många parametrar, där en av de viktigaste parametrarna är att provtagningen ska utföras isokinetiskt. Isokinetisk provtagning innebär att hastigheten i kanalen (skorstenen) är samma som i sonden där provgasen sugs ut. Dagens metoder för stoftmätning förlitar sig på manuella inställningar och den isokinetiska avvikelsen beräknas efter ett test. Det resulterade i frågeställnigen hur en automatiserad metod för bestämning av masskoncentration av stoft kan utformas så att den isokinetiska avvikelsen beräknas i realtid. Tryck, temperatur och gasvolym kvantiserades från analoga sensorer och kommunicerades till en mikrokontroller med det seriella protokollet I2C. En PID-reglator designades, implementerades och testades. PID-regulatorn tog tryckskillnaden mellan kanal och sond som insignal. Utsignalen från PID-regulatorn var en spänning som via en motordriven ventil kontrollerade inflödet i munstycket. Systemet testades i laborativ miljö genom att låta en fläkt skapa ett flöde tills den uppmätta tryckskillnaden mellan sond och kanal var -60 Pa. Därefter aktiverades PID-regulatorn och testet pågick sedan i fem minuter. Testet utfördes för munstycken med diameterna 6 mm, 8 mm, 10 mm och 12 mm. Resultatet visade att PID-regulatorn styrde systemet till referenspunkten på mindre än 50 sekunder för samtliga diametrar på munstyckena. De isokinetiska avvikelserna (skillnaden i hastighet mellan munstycke och kanal) beräknades till -12 %, -5 %, -6 % och -4 % för munstyckena 6 mm, 8 mm, 10 mm och 12 mm. I två av fallen var det högre än det accepterade värdet enligt EU standarden som tillåter avvikelser inom intervallet -5 % till 15 %. Det kan förklaras av att testen utfördes under en relativ kort tidsperiod och startades med stora avvikelser. Regulatorn skulle dock kunna förbättras genom att använda testets aktuella isokinetiska avvikelse och med den informationen bestämma systemets referenspunkt. Det skulle göra det möjligt att kompensera för tidigare avvikelser och på det sättet uppnå isokinetiska avvikelser inom tillåtet intervall även för extremfall.

Measuring lower limb strength and symmetry is a common practice in elite sports to determine the return to sports point in time during rehabilitation, and this information could be useful for amateur athletes too. However, the devices used for this are highly sophisticated and hardly accessible. The aim of this project is to devise an affordable system for lower limb strength measurement which can be integrated with a common training system, to make this type of information widely available. The system is built up on a flywheel-based leg extension machine (LegExx by Exxentric AB) that allows quadriceps training at maximal force in concentric and eccentric contraction. Inexpensive standard components and software were used for prototyping. The parameters of interest were angular velocity of extension/flexion in the knee and force applied by the athlete. In the first step, evaluation was limited to the concentric phase of movement. Angular velocity and leg position was measured with a gyroscope sensor (Movesense by Suunto). For force measurement, two approaches were tested: In prototype A, the tension of the drive belt, which ultimately puts the flywheel into rotation, was measured with a sensor for tensile forces (Tindeq Progressor 300). In prototype B, a more direct measurement was used, with force sensors mounted under the contact point of the athlete’s shank with the swing beam of the LegExx. Sensor data were transmitted via Bluetooth to a mobile device or a laptop and displayed graphically after synchronization of the data streams. Force values were converted to torque using inverse kinematics to make the two prototypes comparable. The first prototypes were shown to be workable and yielded similar readings for concentric peak torque, with realistic wave forms in the graphical display. Comparison with results of a gold standard isokinetic dynamometer revealed, however, major discrepancies mainly regarding the absolute torque values. Oscillation in the belt system were identified as an issue in prototype A, while cross talk between sensors and vulnerability to leg placement occurred in prototype B. However, these issues are not insurmountable, and it is suggested to proceed with the development of prototype B, as it has the advantage of simultaneous measurement and direct comparison of both legs. / Att mäta styrka och symmetri i nedre extremiteterna är vanligt inom elitidrott för att avgöra när man kan återgå till idrottsutövning under rehabiliteringen, och denna information kan vara användbar även för amatöridrottare. De apparater som används för detta är dock mycket sofistikerade och svårtillgängliga. Syftet med detta projekt är att utforma ett prisvärt system för mätning av styrkan i nedre extremiteterna som kan integreras med ett vanligt träningssystem, för att göra denna typ av information allmänt tillgänglig. Systemet är uppbyggt på en svänghjulsbaserad benspark maskin (LegExx från Exxentric AB) som möjliggör quadriceps träning vid maximal kraft i koncentrisk och excentrisk kontraktion. Kostnadseffektiva standardkomponenter och mjukvara användes för prototypframställning. De parametrar som var av intresse var vinkelhastighet för utsträckning- /böjning i knäet och den kraft som utövades av idrottaren. I det första steget begränsades utvärderingen till rörelsens koncentriska fas. Vinkelhastighet och benposition mättes med en gyroskopisk sensor (Movesense från Suunto). För kraftmätning testades två tillvägagångssätt: I prototyp A mättes dragkraften i drivremmen, som i slutändan sätter svänghjulet i rotation, med en sensor för dragkrafter (Tindeq Progressor 300). I prototyp B användes en mer direkt mätning med kraftsensorer som monterades under kontaktpunkten mellan idrottsutövarens smalben och LegExx:s svängbalk. Sensordata överfördes via Bluetooth till en mobil enhet eller en bärbar dator och visades grafiskt efter synkronisering av dataströmmarna. Kraftvärden omvandlades till vridmoment med hjälp av invers kinematik för att göra de två prototyperna jämförbara. De första prototyperna visade sig fungera och gav liknande mätningar för koncentriskt toppmoment, med realistiska vågformer i den grafiska displayen. En jämförelse med resultaten från en isokinetisk dynamometer med guldstandard visade dock på stora skillnader, främst när det gäller de absoluta vridmomentvärdena. Oscillation i bältesystemet identifierades som ett problem i prototyp A, medan överkoppling mellan sensorer och känslighet för benplacering förekom i prototyp B. Dessa problem är dock inte oöverstigliga, och det föreslås att man fortsätter att utveckla prototyp B, eftersom den har fördelen av samtidig mätning och direkt jämförelse av båda benen.

The evaluation of shoulder abduction and flexion strength is important in the rehabilitation after rotator cuff tear. The purpose of this work is to assess the intra and inter-rater reliability of measurement data from an isokinetic dynamometer used to evaluate shoulder abduction and flexion strength, with the aim to identify sources of measurement errors and suggest improvements. The measurement data was collected by a research group at Karolinska Institute and contained load and torque data from thirteen healthy subjects in the ages of 25 to 87 years. The measurements were carried out on two occasions, one week apart. Systematic differences between occasions are analyzed using the Shapiro Wilk test, the paired t-test, and Wilcoxon signed rank test. The agreement of the measurements is analyzed quantitatively using the coefficient of variation and the Bland Altman plot, and quantitively, using the intraclass correlation coefficient. A significant systematic difference in shoulder abduction and flexion load measurements was found, and the recommendation to prevent this is that components should be calibrated in a standardized way. The measurements showed varying reliability within and between measurement occasions and that after familiarization with the isokinetic dynamometer, repeatability improved. The findings indicate a need of a standardized protocol for patient education and placement. Measurements from the position sensor contributed to more random torque values. To improve the repeatability in measurements from the position sensor, axis of rotation should be kept aligned. An increasing variability in measurements with increasing load and torque was found. The recommendation is to use a preload for patients using more force in the movement, to make sure a preset speed is not exceeded, which contributes to more reliable measurements. / Utvärderingen av axelabduktion och flexionsstyrka är viktig i rehabiliteringen efter skada i axelleden. Syftet med det här arbetet är att bedöma intra- och interbedömartillförlitligheten hos mätdata från en isokinetisk dynamometer som används för att utvärdera axelabduktion och flexionsstyrka, med syftet att identifiera källor till mätfel och föreslå förbättringar. Mätdatat samlades in av en forskargrupp vid Karolinska Institutet och innehöll belastnings- och vridmomentdata från tretton friska försökspersoner i åldrarna 25 till 87 år. Mätningarna utfördes vid två tillfällen med en veckas mellanrum. Systematiska skillnader mellan tillfällena analyseras med Shapiro Wilk-testet, det parade t-testet och Wilcoxon signed rank test. Mätningarnas överensstämmelse analyseras kvantitativt med hjälp av variationskoefficienten och Bland Altman-diagrammet, samt kvalitativt med hjälp av intraklasskorrelationskoefficienten. En signifikant systematisk skillnad i axelabduktion och flexionsbelastningsmätningar hittades, och rekommendationen för att förhindra detta är att komponenter bör kalibreras på ett standardiserat sätt. Mätningarna visade på en varierande tillförlitlighet inom och mellan mättillfällen och att efter bekantskap med den isokinetiska dynamometern, förbättrades repeterbarheten. Slutsatserna indikerar ett behov av ett standardiserat protokoll för patientutbildning och placering. Mätningar från positionssensorn bidrog till mer slumpmässiga vridmomentvärden. För att förbättra repeterbarheten i mätningar från positionssensorn bör rotationsaxeln hållas i linje. En ökande variation mellan mättillfällen med ökande belastning och vridmoment hittades. Rekommendationen är att använda en förspänning för patienter som använder mer kraft i rörelsen, för att säkerställa att en förinställd hastighet inte överskrids, vilket bidrar till mer tillförlitliga mätningar.