Vad som benämns vara idrottslärares pedagogiska uppdrag kan vara svårt att med säkerhet fastställa, till viss del beroende på att idrottslärarprofessionen historiskt sett varit ett yrke som genomgått stora förändringar. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som betonas vara idrottslärarens pedagogiska uppdrag och hur detta har förändrats mellan åren 1919, 1969 och 2011. Metoden som brukats för att besvara studiens syfte är en kvalitativ textanalys. Materialet som analyserats genom metoden är folkskolans läroplan från 1919, grundskolans läroplaner från 1969 och 2011 samt tidskriften ”Tidskrift i gymnastik” (senare Idrott & hälsa) från samma år som läroplanerna (totalt 8 nummer). Studien har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv samt ett komparativt perspektiv för att undersöka fenomenet. Med hjälp av dessa perspektiv har det då blivit möjligt att identifiera diverse koder i materialet, koder som kan användas för att besvara studiens syfte. Studiens resultat och slutsats visar på att det finns direktiv gällande idrottslärarens pedagogiska uppdrag som är bestående utifrån ett historiskt perspektiv samtidigt som det också existerar de direktiv som endast varit utmärkande för en viss tidsperiod. Gällande fostran har utvecklingen gått från att fysiskt fostra eleverna till att mer fostra eleverna till fungerande och ansvarskännande medborgare. Hälsokoden har visat sig gå i en riktning från att enbart beröra fysisk hälsa till att också inkludera både social och psykisk hälsa. Att anpassa undervisningen efter aktuell målgrupp handlade år 1919 till stor del om att könsanpassa undervisningen. År 2011 och framåt handlar det snarare om att individanpassa undervisningen och att kön därmed inte skall påverka. Gällande undervisningsstrategier så framkommer det att läraren under början av 1900-talet hade en instruerande och övervakande roll medan lärarrollen under 2000-talet blivit allt mer handledande och granskande. Skillnaden kan beskrivas som att en övervakande lärare försäkrar sig om att eleverna följer hens direktiv medan en granskande lärare snarare bedömer hur väl eleverna kan visa diverse färdigheter och kunskaper.

In Sweden prostitution is by many considered to be a social problem that primarily affects women. To counteract prostitution is a political priority and as a result the purchase of sexual services is prohibited by law. Since the law that prohibits the purchase of sexual services entered into force it has been continuously debated and widely disputed. The aim of this thesis is to compare the image of prostitution found in the travaux préparatoires of the law with four sex workers’ view of the phenomenon. A discourse analysis is performed to establish which images of prostitution appear in theory and in practice. The results show that the images of prostitution in the travaux préparatoires of the law differ widely from the views expressed by the interviewees. The discourses identified in the travaux préparatoires unanimously emphasize the injurious effects of the prostitution and the exposed situation of the sex workers. In the discourses identified in the interview material the businesslike aspects of prostitution and the sex workers’ autonomy is emphasized. The results raise questions about the completeness of the travaux préparatoires and bring the need for studies where different groups of sex workers are questioned to the fore.