<p>Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ”samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare”. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden. De resultat vi kom fram till var följande:</p><p>När det gällde variabeln kön och dess betydelse för hur man hävdar sig i samtal i klass-rummet visade det sig att pojkarna var dem som hördes mest. Detta skulle kunna innebära att flickornas möjlighet till samtal med läraren blir sämre än pojkarnas.</p><p>Möbleringen har betydelse för hur samtal utformar sig i klassrummet. Våra informanter satt i grupper om fyra och fyra vilket främjade samtal eleverna emellan, men samtal mellan lärare och elever främjades inte i större mån än om eleverna hade suttit i traditionell föreläs-ningssittning. Den optimala klassrumsmöbleringen för jämlika samtal mellan lärare och elever torde vara att sitta i cirkel eller hästskoformation.</p><p>Dock är, enligt vår mening, den allra viktigaste variabeln som kan påverka hur samtal i klassrummet formas, lärarens tillämpade grundfilosofi om undervisning. Lärarnas pedagogik i den undersökta urvalsgruppen verkade, av vad vi kunde finna, inte vara på ett sådant sätt att den skapade ett klimat för jämlika samtal i klassrummet. Vår slutsats är följaktligen att det av vår uppsats framgår att det inte förekommer samtal i klassrummet mellan lärare och elever enligt definitionen.</p>

Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ”samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare”. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden. De resultat vi kom fram till var följande: När det gällde variabeln kön och dess betydelse för hur man hävdar sig i samtal i klass-rummet visade det sig att pojkarna var dem som hördes mest. Detta skulle kunna innebära att flickornas möjlighet till samtal med läraren blir sämre än pojkarnas. Möbleringen har betydelse för hur samtal utformar sig i klassrummet. Våra informanter satt i grupper om fyra och fyra vilket främjade samtal eleverna emellan, men samtal mellan lärare och elever främjades inte i större mån än om eleverna hade suttit i traditionell föreläs-ningssittning. Den optimala klassrumsmöbleringen för jämlika samtal mellan lärare och elever torde vara att sitta i cirkel eller hästskoformation. Dock är, enligt vår mening, den allra viktigaste variabeln som kan påverka hur samtal i klassrummet formas, lärarens tillämpade grundfilosofi om undervisning. Lärarnas pedagogik i den undersökta urvalsgruppen verkade, av vad vi kunde finna, inte vara på ett sådant sätt att den skapade ett klimat för jämlika samtal i klassrummet. Vår slutsats är följaktligen att det av vår uppsats framgår att det inte förekommer samtal i klassrummet mellan lärare och elever enligt definitionen.

Syftet med studien är att genom fem intervjuer redogöra för förskollärares uppfattningar om barn som uppfattas utagerande samt hur förskollärare beskriver sitt arbete för att bidra till inkludering av alla barn i verksamheten. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är hur förskollärarna beskriver ett "utagerande" barn, hur förskollärarna beskriver sina relationer till barn som uppfattas utagerande respektive resterande barngrupp samt hur förskollärarna beskriver sitt arbetssätt för att inkludera alla barn i verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer som har transkriberats och därefter analyserats. Till grund för analysen ligger tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Urvalet är fem förskollärare som arbetar i olika förskolor men alla har någon form av erfarenhet av att arbeta med barn som beskrivs utagerande. Studiens resultat visar att förskollärarna har relativt liknande beskrivningar om ett "utagerande" barn. Vi har delat in deras svar i tre olika teman, dessa teman är: barn i konflikt, normer och regler- en svårighet för barn som uppfattas utagerande? samt kommunikation inom arbetslaget. Det beskrivs barn som söker uppmärksamhet och har svårt att uttrycka sina känslor. Förskollärarna beskriver att de försöker ha en så jämlik relation som möjligt till alla barn men det kan i vissa fall vara svårare till barn som upplevs utagerande eftersom de oftast bearbetar samma konflikter om och om igen. Arbetet med att inkludera varje barn i verksamheten sker i de flesta fall genom att ha en positiv inställning till de aktiviteter som görs tillsammans med barnen. Förskollärarna menar att de visar en positiv inställning för barnen genom att prata med glad röst och genuint verka intresserade av det som ska göras.

This essay has the purpose to explore what awareness women in their professional lives have over how the choices they make affect their pension. Together with the reasoning behind the choices who will later affect their economy in old age retirement. Through connections with staff at a kindergarden I found women who unconstrained choose to be apart of the study, consisting of women in working age in a relationship and they all had children. It was my intention to make a qualitative interview study where I interviewed women to get their thoughts and how they act in certain situations during their professional life. After I had conducted the interwiews I noticed that the results could be seen in relationship to norms and values in socitey. By using a norm theory the answers could be analysed and the norm that was constructed by the women was highlighted. As a complement to the norm theory i used a gender theory to explain why these women took those actions whom was highlighted in these interwiews. The act that was highlighted was that women take more parental leave than men which research proves affects womens economic in retirement negative and the norm that could be constructed was that men work full time.

Despite the value of public spaces for creating greater social cohesiveness, they risk not being prioritized in urban planning. This thesis aims to investigate the role of public spaces for a social sustainable urban development, focusing on equality in Linköping. The research questions concern the municipality's work, qualities and challenges regarding equal public places. Previous research highlights social sustainability based on equality and problems surrounding planning of public places. The study is based on qualitative interviews, with a politician and employees at the planning department of Linköping, and a supplementary document analysis. The results highlight the municipality's work with equal public spaces and a lack of evaluation methods. Accessibility, security and multifunctionality are important in the design of equal public places. The challenges are densification, privatization and conflicts of interest. It can be stated that Linköping’s work with the issue is reflected in previous research. However, there are development opportunities regarding citizen dialogue, evaluation methods for equal meeting places and better definitions of goals and concepts. / Offentliga mötesplatsers riskerar att bortprioriteras i den fysiska planeringen, trots sitt värde för den sociala sammanhållningen i staden. Uppsatsens syfte är att undersöka offentliga mötesplatsers roll för en socialt hållbar stadsutveckling med fokus på jämlikhet i Linköpings kommun. Frågeställningarna berör kommunens arbete, kvaliteter samt utmaningar gällande jämlika mötesplatser. Tidigare forskning lyfter främst upp social hållbarhet utifrån jämlikhet samt problematiken kring planering av offentliga mötesplatser. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med en politiker och tre tjänstepersoner från Linköpings kommun, samt en kompletterande dokumentanalys. Resultatet redovisar kommunens arbete med jämlika mötesplatser samt en brist på utvärderingsmetoder. Tillgänglighet, tillhörighet, trygghet samt mångfunktionalitet är viktiga vid utformningen av jämlika mötesplatser. Utmaningarna som betonas är förtätning, privatisering samt intressekonflikter. Det går att konstatera att den tidigare forskningen återfinns i Linköpings kommuns arbete med frågan. Dock finns det utvecklingsmöjligheter gällande medborgardialog, utvärderingsmetoder för jämlika mötesplatser samt bättre definitioner av mål och begrepp.

I denna undersökning studeras betydelsen av färdigheterna läskunnighet, räknefärdighet och problemlösning på sysselsättning och lönenivå. Undersökningen fokuserar främst på att studera om färdigheterna hos kvinnor och utrikes födda har annorlunda påverkan än för befolkningen i helhet. Studien jämför resultaten mellan Sverige och Tyskland. Metoden som används är linjär multipel regressionsanalys med minsta kvadratmetoden.   Resultaten visar att en individs färdigheter har större betydelse för var i lönefördelningen hen befinner sig än om hen är sysselsatt eller inte. Effekterna på lön är genomgående positiva för båda länderna, men större för Tyskland än för Sverige – vilket indikerar att avkastningen på färdigheter är större i Tyskland. Resultaten visar vidare att kvinnor har lägre löner än män i både Sverige och Tyskland, men skillnaderna är genomgående större i Sverige. Det finns även vissa indikationer på att utrikes födda har det något svårare att komma in på den svenska än den tyska arbetsmarknaden. / This study analyses the importance of the skills literacy, numeracy and problem solving on employment and earnings. The main focus of this study is particularly if the effects of skills within the groups ‘women’ and ‘foreign born’ differ from the population as a whole. The study compares the results between Sweden and Germany. The method used is multiple linear regression analysis using ordinary least squares.   The results show that skills have a greater importance for an individuals placing in the wage distribution than for whether the individual is employed or not. The effects on wages are all through positive for both countries, but greater for Germany than Sweden – indicating that the return to skills is higher in Germany. The results further show that women’s wages are lower than men’s in both Sweden and Germany, but the gaps are larger in Sweden. There is also some evidence that foreign-born individuals have a harder time entering the Swedish labour market than the German.

<p>This essay’s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vårdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.</p><p>This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.</p><p>One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners. All the interviewed individuals talked highly about the importance of collaboration while in reality they end up in an subliminal battle against each other. The main conclusion of this essay is that the focus of a care-plan meeting appears to be on gaining the most power, in order to influence the outcome of a care-plan, rather than giving priority to the elderly individual’s needs and concerns.</p>

This essay’s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vårdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power. This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals. One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners. All the interviewed individuals talked highly about the importance of collaboration while in reality they end up in an subliminal battle against each other. The main conclusion of this essay is that the focus of a care-plan meeting appears to be on gaining the most power, in order to influence the outcome of a care-plan, rather than giving priority to the elderly individual’s needs and concerns.