The purpose of this study is to shed light on how masculinity is portrayed in the selected material, namely the Här kommer [...] series where Halvan is the main character. The study intends to answer the question of what type or types of masculinities that may take up most space and what thatmight mean. To get aswers to the studys questions, three theories are used - temporality and lifelines based on Ahmeds (2006) and Halberstams (2005) theories concerning time and the expected timeline, the hegemonic masculinity with Connell (2008) and the theory of the gender equal Swedish man by Gottzén and Jonsson (2012). The study is based on a qualitative content analysis as well as an image analysis where the material consisted of all books from the series, with a focus on a few selected scenes where I found that the studys questions could be answered. The study found that Halvans daydreams about the fututre are based on norms and expectations regarding the expected timeline, which is based around heteronormativity, among other things. Halvans masculinity also differs from other men in the books where the book series present the idea of the gender equal Swedish man as desirable and normative. This and Halvans desire for vehicles and technology together constitute the ultimate masculinity. The portrayal of masculinity has changed through the book series in that Halvan has been allowed to take up somewhat less space. His colleagues with their vehicles and tasks have been given more space, however, Halvans own maskulinity has become clearer and we can see more noticeable traces of the Swedish hegemonic masculinity in Halvans character.

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.

SammanfattningHansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). Jämställdhet i läroböcker. En granskning av text och bild i läroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks. A study of text and picture in textbooks for upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om läroböcker inom ämnena svenska, historia och latin för gymnasieskolan innehåller jämställda texter. Undersökningen avgränsades till en lärobok i varje ämne och de avsnitt i läroböckerna som behandlar epoken antiken. De teoretiska utgångspunkterna har hämtats i forskaren Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Kriterierna för jämställda texter är hämtade från Moira von Wrights rapport Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i läromedel?. Kriterierna är att texterna ska vara genuskänsliga, genusmedvetna och genusinkluderande. Undersökningen är baserad på både den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Den kvantitativa delen har gått ut på att räkna antal kvinno- och mansnamn i texterna och antalet bilder som föreställer kvinnor respektive män. I den kvalitativa delen av undersökningen har text och bild analyserats utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen visade att ingen av böckerna når upp till samtliga tre kriterier för jämställda texter. Två av läroböckerna lever inte upp till något av kriterierna, medan en lärobok innehåller texter som är genuskänsligt och genusmedvetet skrivna. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade och att det är i störst utsträckning manliga domäner som behandlas i läroböckernas brödtext. Inget av de undersökta läromedlen lever upp till skollagens och läroplanens krav och riktlinjer på ett genusmedvetet förhållningssätt.

I projektet undersöktes hur kulturskolans olika aktiviter och verksamheter kan jämställas. Att genom en byggnad utan rumsligt inbyggda hierarkier få all utövning att skrida över varandras och sina egna gränser och inspirera varandra. Rummen är skapade för möjlighet till spontana föreställningar, improvisation, övning utanför lektionstid och sammankomst men också koncentrerad klassisk övning i mindre rum med lärare. / The project examined how the art and culture school association Kulturskolan’s various activities and operations can be equated. Through a building without spatially embedded hierarchies get all the exercise to undercut each other’s and their own borders and also inspire each other. The rooms are created for opportunities to spontaneous performances, improvisation exercises outside of class and gathering but also concentrated classic exercise in smaller rooms with a teacher.

Arbetet syftar till att undersöka behovet av att se över köksbänkars- och överskåps standardmått. De standardmått som finns idag är baserade på forskning som genomfördes på endast kvinnor som köksbrukare år 1948 av Hemmets forskningsinstitut. För att få svar på frågeställningen har vetenskapliga artiklar och tidigare forskning undersökts samt intervjuer med sakkunniga inom ämnesområdet har utförts. I uppsatsen redovisas även utförda experiment med köksbrukare. Resultatet av dessa undersökningar visade på behovet av att måtten behöver ses över vad gäller köksbänkens höjd samt hur förhållande till överskåpet påverkas av en eventuell förändring. Slutsatsen baseras på att det finns en markant skillnad i medellängden mellan är 1948 och 2010 enligt den senaste statistiken från Statistiska Centralbyrån. Dessutom har köksanvändaren gått från att ha varit endast kvinnor till att det idag är en relativ jämn fördelning mellan kvinnor och män. Standardmåtten i köket är baserade på en medellängd på 164 centimeter och idag är medellängden 172,6 centimeter. Slutsatsen i uppsatsen är att en ny utredning bör genomföras med utgångspunkt i den utredning som genomfördes år 1948. Dessutom bör olika professioner så som kökstillverkare, myndigheter, arkitekter och ergonomer medverka i en ny utredning för att kunna uppnå optimala arbetsförutsättningar i köket. / The thesis aims to investigate the need to review the standard measurements of kitchen countertops and cupboards. The standard dimensions today are based on research conducted on only women as kitchen users in 1948 by Hemmets forskningsinstitut. In order to answer the question, scientific articles and previous research were investigated in the thesis and interviews with experts in the subject area were conducted. Experiments with kitchen users are also presented in the thesis. The results of this showed that the measurements need to be reviewed with regards to the height of the kitchen counter and how the relation with the cupboard is affected by any changes. The conclusion is based on that there is a pronounced difference in the average length between 1948 and 2010 according to the latest figures from Statistics Sweden. Furthermore, the kitchen user has gone from being only women to the fact that today there is a relatively even distribution between women and men. The standard dimensions in the kitchen are based on an average height of 164 centimeters and today the average length of Swedish population is 172.6 centimeters. The conclusion of the investigation is that a new study should be realized based on the study that was conducted in 1948. However, various professionals such as kitchen manufacturers, authorities, architects and ergonomists should participate in a new study in order to achieve optimal working conditions in the kitchen.