<p>Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen. En begränsning till försörjningsföretag görs även. </p><p>Genomförande: Uppsatsen bygger till största delen på intervjuer, med framför allt banker och företagsägare till 10/24-bolag, angående åsikter och önskemål rörande företagens årsredovisningar.</p><p>Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att årsredovisningar i 10/24-bolag skall utökas och då med framför allt mer"mjuk"information; främst i förvaltningsberättelsen och i noterna. Genom denna utökning tillgodoses intressenternas informationsbehov utan att medföra en större merkostnad för företagen.</p>

<p>Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förändras i anpassning till ändrade förutsättningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare år fått en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sätt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i årsredovisningen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge innebörd åt begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn använder sig av analytisk granskning under revisionen.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer på sex olika revisionsbyråer. Avgränsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrå- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter påverkar användandet av analytisk granskning.</p><p>Slutsats: Då revisorerna lägger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp så att en större förståelse kan uppnås. Användandet av det vi definierar som analytiskt gransknings-sätt avgörs av tre faktorer; den granskande revisorn, företaget i vilket revisionen utförs samt den revisionsfas i vilken den analytiska granskningen används. Dessa tre faktorer innefattas i sig av ett antal variabler som är avgörande för varje faktor.</p>

<p>Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet. Vi rekommenderar en del förändringar i prioriteringen av bedömningsfaktorer för att höja kvaliteten. Företagens nyckelresurs, intäktspersonerna, bör få mer fokus. Nyckeltalsanalysen bör inriktas på specifika nyckeltal för kunskapsföretag. Bedömningen av företagaren bör fokuseras på nätverk och ledaregenskaper, istället för den personliga ekonomin. Vi anser att företagens behov och önskemål kan uppfyllas. För att behoven av kvalificerad rådgivning och snabba beslut bättre ska kunna uppfyllas rekommenderar vi att kreditbedömarna branschindelas.</p>

<p>Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt. I en senare undersökning skriver Segelod att det ofta finns fler bakomliggande skäl än rent ekonomiska, till att en investering ska genomföras. Vi anser att det finns ett intresse att följa upp dessa undersökningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga investeringsprocessen vid expansions-investeringar i stora företag. Utgående från kartläggningen och tidigare forskning görs sedan en tidsmässig jämförelse av investeringsbedömningen och därmed investeringsprocessen. Syftet med denna uppsats är också att jämföra investeringsprocessen mellan hårda och mjuka investeringar. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar inte investeringar i finansiella tillgångar som till exempel aktier och obligationer. Detta gäller dock inte investeringar i aktier som syftar till att expandera verksamheten genom köp av företag. Uppsatsen behandlar inte skattetekniska faktorer vilka kan tänkas påverka investeringsbedömningen. Vi kommer heller inte att studera hur investeringsprocessen påverkas av olika organisatoriska förutsättningar, utan enbart se hur de studerade företagen valt att arbeta. </p><p>Genomförande: Undersökningen omfattar fem företag inom olika branscher och det empiriska materialet samlades in genom fyra personliga intervjuer samt fyra telefonintervjuer. </p><p>Resultat: Såväl hårda som mjuka expansionsinvesteringar initieras av en lite grupp anställda som befinner sig högt uppe i företagets organisation. Vid bedömningen av hårda och mjuka expansionsinvesteringar är marknadsanalysen en viktig del för att minska osäkerhet om framtida betalningsströmmar. Den ökade osäkerheten i betalningsströmmarna gör att besluten, i större utsträckning än tidigare, grundar sig på beslutsfattarens känsla för vad som är rätt för företaget. Förutsättningarna har inneburit att investeringskalkylens betydelse minskat till förmån för hur investeringen passar in i ett helhetsperspektiv.</p>

<p>Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke på den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanställandet av årsredovisningen riktar sig nu i större utsträckning till aktiemarknadens krav. När Sverige skulle gå med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska årsredovisningslagen till EG:s reglering. När den nya årsredovisningslagen skulle träda ikraft hördes många kritiska röster. Den del av årsredovisningen som skulle komma att påverkas mest var notsystemet. Fotnoterna skulle bli betydligt fler vilket i sin tur skulle leda till ökad insyn i företagens redovisning.Den här studien av tre företag av olika storlek kartlägger och analyserar hur kravet på ökad insyn i företagens årsredovisning har upplevts av företagen och redovisningspraktiker. Studien visar på att de åsikter som fanns innan lagen trädde ikraft var överdrivna och att den nya lagen inte har lett till så stora anpassningar för företagen.</p>

<p>Bakgrund: Uppmärksamheten kring miljö och miljöproblem har ökat i samhället och i företagen. Miljöredovisning har blivit allt mer viktigt eftersom ett företags miljömässiga aktiviteter påverkar företagets finansiella ställning. Det finns idag ett stort behov av riktlinjer eftersom andra än godkända och auktoriserade revisorer granskar företagens miljöredovisningar. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att, ur ett redovisningsperspektiv, med utgångspunkt från bestämmelser och standarder systematisera en begreppsapparat för att ge miljöredovisning innehåll och innebörd för individer som arbetar med redovisnin, som till exempel revisorer och ekonomichefer/företagsledare. </p><p>Avgränsning: Jag har valt att avgränsa mig till börsbolag i Sverige och har en företagsekonomisk synvinkel varför jag bortser från samhällsekonomiska effekter. Jag har i uppsatsen valt ett redovisningperspektiv. Genomförande: Jag har studerat litteratur om ämnet miljöredovisning. Jag har genomfört en enkätundersökning med miljö- och ekonomichefer på, främst, svenska börsbolag. Därutöver har jag genomfört en skrivbordsundersökning av företagens miljö- och årsredovisningar. </p><p>Resultat: Begreppen miljöutgift och miljökostnad samt miljöskuld är redovisningsmässiga och bör kopplas till resultaträkningen respektive balansräkningen. Begreppen miljöinvestering och miljöintäkt hör samman med investeringskalkyler och utgör istället planeringsmässiga begrepp.</p>

<p>Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga praxis för redovisning av tjänsteuppdrag som sträcker sig över flera rapporteringsperioder idag samt dess utveckling över tiden. Avgränsningar: Uppsatsen avser ej att behandla redovisning av entreprenaduppdrag då dessa inte omfattas av RR 11 utan behandlas i en separat rekommendation. Förändringen över tid studeras från 1980-talets slut fram till idag. </p><p>Genomförande: Studien har inriktats på börsnoterade koncerner med verksamhet inom konsult- och programvarubranscherna. Årsredovisningar studerades för tretton sådana företag, och med tre av dem genomfördes även intervjuer. </p><p>Resultat: I dagsläget är successiv vinstavräkning vanligare på tjänsteuppdrag på löpande räkning än på sådana till fast pris, trots att det för de sistnämnda blivit vanligare över tid. När det gäller redovisningen i balansräkningen klassificeras uppdrag till fast pris förhållandevis oftare som en lagertillgång jämfört med de på löpande räkning som mer frekvent ses som en fordran. Det krav på information som ställs i RR 11 uppfylls inte av dagens årsredovisningar.</p>

<p>Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en vägledning för hur svenska företag i samband med en notering i USA ska omräkna en svensk årsredovisning till amerikanska redovisningsprinciper. Detta ska göras genom att behandla skillnader i svensk och amerikansk redovisningspraxis samt genom att studera hur svenska företag noterade i USA går tillväga vid denna redovisning. </p><p>Genomförande: Vägledningen bygger på en behandling av skillnader mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper, en studie över hur fem svenska företag noterade i USA administrativt och organisatoriskt går tillväga vid omräkningsprocessen, samt en praktisk omräkning i ett fingerat bokslut. Studien av företagen grundar sig på intervjuer med ansvariga för omräkningen på respektive företag.</p>

<p>Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. </p><p>Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.</p>

<p>Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. </p><p>Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland. </p><p>Genomförandet: En enkätundersökning av 150 auktoriserade revisorer. </p><p>Slutsats: Revisorn tillbringar 40% av sin tid åt konsultverksamhet och denna tidsfördelning mellan revision och konsultverksamhet skiljer sig inte åt med avseende på byråns storlek eller läge. De konsultverksamheter som revisorn kan utföra enligt kravet på god revisorssed överensstämmer enligt undersökningen med de verksamheter som vi anser ligga inom det naturliga kompetensområdet. Revisorer som accepterar ett konsultuppdrag hos en revisionsklient avstår oftast från att delta i beslutsfattandet.</p>