Hur religion och andra livsåskådningar framställs i läroböcker är ett nödvändigt fält att vetenskapligt forska om. Vi lever i ett digitaliserat samhälle och kontinuerligt emottar ny information; sålunda har religionsämnet tillfallit att bli ett ytterst relevant läroämne. Detta grundar sig i att Statens läroboksnämnd SIL (Statens institut för läromedelsinformation), vars uppdrag var att granska centrala läromedel lades ned 1992. Därefter instiftades Skolverket och den granskningen av läromedel som fanns tidigare upphörde. I dagens skolväsende har läroboken en stark ställning som dels anger vilken riktning som lämpar sig för kommande undervisningsupplägg och som dels är kunskapsgaranterande. Det massmedia skildrar kan böcker antingen validera eller bestrida, sålunda är det väsentlig att granska den inställning och bild som presenteras i svenska läroböcker. Studiens syfte är att granska  hur Jehovas vittnen skildrats och framställts i läroböcker utarbetade i enlighet med Lgr 11 och Lgy 11. Sedermera åskådliggöra hur de olika framställningarna skiljer sig och problematisera detta. Materialet till detta arbete innefattar totalt nio läroböcker där fem av dessa inriktar sig på högstadiet och resterande fyra för gymnasiet. Utifrån väl avgränsat material och den teoretiska utgångspunkten granskas det hur Jehovas vittnen framställs i läroböckerna. Ramverket grundar sig på islamologen Jonas Otterbecks forskning kring läromedelsanalyser där han utformat en matris som fungerar som ett analysverktyg. Det verktyg som Otterbeck konstruerat har omarbetats för att bättre lämpa sig till denna undersökning. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån att läroböckers beskrivningar har en benägenhet att vara tendentiösa i sitt urval, onyanserade, väsentlig information utelämnas och sålunda har olika religioner eller livsåskådningar framställts ofördelaktigt. Efter granskning av materialet synliggörs det att läroböckernas framställningar är stundom tendentiösa, förenklade och att grundläggande information har utsorterats. Rörelsen framställs som emellanåt homogen, att Jehovas vittnen allenast knackar dörr och förkastar födelsedagsfiranden. Största skillnaden mellan läroböckerna är att gymnasieböckerna tenderar att vara mer detaljrika i sina skildringar, men kan dock bero på att författarna har fått ett större utrymme. För att motverka att den stereotypa bilden av Jehovas vittnen kvarstår är det sålunda essentiellt att skolundervisningen förmedlar en saklig och korrekt skildring av rörelsen.

Aus der Einleitung S. 7: „Mit den Zeugen Jehovas begegnet dem Zeitgenossen eine eigentümliche Gruppierung innerhalb der christlichen Denominationen. Durch ihre Missionsbemühungen auf öffentlichen Plätzen bzw. vor den Haustüren sind sie fast jedem bekannt; indes wissen allein Fachleute Näheres über ihre Glaubensinhalte. Die Spannung zwischen dem Bekanntheitsgrad dieser Religionsgemeinschaft und den Kenntnissen über sie wird durch eine weitgehende Abstinenz der Gläubigen vom gesellschaftlichen Leben weiter verstärkt...”

Thesis (doctoral)--Fernuniversität, Hagen, 2003. / Includes bibliographical references.

The purpose of the study is to depict the exit-process out of the religious group Jehovah's Witnesses, and compare nine informants narratives about the exit-process with three other models that´s been constructed over the exit-process from religious groups and compare and discuss the informants narratives about the exit-process with each other. The result of the study shows that the informants narratives about their exit-process shows some resemblance with the models about the exit-process that the authors Pernilla Liedgren Dobronravoff and Norman Skonovd has developed, and some lesser resemblance with the model about the exit-process that author Stuart Wright has developed. It is also important to point out that the informants narratives do not strengthen any of the models about the exit-process enough to call them complete, because of the differences that shows up in the informants narratives abouth their exit-processes from Jehovah´s Witnesses. The narratives of the informants exit-processes differ from each othertoo, mainly about the length of the exit-process, and the feelings that they feel during the exit-process. The conclusion that can be drawn from this study about the exit-process from the organization Jehovah´s Witnesses is that the exit-process seems to be very individual, although the informants narratives shows some resemblance in their exit-process, mainly about doubts throughout the exit-process, "the turning points", and the lack of support from the "original family" during the exit-process.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.</p><p>Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?</p><p>Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.</p><p>Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen. Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning? Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik. Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning. Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss. 2008 / Includes bibliographical references (p. 398-410).

Thesis (doctoral)--Universität, Greifswald, 1999. / Includes bibliographical references (p. [891]-910) and index.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll som missionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys av tolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om sociala verkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak till religiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformat för att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter på en religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av en idealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!. Denna innehåller bland annat en religiösa bakgrund i form av en stark gudstro, en otrygghet gentemot omvärlden, otillfredsställande sociala förhållanden med mera.

Univ., Diss.--Greifswald, 1999.