Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola.Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan. Teorier så som John Dewey "learning by doing", som betonar vikten av att låta elever vara delaktiga i sin egen utbildning och få prova sig fram för att växa till kompetenta demokratiska medborgare. Min empiri bygger på intervjuer med rektorn, personal samt elever på en skola i västra Skåne samt intervju med en lärare på en skola i norra Skåne. Min empiri bygger också på observationer utav klassråd i olika klasser samt elevrådsmöte.Resultatet av denna studien presenteras i större utsträckning i resultats kapitlet i examensarbetet. Kortfattat, så visar resultatet av denna undersökningen att de medverkande eleverna upplever en stor möjlighet att få påverka sin skola och undervisning via elevinflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling.

Art is present in nearly every aspect of our lives. The concept of art, however, is not easy to define. When discussing the subject of art, one must consider experience, art, and the aesthetic. These three concepts complement each other, but are difficult to distinguish. As a result, meaningful and coherent discussions about art are difficult to achieve. I believe that in order to discuss what good art, meaningful art, fine art, and useful art are, one must first have a clear understanding of what art is. In this thesis I attempt to build a foundation for meaningful discussion about art. I utilize John Dewey's concept of an experience, and Arthur Schopenhauer's subject object distinction in order to define and distinguish between art, experience, and the aesthetic. I explore how these three concepts come together in order to compose the artistic process. Finally, I apply the conclusions to an exploration of the bossa nova movement in order to illustrate the validity of these conclusions.

No description available.

No description available.

Finding conceptual tools that lend themselves to the creation of consensus is no easier in an age of mass communication, mass transportation or mass education, than it was in earlier less "modern," technology adventurous, times. In fact, as I argue in this dissertation, modernity can be analyzed and experienced as being anathema to those characteristics upon which consensus can be built. This dissertation examines why this is the case and what may be done to ameliorate the worst excesses of modernity while building on its greatest strengths. / Ph. D.

As the dust of the Second World War began to settle, that which began life in the U.S. as an experimental space in early twentieth century firms became a knowable object of intervention for economics and accountancy alike. Jumpstarted by the war, research and development, or RandD, was pulled into the experimental forays of a new generation of experts, including macroeconomic growth theorists. By explaining growth outputs in terms of RandD inputs, postwar macroeconomists failed to learn the lesson that was so hard won by accountants, namely: that it is the very uncertainty of outcomes which makes experimental inquiry so valuable to society and yet so untenable as capital. / Doctor of Philosophy / Over the course of the twentieth century, American "research and development" evolved from an experimental space within a handful of early twentieth century firms, into "RandD"—a knowable object of intervention for experts and regulators alike. Tracing this shift through the lens of accounting history, this dissertation draws out the debates involving RandD accounting which ultimately settled on the treatment of RandD as an ordinary and necessary business expense. Federal laws and regulations, however, continue to treat RandD as if it were a capital investment like any other. The implications of treating RandD as capital are discussed.

Despite notable recent developments in epistemology and aesthetics, postmodernism is still largely met with reservations within the philosophical community. Within the art world postmodernism has also spurred controversy. However, while the philosophical community has quarreled about the coherence of theory and objected to the adoption of postmodernism on theoretical grounds, the art world has largely championed postmodern aesthetic theory. The disagreement here has thus not been one of theoretical coherence but rather of practical manifestation. That is: Have we really witnessed a change in art? Do we experience art differently? Clearly these are questions that connect theory with practice, tying philosophy to art. Further, these are questions that can only be answered with reference to some understanding of both modernity and postmodernity. My project will therefore begin by loosely defining modernism and postmodernism. Then, utilizing personal interviews that I have conducted with five award winning folk artists, I will make the case that the popular understanding of aesthetics is neither wholly modem nor wholly postmodern. While the genesis of folk art can be understood as a uniquely postmodern phenomenon in the sense that it has championed the role of community and context in aesthetics, it has simultaneously been commodified and exploited under the distinctly modem idea of 'art for art's sake'. This is a tension which I will suggest is the practical manifestation of the theoretical issues plaguing the philosophical community, and one which I intend to utilize to critique postmodern theory in a more general sense. Therefore, I will begin by establishing a loose definition of modernism as a historically unique set of values. Against this backdrop I will pursue the question, is folk art postmodern? by juxtaposing the interviews that I have conducted with the work of John Dewey and Martin Heidegger. From this question I will argue that folk art provides the occasion to help us distinguish the modem from the postmodern by highlighting both the ways that folk art has clung to specifiable modern ideals and the ways that it has departed from the

La période allant de 1876 à 1919 constitue un tournant dans l'évolution de l'enseignement aux États-Unis : c'est le moment de l'incorporation des principes de la pensée progressiste en éducation au cœur du système éducatif américain. En l'espace de quelques décennies, les objectifs de ce système sont radicalement modifiés : aux idéaux d'une culture scolaire mettant l'accent sur l'exigence académique, l'enseignement des disciplines et la magistralité sont substitués ceux d'une éducation socialement efficace, centrée sur l'enfant, sur la nécessité de respecter son régime propre et de former les futurs citoyens pour la démocratie. Cette révolution pédagogique, que le philosophe John Dewey a pu qualifier de « copernicienne », inverse complètement les principes au fondement du projet éducatif américain. Le présent travail de thèse a pour objet, d'une part, de comprendre et d'expliquer les origines et les fondements théoriques et épistémologiques de la pensée progressiste qui a présidé aux transformations de l'enseignement américain entre 1876 et 1919 et, d'autre part, de montrer comment ces présupposés épistémologiques ont pu s'instaurer et s'inscrire dans les pratiques. / The period 1876-1919 constitutes a turning point in the history of American education: rapid social changes in American society carried with them implications for a new conception of education; a radically new vision of the role of schooling emerged. In a few decades, the educational system of the United States adopted new methods and ideas: the ideals of a teacher-centered education, of an academic curriculum and of a liberal education given to all students that had been the staples of education for many generations shifted to those of meeting children's needs, of a child-centered education tied to democracy. This shifting of the center of gravity in American education represented a revolution that the philosopher John Dewey considered to be copernican. This doctoral thesis traces the evolution of this major shift in American education. It aims at understanding and explaining the origins and founding principles of progressive education that wrought these massive changes in American education between 1876 and 1919. Furthermore, it aims at showing how these principles may have exerted an impact in America's schoolrooms.