Spelling suggestions: "subject:"josefa"" "subject:"josefin""
1 |
Själsbegreppet i hellenistisk judendom : Eleazars tal i Josefus <em>Det judiska kriget</em> i komparativ belysningNystedt, Sandra January 2004 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att studera Eleazars tal i Josefus <em>Det judiska kriget </em>i förhållande till bibliska och rabbinska traditioners syn på själen. Jag vill undersöka hur detta tal förhåller sig till Bibeln och andra delar av den samtida judiska traditionen, och till den samtida grekiska filosofin. Detta tal som Josefus tillskriver Eleazar är förlagt till händelser som utspelades omkring år 73 evt. och återfinns i Josefus verk om det judiska kriget (<em>The Wars of The Jews, </em>bok 7, kap. 8). Eleazars tal om själens odödlighet är förmodligen konstruerat i efterhand av Josefus. Detta sätt att efterkonstruera tal var ofta förekommande hos historikerna under denna tid.</p><p>Jag kommer att låta talet styra över vad som ska behandlas i uppsatsen. När jag läst det tal som Josefus tillskriver Eleazar har jag kommit fram till att det främst rör sig om två huvudfrågor:</p><ul><li>Hur ser förhållandet mellan kropp och själ ut?</li><li>Vad händer med själen efter döden?</li></ul><p>Jag har lagt tonvikten på vad som händer själen efter kroppens död eftersom talet i huvudsak handlar om själens odödlighet. Med denna undersökning vill jag återge hur en del av den hellenistiska judiska traditionen ser på själen och få en klarare bild av vilka tankegångar som finns i det tal som Josefus skildrar. Jag vill veta om de tankar om själen som finns i talet har sin grund i det bibliska eller rabbinska materialet och/eller om Josefus har tagit intryck från andra tankegångar som fanns i hans samtid.</p>
|
2 |
Själsbegreppet i hellenistisk judendom : Eleazars tal i Josefus Det judiska kriget i komparativ belysningNystedt, Sandra January 2004 (has links)
Syftet med denna uppsats är att studera Eleazars tal i Josefus Det judiska kriget i förhållande till bibliska och rabbinska traditioners syn på själen. Jag vill undersöka hur detta tal förhåller sig till Bibeln och andra delar av den samtida judiska traditionen, och till den samtida grekiska filosofin. Detta tal som Josefus tillskriver Eleazar är förlagt till händelser som utspelades omkring år 73 evt. och återfinns i Josefus verk om det judiska kriget (The Wars of The Jews, bok 7, kap. 8). Eleazars tal om själens odödlighet är förmodligen konstruerat i efterhand av Josefus. Detta sätt att efterkonstruera tal var ofta förekommande hos historikerna under denna tid. Jag kommer att låta talet styra över vad som ska behandlas i uppsatsen. När jag läst det tal som Josefus tillskriver Eleazar har jag kommit fram till att det främst rör sig om två huvudfrågor: Hur ser förhållandet mellan kropp och själ ut? Vad händer med själen efter döden? Jag har lagt tonvikten på vad som händer själen efter kroppens död eftersom talet i huvudsak handlar om själens odödlighet. Med denna undersökning vill jag återge hur en del av den hellenistiska judiska traditionen ser på själen och få en klarare bild av vilka tankegångar som finns i det tal som Josefus skildrar. Jag vill veta om de tankar om själen som finns i talet har sin grund i det bibliska eller rabbinska materialet och/eller om Josefus har tagit intryck från andra tankegångar som fanns i hans samtid.
|
3 |
Rom och den andres helgedom : Romerska plundringar av heliga platser / Rome and sacred sites of 'the Other' : Roman pillaging of sacred sitesMagnusson, Jessica Therese January 2019 (has links)
This study aims to examine how Rome understood 'the Other' in the context of Roman plundering of sacred sites. It analyses specifically the Temple of Poseidon at Isthmia, and how it was affected by the destruction of Corinth in 146 BCE, and the second Jewish temple at Jerusalem, and how the Romans went about destroying it in 70 CE. This study combines archaeological and written sources with iconography, to get as full an image as possible of Roman pillaging. For Isthmia the sources are mainly archaeological, from the excavations made by the University of Chicago. For Jerusalem the source is the ancient text Bellum Judaicum, by Flavius Josephus. The theory is that of 'the Other', as presented by Erich Gruen in his work Rethinking the other in antiquity, which is applied to the many questions in the discussion. The result of this study shows that Romans frequently sacked sacred sites of other peoples and used the artworks from them to beautify their own cities. They used the history and tradition of the Other for their own gain, to create a certain image of themselves. Further, this study finds that Rom considered itself the main power in the Mediterranean during these periods of antiquity.
|
4 |
Är Guds rike här nu igen? : En jämförelse mellan Jesus undervisning och hans judiska tradition angående Guds rike som närvarande. / Is the kingdom of God present once more? : A comparison between the teaching of Jesus and his jewish tradition regarding the kingdom of God as present.Berméus, Viktor January 2023 (has links)
This essay is about how five different exegetical researchers view the historical Jesus teaching about the kingdom of God as present and the possibility for it to be in continuity with his jewish tradition and contemporary context. Jesus announces that the kingdom of God is present and that this present reality is revealed through the miraculous deeds of Jesus. The idea of the kingdom of God as present is in some ways to be found in different texts and certain sects within Second Temple Judaism. Through their work on the historical Jesus the five exegetes shows that, even though the language and the symbol of the kingdom of God is similar, Jesus is in some ways doing something radically new and different in his use of the term “the kingdom of God.” By comparing certain logions with certain texts from Second Temple Judaism, this study shows that there is some continuity, but also that Jesus is presenting a new type of kingdom, a new type of presence and another kind of movement when presenting the kingdom of God as present.
|
5 |
Josefus i relation till Assumptio Mosis : en jämförande undersökning / Josephus in Relation to Assumptio Mosis : A Comparative InvestigationMänder, Peter January 2020 (has links)
This essay is based on trying to understand the relationship that exists between Josephus’ writings and the pseudepigraph Assumptio Mosis. Although the comparisons made between the texts in this essay are not enough to give a definite answer, none of the examples exclude that Josephus may have used Assumptio Mosis as a primary source. Rather, there are indications in which a direct relationship between Josephus and Assumptio Mosis potentially could explain from where Josephus acquires some of his source material, especially for his narrative of the time period around 4 BCE–6 CE. / Denna uppsats bygger på att försöka förstå relationen som finns mellan Josefus skrifter och pseudepigrafen Assumptio Mosis. Även om jämförelserna som görs mellan skrifterna i denna uppsats inte räcker för att ge ett säkert svar i slutändan, utesluter inga av exemplen att Josefus kan ha använt Assumptio Mosis som direkt källa. Snarare finns indikationer i vilka en direkt relation mellan Josefus och Assumptio Mosis skulle kunna förklara varifrån Josefus hämtar en del av sitt källmaterial, inte minst för hans narrativ om tiden runt 4 f.v.t–6 v.t.
|
6 |
“The Kingdom of God cannot be inherited by ἀρσενοκοῖται! (1 Cor 6:9)” : Who are they, and why is Paul condemning them?Hedlund, Simon January 2015 (has links)
This paper will look at the interpretation and translation of ἀρσενοκοῖται (1 Cor 6:9) in the list of people who will not inherit the kingdom of God. The word is mentioned in 1 Cor 6:9-10, and it has been translated in ways going from “homosexual”, “men who lay with men” and “sodomite” to “a man who lets others use himself or who uses others for debauchery” and “pedophile”. By looking at the views on sexuality, and male same-sex sexuality in particular, pertaining the Greco-Roman society and the Jewish culture contemporary to Paul, and also paying attention to the textual context as well as the context of the congregation in Corinth, the study has its aim set on finding what the word might have denoted to the first readers in the congregation in Corinth, and to Paul. The goal, then, is not to find a translation of the word ἀρσενοκοῖται that is literal, but to find one that is as close to a dynamic equivalent as is possible. This goal will, hopefully, be attained by giving the translation to the modern reader that is the one most likely to connote the same ideas and emotional connotations as the Greek word did in its original context. As the meaning of words change with time and context, there is a need for a translation that can bridge the gap created by that shift of meaning. Building that bridge in the case of ἀρσενοκοῖται is the goal of this paper. When the meaning, or meanings, that is found most likely to have been attained by the ancient readers is found, there will be a critical evaluation of some of the modern translations (and some a bit older) of the word in 1 Cor 6:9 to see if there already exists a translation that can be said to reach the goal of dynamic equivalence, given the meaning that is found most plausible in this paper. The study will argue that that is not the case, and therefore also propose a new translation, one that is argued to be closer to dynamic equivalence than those that has been evaluated. This translation is ”Men who sexually exploit men to gain social powers”. / Denna uppsats undersöker översättningen och tolkningen av ordet ἀρσενοκοῖται, det ord som avslutar 1 Kor 6:9 och är del av en lista över dem som inte kan ärva Guds rike (6:9-10). Ordet har översatts på olika sätt genom tiderna, med förslag som sträcker sig från “homosexuella”, “sodomiter”, “män som ligger med män” till “en man som låter utnyttja sig eller utnyttjar andra till osedlighet” och “pedofiler”. Genom att titta på hur sexualitet, och främst då manlig homosexualitet, sågs i den grekisk-romerska och judiska kontexten på Paulus tid, samt studera ordets litterära kontext och församlingens kontext i Korint, är målet att utröna vad ἀρσενοκοῖται bar med sig för betydelser och konnotationer för Paulus och de första mottagarna i Korint. Vad ett ord betyder är inte alltid statiskt över tid och rum utan förändras ofta, om än gradvis. Det riskerar därför att uppstå en klyfta mellan det som ordet från början innebar samt uppfattades som att det innebar, och hur det uppfattas idag. Den här uppsatsens mål är att överbrygga den klyftan för ἀρσενοκοῖται genom att ta reda på vad det grekiska ordet innebar i sin ursprungliga kontext och sedan ge en översättning som på bästa möjliga sätt ger en modern läsare konnotationer som i högsta möjliga grad stämmer överens med de konnotationer som de antika läsarna fick när de mötte ordet. Detta innebär alltså att målet inte är att ge en bokstavlig översättning av ἀρσενοκοῖται, utan en dynamisk ekvivalent översättning, där läsaren så långt det är möjligt får möjligheten att uppfatta det de första läsarna uppfattade. När den, eller de, meningar det är mest troligt att ordet bar med sig i sin ursprungliga kontext är konstaterade, kommer en kritisk utvärdering utifrån den slutsatsen göras av ett antal moderna översättningar (och några lite äldre), för att se om det finns en existerande översättning som uppnår dynamisk ekvivalens. Det kommer visa sig att så inte är fallet, och en ny översättning kommer därför att föreslås: ”Män som sexuellt utnyttjar män för att vinna social makt”.
|
Page generated in 0.1439 seconds