Arbetsprocessen med att manuellt upptäcka plagiat i källkod har länge varit ett stortproblem för programmeringslärare. Detta beror på att den manuella processen ärväldigt tidskrävande, eftersom att kurserna ofta innehåller ett stort antal studenter.Processen medför även en stor risk för att studenter som plagierar ofta passerarobemärkt, vilket resulterar i att dessa studenter tilldelas felaktiga betyg. Dentidskrävande aktiviteten blir för lärarna i slutändan också väldigt oekonomiskjämfört med användning av en automatiserad lösning. Syftet med det här arbetet äratt slutligen ge en fullgod rekommendation av vilket automatiserat verktyg sompassar bäst för användning på högre utbildningar.De verktyg som utvärderas i detta arbete har valts ut genom att först utvärderaresultatet från en litteratur- och en intervjustudie. Resultatet från intervjustudienger även en inblick i vad lärarna på Malmö Högskola har för önskemål angående ettautomatiserat verktyg. Valideringen av verktygen har genomförts genom att utföraen praktisk testning på dem. Denna praktiska testning består av tre delar, där tvåav dem innehåller verkliga inlämningsuppgifter gjorda av studenter på MalmöHögskola. Den tredje testdelen innehåller kod som korrigerats till att innehålla olikavarianter av plagiat studenter kan använda, i syfte för att försäkra att verktygensdetektering fungerar. Resultatet av studien har också bidragit till en möjlig lösningpå problemet med att förse lärare med godtycklig bevisning gällande instanser avplagiat i källkod.Från resultatet av arbetets olika datainsamlingsmetoder dras slutsatsen om vilketverktyg som passar bäst för att användas på högre utbildningar. Rekommendationenav det lämpligaste verktyget varierar beroende på hur det faktiskt är planerat attanvändas. Faktorer som spelar in i valet är bland annat vilka programmeringsspråksom används i undervisningen på universitetet i fråga eller om verktyget är tänkt attintegreras tillsammans med ett större system. / Manual methods for detecting plagiarism in source code among students have for along time been a heavy task for teachers in programming classes. As these coursestend to contain a large number of students per teacher, it is usually unrealistic forteachers to manually detect plagiarism in all student submissions. Since detectinginstances of plagiarism is problematic for this reason, some students will inevitablypass courses with wrong grades. The goal of this thesis is therefore to supply asatisfactory recommendation regarding which automated tool is best suited for usagewithin a higher education environment.In order to reach the goal of this study, a thorough literature review and severalinterviews with higher education teachers were performed, and a practical study wasdone in order to find out which automated tools work best, and satisfies all therequirements set by the teachers and the literature review. After the practical studywas performed, it was discovered that there were more than one optimal automatedtools available for higher education teachers, depending on different factors, biggestof which being if the tool is meant to be integrated into a bigger system, such as anonline school platform, or being used directly by the teacher. The result of the thesishas also provided a possible solution to the problem of providing teachers withadequate evidence.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att sammanställa vad Open Source är och försöka kartlägga hur användningen av Open Source-program ser ut på de svenska folkbiblioteken.Jag tittar även på vilka Open Source-program som kan vara aktuella för ett bibliotek att titta närmare på. Resultatet visar att Open Source inte används i någon större utsträckning men att man är positivt inställd till rörelsen. Några få program har börjat användas men man är orolig för hur supporten fungerar för Open Source-program, sen verkar biblioteken inte ha någon större kontroll över vilka program som faktiskt används utan är styrda av de regler som kommunens IT-avdelning har satt upp.</p>

<p>Öppen källkod i kommersiellt syfte blir allt vanligare. Öppen och sluten källkod medför olika förutsättningar då ett företag som utvecklar öppen källkod inte kan ta betalt för användandet av en produkt på samma sätt som ett företag som utvecklar sluten källkod. Vad finns det för samband mellan dessa olika strategiska förutsättningar och valet av källkodslicens hos ett företag som utvecklar öppen källkod jämfört med ett som utvecklar sluten källkod?</p><p>Ett företag som utvecklar öppen källkod måste leverera ett mervärde till sina kunder i form av goda kundrelationer eller överlägsen produkt på grund av att de inte kan binda sina kunder i samma utsträckning som ett företag som utvecklar sluten källkod. Ett företag som utvecklar sluten källkod har även valet att erbjuda sina kunder en standardiserad produkt som medför en låg totalkostnad för</p><p>kunden.</p>

Öppen källkod i kommersiellt syfte blir allt vanligare. Öppen och sluten källkod medför olika förutsättningar då ett företag som utvecklar öppen källkod inte kan ta betalt för användandet av en produkt på samma sätt som ett företag som utvecklar sluten källkod. Vad finns det för samband mellan dessa olika strategiska förutsättningar och valet av källkodslicens hos ett företag som utvecklar öppen källkod jämfört med ett som utvecklar sluten källkod? Ett företag som utvecklar öppen källkod måste leverera ett mervärde till sina kunder i form av goda kundrelationer eller överlägsen produkt på grund av att de inte kan binda sina kunder i samma utsträckning som ett företag som utvecklar sluten källkod. Ett företag som utvecklar sluten källkod har även valet att erbjuda sina kunder en standardiserad produkt som medför en låg totalkostnad för kunden.

No description available.

<p>I en mjukvaruutvecklingsprocess ingår vanligtvis att ta fram modeller över den mjukvara som ska konstrueras. Detta är inte sällan ett omfattande arbete som kräver ett samarbete mellan flera personer i en gemensam modelleringsmiljö. I sådana modelleringsmiljöer används vanligtvis modelleringsverktyg som stöd i arbetet. Dessa modelleringsverktyg utgör tillsammans en verktygsmiljö. I denna studie undersöks möjligheter för företag och professionella organisationer att i sådana verktygsmiljöer använda modelleringsverktyg som baseras på öppen källkod.</p><p>Tre modelleringsverktyg baserade på öppen källkod har analyserats i studien; ArgoUML, Fujaba och Umbrello UML Modeller. Studien har fokuserats på att undersöka tre viktiga egenskaper hos dessa verktyg som är avgörande för deras tillämpning i verktygsmiljöer hos företag och professionella organisationer. Dessa egenskaper är integrationsförmåga, potential att vid integration hantera komplexitet hos modeller samt supportmöjligheter. Resultaten av studien visar att det i dagsläget inte finns något modelleringsverktyg baserat på öppen källkod för UML-modellering som tillgodoser de krav som ställs i en verktygsmiljö hos företag och professionella organisationer där XMI används för verktygsintegration.</p>

Syftet med uppsatsen är att sammanställa vad Open Source är och försöka kartlägga hur användningen av Open Source-program ser ut på de svenska folkbiblioteken.Jag tittar även på vilka Open Source-program som kan vara aktuella för ett bibliotek att titta närmare på. Resultatet visar att Open Source inte används i någon större utsträckning men att man är positivt inställd till rörelsen. Några få program har börjat användas men man är orolig för hur supporten fungerar för Open Source-program, sen verkar biblioteken inte ha någon större kontroll över vilka program som faktiskt används utan är styrda av de regler som kommunens IT-avdelning har satt upp.

Mittuniversitetet skapar "Välkomstbrev" för alla utbildningstillfällen vid varjeterminsstart, något som hittills gjorts manuellt. Det har dock på sistone uppkommit behov av att automatisera, förenkla och centralisera processengenom ett användarvänligt, webbaserat verktyg. Målet för detta projekt harvarit att presentera och utvärdera förslag till ett sådant verktyg som fyller deovan nämnda behoven. Verktyget är applikationen "Välkomstbrev" som skapatsmed tekniker, språk och moduler skrivna i öppen källkod som finns fritttillgängliga på nätet. De grundläggande språken som använts för konstruktionenär HTML5, CSS, JavaScript, PHP, SQL. Den arbetar emot databasen"kursprogrambrev" som innehåller all nödvändig data för publikationen avvälkomstbreven. Applikationen består av fyra olika gränssnitt som motsvararolika profiler: Lärare, Redaktör, Brevadministratör och Databasadministratör.Profilerna är lösenordsskyddade och åtkomliga för de av lärosätets personalsom berörs. Varje profil har sina konkreta uppgifter att sköta i applikationen ochinteragerar med de andra profilerna via databasen. Resultatet av profilernasinteraktion är att välkomstbreven skapas i PDF-format och placeras i utvaldkatalog. Eftersom användbarheten var av högsta prioritet från ledningens sidahar flera användartester gjorts för att utvärdera den slutliga produkten. Dessahar visat att målen överlag har uppnåtts, men att vissa aspekter måstevidareutvecklas i nära samråd med lärosätets ledning.

<p>Detta arbete har gjorts för att utvärdera XMI 2.0. Utvärderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI är bättre än den gamla. Det finns måga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det går att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjälp av XMI. De UML-verktyg som har testats är Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte är så lätt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg.</p>