Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig. Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken. Argumenten för och emot öppen programvara kan delas in i tre huvudkategorier: ekonomiska aspekter som beskriver den totala ägandekostnaden, tekniska aspekter som berör teknisk mognad och integration, samt demokratiska aspekter som är speciella för offentlig verksamhet. Eftersom verksamheten bekostas av allmänna skattemedel är det i medborgarnas intresse att genom sina folkvalda politiker bevaka situationen. Genom att intervjua ITchefer för tre kommuner i Västerbotten har data erhållits om hur dessa kommuners ITmiljöer ser ut, hur öppen programvara bedöms, samt deras uppfattningar om den framtida utvecklingen. Respondenterna anger som främsta orsak för att öppen programvara ej används att den totala ägandekostnaden fortfarande är för oklar, till skillnad från existerande system där inga oklarheter finns. eftersom ingen egen utveckling bedrivs köps alla system in av leverantörer, som ännu inte har någon mogen affärsmodell för öppen programvara. Av större intresse är att påverka leverantörerna att använda öppna format och standarder, som kan minska inlåsningseffekterna till specifika system och förbättra konkurrenssituationen. Även kompetensfrågan påverkar, eftersom kommunerna i dagsläget inte har tillräcklig intern kompetens om öppen programvara. Den komplexa ITmiljön med flera hundra olika system försvårar också ett byte. Den framtida utvecklingen pekar dock på att situationen kommer att ändras. I takt med att fler kommuner inför öppna ITmiljöer blir kostnadsbilden tydligare, och ökat samarbete mellan olika kommuner för upphandlingar och utvecklingsprojekt erbjuder besparingsmöjligheter med öppen programvara. Det folkliga och politiska trycket är i nuläget lågt, men i takt med att den allmänna debatten ökar och politiker nås av utlandsinfluenser kommer sannolikt förändringstrycket från ett demokratisk perspektiv att öka. Om fem år är det mycket möjligt att en kritisk massa har uppnåtts, som gör att stora förändringar sker på kort tid. I debatten jämställs ofta all offentlig ITverksamhet, men studien finner att det föreligger stora skillnader mellan förutsättningarna för statlig och kommunal IT. Statliga verk har en smal uppgift och ett nationellt omfång, medan kommuner ska erbjuda sina ITtjänster till alla medborgare på ett standardiserat och kostnadseffektivt sätt. Denna distinktion är betydelsefull att förstå.

Detta arbete har gjorts för att utvärdera XMI 2.0. Utvärderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI är bättre än den gamla. Det finns måga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det går att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjälp av XMI. De UML-verktyg som har testats är Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte är så lätt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg.

Den här uppsatsen ämnar till att undersöka vilka produktfaktorer som är avgörande när företag/organisationer väljer en öppen källkods-mjukvara. Uppsatsen undersöker även hur involverad utvecklare inom företag/organisationer är vid beslutsfattande och implementation kring ny mjukvara. För att undersöka detta skapades ett ramverk baserat på tidigare forskning som innehåller fem faktorer. Ramverket lade grunden till intervjuer som genomförts på anställda inom ledning och utveckling hos en stor statlig myndighet samt ett mindre ITföretag. Resultatet av dessa intervjuer jämfördes mot ramverket, vilket visade på att de olika organisationerna prioriterar olika produktfaktorer. Den största likheten mellan organisationerna var produktfaktorn användarvänlighet. Skillnaden i prioriteringar av produktfaktorer kan bero på skillnaden i storlek av organisationerna, eller deras olika arbetsuppgifter. Utvecklare inom båda organisationer visade sig ha inflytande vid införskaffningen av ny mjukvara, men skilde sig i det att utvecklare på det mindre ITföretaget har större inflytande än hos den statliga myndigheten. Återigen kan detta bero på storleken hos de två organisationerna.

Syftet med studien är att analysera möjligheter och begränsningar med att använda programvaror baserade på öppen källkod för att förvalta en organisations e-post där utkontraktering inte är ett alternativ. Detta baseras på tio krav som identifierats som relevanta i relation till e-postlösningar. Inom studiens omfattning representeras OSS(Open Source Software)-lösningarna av programvarorna Zimbra Collaboration Suite, Citadel och Kolab Server. För att undersöka styrkor och svagheter hos dessa har hybridmetoden action case tillämpats. Genom ett interpretativt och iterativt närmande har representanterna ställts inför de identifierade kraven och deras förmåga att leva upp till kraven har analyserats. Undersökningens resultat visar att majoriteten av kraven kan tillgodoses av lösningarna. En av representanterna levererar lösningar till samtliga krav, vilket visar på möjligheten att använda OSS-baserade lösningar inom en organisation och företag. Styrkor och svagheter hos dessa kan korreleras med representanternas förmåga att leva upp till de analysgrundande kraven.

I en mjukvaruutvecklingsprocess ingår vanligtvis att ta fram modeller över den mjukvara som ska konstrueras. Detta är inte sällan ett omfattande arbete som kräver ett samarbete mellan flera personer i en gemensam modelleringsmiljö. I sådana modelleringsmiljöer används vanligtvis modelleringsverktyg som stöd i arbetet. Dessa modelleringsverktyg utgör tillsammans en verktygsmiljö. I denna studie undersöks möjligheter för företag och professionella organisationer att i sådana verktygsmiljöer använda modelleringsverktyg som baseras på öppen källkod. Tre modelleringsverktyg baserade på öppen källkod har analyserats i studien; ArgoUML, Fujaba och Umbrello UML Modeller. Studien har fokuserats på att undersöka tre viktiga egenskaper hos dessa verktyg som är avgörande för deras tillämpning i verktygsmiljöer hos företag och professionella organisationer. Dessa egenskaper är integrationsförmåga, potential att vid integration hantera komplexitet hos modeller samt supportmöjligheter. Resultaten av studien visar att det i dagsläget inte finns något modelleringsverktyg baserat på öppen källkod för UML-modellering som tillgodoser de krav som ställs i en verktygsmiljö hos företag och professionella organisationer där XMI används för verktygsintegration.

Den här studien bidrar till attöka kunskapen inom området systemlösningsmigrationer genomatt ta reda på vad som går att lära av tidigare genomförda migrationsprojekt. Studien genomförs genom att utföra fallstudier på avrapporterade migrationsprojekt som har utfört en migration från att använda proprietära systemlösningar till att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. Efter en urvalsprocess kvarstod tre migrationsprojekt aktuella för analys utifrån ett riskperspektiv. Det var migrationsprojektet LiMux i Tyskland,ett projekt inom det franska gendarmeriet och ett projekt som utfördes bland skolorna i Bolzanoprovinsen i Italien. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre migrationsprojekten upplevde risken att inte kunna ta egna IT-beslut före den utförda migrationen. Detta berodde på att de före migrationen använde sig av proprietära systemlösningar, vilka de upplevt varit orsaken till detta. Den här risken säger de sig nu ha kunnat undvika genom att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. De risker som förvaltningarna upplevt efter utförd migration kan sammanfattas med att det är risker som medför kortsiktiga problem för förvaltningarna. De räknar med att riskerna kommer att minska och problem kommer att lösas allt eftersom tiden går. Till exempel upplevde de att de har varit tvungna att anlita extern support för att lösa tekniska frågor relaterade till den nya systemlösningen. De säger dock att de i framtiden räknar med att själva ansvara för supporten när personalens kompetens har höjts inom förvaltningarna. Studien visar också att en modell, BRW Migration Model for desktop OSS, kan användas för att minska riskerna vid en migrationsprocess. Detta görs genom att följa de nio steg som modellen beskriver som viktiga för en lyckad migrationsprocess.

Det har blivit allt vanligare för företag att marknadsföra sig via Internet vilket oftast innebär att företaget behöver en webbplats. Denna webbplats använder ett webbserverprogram för att hantera kundernars förfrågningar och det webbserverprogram som är störst på marknaden med god marginal är Apache. Apache har existerat i över 15 år och är öppen-källkod. Det här examensarbetet undersöker om det finns några öppen källkods-alternativ till det marknadsledande webbserverprogrammet Apache genom att titta på funktionalitet och prestanda. Prestandatesterna har genomförs både med statiska och dynamiska webbsidor. De alternativ som undersöks är Nginx och Lighttpd. Resultaten visar på att både Nginx och Lighttpd i det stora hela presterar bättre än Apache. Det här syns främst i de statiska prestandatesterna där Nginx och Lighttpd presterar mer än dubbelt så bra som Apache. I de dynamiska prestandatesterna så har Nginx och Apache jämförbar prestanda medan Lighttpd inte riktigt kommer upp i samma prestanda. Nginx saknar viss funktionalitet i jämförelse med de andra två, det är dock inga kritiska funktioner som saknas.

Nuförtiden är det mycket vanligt att människor och företag använder en hemsida för att synas. Hemsidor kan vara uppbyggda på olika sätt och av olika datorspråk, men de måste i grund och botten köras på en webbserver för att kunna fungera som en webbplats.Det här examenarbete undersöker prestandan för proprietär webbserver och webbserver som är av typen öppen källkod. Webbservrarna prestandatestades på hur väl de klarar av att distribuera olika sorters material som är vanligt förekommande i dagens webbsidor. Resultaten ifrån prestandamätningarna visar att webbservern av typen öppen källkod presterar i regel bättre än de proprietära webbservarna. En litteraturstudie genomfördes även för att se hur funktionaliteten för webbservern av typen öppen källkod kunde utvidgas. Studien visar att det finns någorlunda goda möjligheter att utvidga funktionaliteten. Endast ett fåtal webbservrar och språk testades i detta examensarbete, vilket lämnar plats för ytterligare framtida studier inom ämnet.

Öppen källkod är ett sätt för programutvecklare att distribuera verket tillsammans med dess källkod och göra det fritt läsligt och modifierbart. Denna studie analyserar och identifierar risker och möjligheter som kan uppkomma vid migration till och driftsättning av öppen källkod. Metoden som används är intervjuer med representanter från ett urval av Skaraborgs kommuners IT-avdelningar. Studien har visat indikationer på att både risker och möjligheter skulle kunna finnas. Riskerna ligger främst i att kommunerna bör vara medvetna om att alla roller inom en kommun är viktiga, medan möjligheterna ligger främst i att de indikerar medvetenhet om begränsningar i kunskap vilket är viktigt för en lyckad migration och driftsättning. Framtida arbeten kan behandla olika teknologier så som molntjänster och ”Bring your own device” för att härleda detta mot risker och möjligheter vid migration till och driftsättning av öppen källkod.

Open-source software is in average used in more than 65% of the applications within the domains of enterprise software, retail and e-commerce, cybersecurity and internet of things (Synopsys, 2019). With the frequent use of open-source software, security issues arise which need to be handled. These include among other issues; non-patched vulnerabilities and malicious code (Schryen, 2011). Security guidelines for open-source software usage have been defined by numerous security organizations as an effort to increase effective security handling of open source software within organizations. These guidelines often cover directives on many layers of an organization and are often lacking information necessary for them to be understandable, reliable, and useful to the person using them.The purpose of this study is to contribute to increased software security related to open-source software usage, by exploring and providing information on the topic, and by defining a set of improved security guidelines that cover both what measures to take to minimize security risks, and how to implement it, based on the published state-of-the-art security guidelines for using open-source software.The subject was investigated through a research process focused on answering whether the current state-of-the-art security guidelines could be improved, using a qualitative research type based on a document analysis data collection method. The research was exploratory in its design and the main focus was to explore the subject by trying to answer the posed research question.By investigating the state of contemporary security guidelines found in literature, and evaluating them against a set of desirable attributes for high quality guidelines, it became evident that the contemporary guidelines couldbe improved. An effort was therefore made to build on the found guidelines and improve them by trying to resolve the issues found through the evaluation.The effort of trying to improve existing guidelines resulted in a new set of guidelines including added information and reformulations, however, the changes made could not be said to be conclusive or objective improvements. Instead they present suggestions for how and in what aspects the contemporary guidelines could be improved. / Mjukvara med öppen källkod (open-source software) används i genomsnitti mer än 65% av applikationerna för mjukvara till företag, detaljoch e-imageimageimageimagehandel, cybersäkerhet och sakernas internet (Synopsys, 2019). Den frekventa användningen av öppen källkod ger upphov till säkerhetsrisker som behöver motverkas. Dessa risker inkluderar bland annat; skadlig kod och säkerhetsbrister som inte åtgärdas (Schryen, 2011). Säkerhetsriktlinjer har blivit definierade av ett flertal organisationer med målet att effektivisera säkerhetshanteringen av öppen källkod och på så sätt minska risken för attacker. Dessa riktlinjer täcker ofta många olika delar av en organisations hierarki och saknar ofta information som är nödvändig för att göra dem begripliga, pålitliga och användbara för de personer som använder dem. Syftet med denna studieär att bidra till enökad säkerhet vid användan-det av öppen källkod genom att dels öka kunskapen om ämnet, och genom att definiera en samling förbättrade säkerhetsriktlinjer som både beskriver vad som ska göras för att minska säkerhetsrisker och hur det ska göras. De förbättrade riktlinjerna ska baseras på befintliga säkerhetsriktlinjer för användning av öppen källkod. Ämnet studerades genom en forskningsprocess med fokus på att besvara frågan om huruvida befintliga säkerhetsriktlinjer kan förbättras, där information samlades in genom en kvalitativ forskningstyp baserad på dokumentanalys. Forskningsdesignen var av utforskande karaktär, där huvudfokuset låg i att utforska ämnet genom att försöka besvara forskningsfrågan.Genom att undersöka kvalitén av befintliga säkerhetsriktlinjer som hittats i litteraturen och utvärdera dessa med stöd av en stor samling önskvärda egenskaper hos riktlinjer av hög kvalitet, blev det uppenbart att befintliga riktlinjer kan förbättras. Däför genomfördes ett försök att vidareutveckla befintliga riktlinjer för att förbättra dem genom att lösa de problem som hittats genom utvärderingen. Försöket att förbättra existerande riktlinjer resulterade i en ny uppsättning riktlinjer med tillagd information och omformuleringar. Dessa förändringar kan dock inte sägas representera konklusiva eller objectiva förbättringar. Istället representerar de förbättrade riktlinjerna ett förslag på hur riktlinjer skulle kunna förbättras.