Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar. I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster, ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebär. / 0707-333 808 Charlotte 0707-580 100 Mattias

Det är sedan länge känt, både bland företag och i den akademiska världen, att det krävs strukturerade arbetsmetoder för att lyckas med storskalig programvaruutveckling. Vilka metoder som fungerar bäst är det svårt att göra ett generellt uttalande om eftersom detta till stor del är situationsberoende. Det existerar en ansenlig mängd metoder och processer som finns beskrivna i detalj av deras förespråkare, men ingen metod fungerar felfritt i alla situationer. I den här rapporten beskrivs de metoder en projektgrupp tillämpade under ett kandidatarbete i programvaruutveckling, och konsekvenserna dessa fick för den slutgiltiga produkten. Gruppen har kommit fram till att värde har skapats för kunden genom att implementera kundens begärda system, en interaktiv webbapplikation. Underhållbarhet har uppnåtts genom att följa en kodstandard, tillämpa parprogrammering och kodgranskningar samt publicera koden som öppen källkod. Att under möten diskutera gruppmedlemmarnas välmående bidrog till bättre sammanhållning och stämning och därmed ett bättre slutresultat. Många av gruppens svårigheter hade lösts om gruppen haft ett dedikerat kontor. Förhoppningen är att de erfarenheter och den kunskap som gruppen tillgodogjort sig under projektet, och dokumenterat i den här rapporten, ska komma till nytta för både projektmedlemmarna och rapportens läsare.

Öppen programvara innebär att källkoden är tillgänglig för vem som helst att använda, läsa, vidareutveckla och dela vidare. Fördelar som vanligen nämns med denna typ av programvara är minskade kostnader, möjligheten att undvika inlåsningseffekter samt ökad innovation. Inom svenska kommuner saknas det en samlad bild av kunskapen kring öppen programvara och hur utspridd användningen är. Yrkesgruppen upphandlare har en central roll i vilken typ av programvara som införs i organisationen. Syftet med studien är att besvara vilka hinder och möjligheter som påverkar upphandlare vid införandet av öppen programvara inom kommuner. För att uppnå angivet syfte besvaras frågeställningen: Vilka hinder och möjligheter påverkar upphandlare inom svenska kommuner i övervägandet av öppen programvara? Resultatet delas in i de tre faktorerna organisation, teknologi och omvärld. Viktiga organisatoriska faktorer är kommunikation inom kommunerna för ökad kunskap om öppen programvara samt storleken på kommunen. Teknologiska faktorer innefattar en utbredd oro kring informationssäkerheten hos öppen programvara och speciellt community-aspekten ses på med viss misstänksamhet. Öppen programvara anses även kunna motverka inlåsningseffekter. Påverkande omvärldsfaktorer handlar om kommunikation mellan kommuner, vikten av god konkurrens på leverantörsmarknaden och hur media och lagstiftning påverkar valet av programvara. / Open source systems (OSS) are systems where the source code is available for anyone to use, read, further develop and share. Often cited advantages include reduced costs, avoidance of lock-in effects and increased innovation. It is not clear however how much knowledge and usage there is of OSS in swedish municipalities. Within municipalities, procurement officers play a central role in what type of software that is introduced into the organisation. The aim of the study is therefore to answer what obstacles and opportunities that affect procurement officers when introducing OSS in municipalities. The research question to answer the purpose is: What obstacles and opportunities affect procurement officers in swedish municipalities in their consideration of OSS? The results show that important organisational factors are communication inside the municipalities to increase knowledge about OSS and the size of the municipality. Technological factors show a widespread concern regarding the information security in OSS and especially the community aspect is shown scepticism. OSS is also seen to counteract lock-in effects. Influential environmental factors include communication between municipalities, the importance of good vendor market competition and how media and legislation in the public sector affects the choice of software.

During the recent years, a new area called Cloud Networked Robotics (CNR) has evolved from conventional robotics, thanks to the increasing availability of cheap robot systems and steady improvements in the area of cloud computing. Cloud networked robots refers to robots with the ability to offload computation heavy modules to a cloud, in order to make use of storage, scalable computation power, and other functionalities enabled by a cloud such as shared knowledge between robots on a global level. However, these cloud robots face a problem with reachability and QoS of crucial modules that are offloaded to the cloud, when operating in unstable network environments. Under such conditions, the robots might lose the connection to the cloud at any moment; in worst case, leaving the robots “brain-dead”. This thesis project proposes a machine learning-based network aware framework for a cloud robot, that can choose the most efficient module placement based on location, task, and the network condition. The proposed solution was implemented upon a cloud robot prototype based on the TurtleBot 2 robot development kit, running Robot Operating System (ROS). A continuous experiment was conducted where the cloud robot was ordered to execute a simple task in the laboratory corridor under various network conditions. The proposed solution was evaluated by comparing the results from the continuous experiment with measurements taken from the same robot, with all modules placed locally, doing the same task. The results show that the proposed framework can potentially decrease the battery consumption by 10% while improving the efficiency of the task by 2.4 seconds (2.8%). However, there is an inherent bottleneck in the proposed solution where each new robot would need 2 months to accumulate enough data for the training set, in order to show good performance. The proposed solution can potentially benefit the area of CNR if connected and integrated with a shared-knowledge platform which can enable new robots to skip the training phase, by downloading the existing knowledge from the cloud. / Under de senaste åren har ett nytt forskningsområde kallat Cloud Networked Robotics (CNR) växt fram inom den konventionella robottekniken, tack vare den ökade tillgången på billiga robotsystem och stadiga framsteg inom området cloud computing. Molnrobotar syftar på robotar med förmågan att flytta resurstunga moduler till ett moln för att ta del av lagringskapaciteten, den skalbara processorkraften och andra tjänster som ett moln kan tillhandahålla, t.ex. en kunskapsdatabas för robotar över hela världen. Det finns dock ett problem med dessa sorters robotar gällande nåbarhet och QoS för kritiska moduler placerade på ett moln, när dessa robotar verkar i instabila nätverksmiljöer. I ett sådant scenario kan robotarna när som helst förlora anslutningen till molnet, vilket i värsta fall lämnar robotarna hjärndöda. Den här rapporten föreslår en maskininlärningsbaserad nätverksmedveten ramverkslösning för en molnrobot, som kan välja de mest effektiva modulplaceringarna baserat på robotens position, den givna uppgiften och de rådande nätverksförhållanderna. Ramverkslösningen implementerades på en molnrobotsprototyp, baserad på ett robot development kit kallat TurtleBot 2, som använder sig av ett middleware som heter Robot Operating System (ROS). Ett fortskridande experiment utfördes där molnroboten fick i uppgift att utföra ett enkelt uppdrag i laboratoriets korridor, under varierande nätverksförhållanden. Ramverkslösningen utvärderades genom att jämföra resultaten från det fortskridrande experimentet med mätningar som gjordes med samma robot som utförde samma uppgift, fast med alla moduler placerade lokalt på roboten. Resultaten visar att den föreslagna ramverkslösningen kan potentiellt minska batterikonsumptionen med 10%, samtidigt som tiden för att utföra en uppgift kan minskas med 2.4 sekunder (2.8%). Däremot uppstår en flaskhals i framtagna lösningen där varje ny robot kräver 2 månader för att samla ihop nog med data för att maskinilärningsalgoritmen ska visa bra prestanda. Den förlsagna lösningen kan dock vara fördelaktig för CNR om man integrerar den med en kunskapsdatabas för robotar, som kan möjliggöra för varje ny robot att kringå den 2 månader långa träningsperioden, genom att ladda ner existerande kunskap från molnet.

Open-source software is often chosen with the expectation of increased security. The transparency and peer review process of open development offer advantages in terms of more secure code. However, developing secure code remains a challenging task that requires more than just expertise. Even with adequate knowledge, human errors can occur, leading to mistakes and overlooked issues that may result in exploitable vulnerabilities. It is reasonable to assume that not all developers introduce bugs or vulnerabilities randomly since each developer brings unique experience and knowledge to the development process. The objective of this thesis is to investigate a method for identifying high-risk developers who are more likely to introduce vulnerabilities or bugs, which can be used to predict potential locations of bugs or vulnerabilities in the source code based on the developer who wrote the code. Metrics related to developers’ code churn, code complexity, bug association, and experience were collected during a case study of the open- source project Kibana. The findings provide empirical evidence suggesting that developers that write code with higher complexity and have a greater project activity pose a higher risk of introducing vulnerabilities and bugs. Developers who have introduced vulnerabilities also tend to exhibit higher code churn, code complexity, and bug association compared to those who have not introduced a vulnerability. However, the metrics employed in this study were not sufficiently discriminative for identifying developers with a higher risk of introducing vulnerabilities or bugs per commit. Nevertheless, the results of this study serve as a foundation for further research in this area exploring the topic further. / Programvara med öppen källkod väljs ofta med förväntningar om ökad säkerhet. Transparensen och peer review-processen erbjuder fördelar i form av säkrare kod. Men att utveckla säker kod är fortfarande en utmanande uppgift som kräver mer än bara expertis. Även med tillräcklig kunskap kan mänskliga fel uppstå, vilket leder till misstag och förbisedda problem som kan resultera i exploaterbara sårbarheter. Det är rimligt att anta att inte alla utvecklare introducerar buggar eller sårbarheter slumpmässigt, eftersom varje utvecklare tar med sig unik erfarenhet och kunskap till utvecklingsprocessen. Syftet med detta examensarbete är att identifiera en metod att identifiera högriskutvecklare som är mer benägna att introducera sårbarheter eller buggar, vilket kan användas för att förutsäga potentiella platser för buggar eller sårbarheter i källkoden baserat på utvecklaren som skrev koden. Mätvärden relaterade till utvecklarnas omsättning av kod, kodkomplexitet, buggassociation och erfarenhet samlades in under en fallstudie av det öppna källkodsprojektet Kibana. Fynden ger empiriska bevis som tyder på att utvecklare med högre kodkomplexitetsmått och större projektaktivitet utgör en högre risk för att introducera sårbarheter och buggar. Utvecklare som har introducerat sårbarheter tenderar också att uppvisa högre omsättning av kod, kodkomplexitet och buggassociation jämfört med de som inte har introducerat en sårbarhet. De mätvärden som användes i denna studie var dock inte tillräckligt diskriminerande för att identifiera utvecklare med en högre risk att introducera sårbarheter eller buggar per commit. Ändå fungerar resultaten av denna studie som en grund för vidare studier inom detta område.

With the rise of artificial intelligence, applications for machine learning can be found in nearly everyaspect of modern life, from healthcare and transportation to software services like recommendationsystems. Consequently, there are now more developers engaged in the field than ever - with the numberof implementations rapidly increasing by the day. In order to meet the new demands, it would be usefulto provide services that allow for an easy orchestration of a large number of repositories. Enabling usersto easily share, access and search for source code would be beneficial for both research and industryalike. A first step towards this is to find methods for clustering source code by functionality. The problem of clustering source code has previously been studied in the literature. However, theproposed methods have so far not leveraged the capabilities of deep neural networks (DNN). In thiswork, we investigate the possibility of using DNNs to learn embeddings of source code for the purpose ofclustering by functionality. In particular, we evaluate embeddings from Code2Vec and cuBERT modelsfor this specific purpose. From the results of our work we conclude that both Code2Vec and cuBERT are capable of learningsuch embeddings. Among the different frameworks that we used to fine-tune cuBERT, we found thebest performance for this task when fine-tuning the model under the triplet loss criterion. With thisframework, the model was capable of learning embeddings that yielded the most compact and well-separated clusters. We found that a majority of the cluster assignments were semantically coherent withrespect to the functionalities implemented by the methods. With these results, we have found evidenceindicating that it is possible to learn embeddings of source code that encode the functional similaritiesamong the methods. Future research could therefore aim to further investigate the possible applicationsof the embeddings learned by the different frameworks. / Med den avsevärda ökningen av användandet av artificiell intelligens går det att finna tillämpningar förmaskininlärningsalgoritmer i nästan alla aspekter av det moderna livet, från sjukvård och transport tillmjukvarutjänster som rekommendationssystem. Till följd av detta så är det fler utvecklare än någonsinengagerade inom området, där antalet nya implementationer ökar för var dag. För att möta de nyakraven skulle det vara användbart att kunna tillhandahålla tjänster som möjliggör en enkel hantering avett stort antal kodförråd. Att göra det möjligt för användare att enkelt dela, komma åt och söka efterkällkod skulle vara till nytta inom både forskning och industri. Ett första steg mot detta är att hittametoder som gör det möjligt att klustra källkod med avseende på funktionalitet. Problemet med klustring av källkod är något som har tidigare studerats. De föreslagna metoderna hardock hittils inte utnyttjat kapaciteten hos djupa neurala nätverk (DNN). I detta arbete undersöker vimöjligheten att använda DNN för inlärning av inbäddningar av källkod i syfte att klustra med avseendepå funktionalitet. I synnerhet så utvärderar vi inbäddningar från Code2Vec- och cuBERT-modeller fördetta specifika ändamål. Från resultatet av vårt arbete drar vi slutsatsen att både Code2Vec och cuBERT har kapacitet för attlära sig sådana inbäddningar. Bland de olika ramverken som vi undersökte för att finjustera cuBERT,fann vi att modellen som finjusterades under triplet-förlustkriteriet var bäst lämpad för denna uppgift.Med detta ramverk kunde modellen lära sig inbäddningar som resulterade i de mest kompakta och välseparerade klusterna, där en majoritet av klustertilldelningarna var semantiskt sammanhängande medavseende på funktionaliteten som metoderna implementerade. Med dessa resultat har vi funnit beläggsom tyder på att det är möjligt att lära sig inbäddning av källkod som bevarar och åtger funktionellalikheter mellan metoder. Framtida forskning kan därför syfta till att ytterligare undersöka de olikamöjliga användningsområdena för de inbäddningar som lärts in inom de olika ramverken.

Projektet som beskrivs i denna rapport utgör modifieringen av videokonferensprogrammet Jitsi Meet, där öppen källkod tillåter anpassning av tjänsten för videoinspelning. Den mottagna videoströmmen som utgör samtalet mellan två deltagare skall sparas till disk, för att sedan möjliggöra för utredning och analys av sessionens videokvalitet. För att uppnå behoven för denna kvalitetskontroll krävdes en inspelning av mottagen video med jämförbar klarhet och komposition till originalet. Olika tillvägagångssätt utvärderades för att fullborda videoströmmens utvinning. Av de tre ansatser som presenterade sig valdes framtagandet av en inspelningsfunktion på klientsidan, en lösning som nyttjar användarens webbläsare för att utföra uppgiften. Jitsi Meet stöds av standardiserade teknologier inom webbaserad mediahantering, vilket möjliggjorde för tillämpningen av intilliggande metoder och verktyg i inspelningsfunktionens utveckling. Den resulterande inspelningsfunktionen utgör ena parten i ett tvåsidigt system, där den modifierade webbklienten agerar mottagare för en särskild mobilapplikations videoström. Enskilda bildrutor från enheternas videoinspelningar jämfördes via dess strukturella likheter och brusanalys, där skillnader i videons kvalitet före och efter strömning uppenbarade sig genom konkreta värden. Undersökning av resulterande grafer indikerar att särskilda händelser så som förändrad bithastighet, försvunna bildrutor och andra avvikelser kan identifieras med hjälp av den framtagna mätuppställningen. Projektet har därmed uppnått målet att producera en inspelningslösning för strömmad video som kan användas i kontroll av videokvalitet. Därmed ges goda förutsättningar för fortsatt arbete med utvärdering av kvalitet för videosamtal. / The project described in this report is the modification of the video conferencing software Jitsi Meet, where its open-source code allows for customization for the purpose of video recording. The received video stream that constitutes the conversation between two participants shall be saved to disk, to then allow for the examination and analysis of the session’s video quality. To meet the needs of this quality control, a recording of the received video with comparable clarity and composition to the original was required. Various approaches were evaluated to allow for the extraction of the video stream. Of the three approaches that presented themselves, the development of a recording function on the client side was chosen, a solution that uses the user's web browser to perform the task. Jitsi Meet is based on standardized technologies in web-based media management, which enabled the use of adjacent methods and tools in the development of its recording solution. The resulting recording solution forms one part of a two-sided system, where the modified web client acts as a receiver for a particular mobile application's video stream. Individual frames from the devices' video recordings were compared via their structural similarities and noise analysis, where differences in video quality before and after streaming revealed themselves through measured values. Study of the resulting graphs indicates that special events such as changing bit rates, missing frames and other deviations can be identified with the help of this measurement setup. The project has thus achieved its goal of producing a recording solution for streamed video that can be used in video quality control. This provides good conditions for continued work with evaluation of the quality of video calls.

Open-source software is often chosen with the expectation of increased security [1]. The transparency and peer review process of open development offer advantages in terms of more secure code. However, developing secure code remains a challenging task that requires more than just expertise. Even with adequate knowledge, human errors can occur, leading to mistakes and overlooked issues that may result in exploitable vulnerabilities. It is reasonable to assume that not all developers introduce bugs or vulnerabilities randomly since each developer brings unique experience and knowledge to the development process. The objective of this thesis is to investigate a method for identifying high-risk developers who are more likely to introduce vulnerabilities or bugs, which can be used to predict potential locations of bugs or vulnerabilities in the source code based on the developer who wrote the code. Metrics related to developers’ code churn, code complexity, bug association, and experience were collected during a case study of the open-source project Kibana. The findings provide empirical evidence suggesting that developers that write code with higher complexity and have a greater project activity pose a higher risk of introducing vulnerabilities and bugs. Developers who have introduced vulnerabilities also tend to exhibit higher code churn, code complexity, and bug association compared to those who have not introduced a vulnerability. However, the metrics employed in this study were not sufficiently discriminative for identifying developers with a higher risk of introducing vulnerabilities or bugs per commit. Nevertheless, the results of this study serve as a foundation for further research in this area exploring the topic further. / Programvara med öppen källkod väljs ofta med förväntningar om ökad säkerhet [1]. Transparensen och peer review-processen erbjuder fördelar i form av säkrare kod. Men att utveckla säker kod är fortfarande en utmanande uppgift som kräver mer än bara expertis. Även med tillräcklig kunskap kan mänskliga fel uppstå, vilket leder till misstag och förbisedda problem som kan resultera i exploaterbara sårbarheter. Det är rimligt att anta att inte alla utvecklare introducerar buggar eller sårbarheter slumpmässigt, eftersom varje utvecklare tar med sig unik erfarenhet och kunskap till utvecklingsprocessen. Syftet med detta examensarbete är att identifiera en metod att identifiera högriskutvecklare som är mer benägna att introducera sårbarheter eller buggar, vilket kan användas för att förutsäga potentiella platser för buggar eller sårbarheter i källkoden baserat på utvecklaren som skrev koden. Mätvärden relaterade till utvecklarnas omsättning av kod, kodkomplexitet, buggassociation och erfarenhet samlades in under en fallstudie av det öppna källkodsprojektet Kibana. Fynden ger empiriska bevis som tyder på att utvecklare med högre kodkomplexitetsmått och större projektaktivitet utgör en högre risk för att introducera sårbarheter och buggar. Utvecklare som har introducerat sårbarheter tenderar också att uppvisa högre omsättning av kod, kodkomplexitet och buggassociation jämfört med de som inte har introducerat en sårbarhet. De mätvärden som användes i denna studie var dock inte tillräckligt diskriminerande för att identifiera utvecklare med en högre risk att introducera sårbarheter eller buggar per commit. Ändå fungerar resultaten av denna studie som en grund för vidare studier inom detta område.

<p>This report deals with the attitudes within municipalities of open source software and open standards and if open source software may be an option to gain open standards. The aim has been to find out if open source software and open standards would be able to solve the lock-in problems that municipalities have against proprietary software. The study is conducted as an exploratory, inductive and qualitative study with depth interviews of subjectively selected informants as data collection method. A literature review has also been implemented by the relevant books and articles. Some economic determinants of municipalities to make use of open source software have not been considered in this study. The informants used in this study are all IT managers in a Swedish municipality and our key informants have been selected in a subjective manner based on the expertise they have in the subject. The conclusions drawn were that municipalities have been difficult to define standards and open standards, and that they do not automatically see the connection between open standards and open software. They also see different areas of interest for standardization.</p> / <p>Denna rapport tar upp kommuners inställning till öppna program och öppna standarder och om öppen programvara kan vara ett alternativ för att få öppna standarder. Syftet har varit att ta reda på om öppna program och öppna standarder skulle kunna lösa de problem som kommuner har med inlåsningar mot proprietär programvara. Studien är genomförd som en explorativ, induktiv och kvalitativ studie med djupintervju av subjektivt utvalda informanter som datainsamlingsmetod. En litteraturgranskning har också genomförts av relevanta böcker och artiklar. Några ekonomiska faktorer för kommuner att använda sig av öppen programvara har inte beaktats i denna studie. De informanter som använts i denna studie är alla ITchefer inom någon svensk kommun och nyckelinformanterna har valts ut på ett subjektivt sätt utifrån den expertkunskap de besitter inom ämnet. Slutsatserna som drogs var att kommuner har svårt att definiera standarder och öppna standarder, och att de inte med automatik ser kopplingen mellan öppna standarder och öppen programvara. De ser också olika områden som intressanta för en standardisering.</p>

Den här undersökningen jämför prestanda hos tre olika firmwares som är baserade på öppen källkod. DD-WRT, Open-WRT samt Tomato Firmware för MIPS-arkitektur. Testerna följer två RFC som beskriver hur en prestandaanalys av ett nätverk ska genomföras. De sammanfattade resultaten pekar på en vinnare som presterat generellt bättre genom alla tester och det var Tomato firmware. Dessa resultat är hämtade från tre olika tester: genomströmningstest, svarstidstest och test med samtidiga sessioner. Undersökningen visar också att prestandan rent generellt är väldigt jämlik över alla firmwares i de olika testerna. En viktig aspekt är att det finns ingen överlägsen vinnare, vilket beror på, till exempel, hur konsekventa resultaten varit. Detta hänger även ihop med en möjlig slutsats där firmwaresen presterar olika bra beroende på vilken typ av uppgift det gäller. Som fortsatt arbete rekommenderas prestanda och funktionsanalys av liknande verktyg som varje firmware innehåller. Även en undersökning gällande gränssnittet för varje firmware skulle vara intressant. / This investigation compares the performance of three different open-source firmwares. DD-WRT, Open-WRT and Tomato Firmware with MIPS architecture. The test follows two RFC that describes the process of how to perform a performance analysis of network interconnected devices. The summarized results show a winner which has generally performed better throughout all the tests and this was Tomato firmware. These results are gathered from three different tests, which is throughput, latency and concurrent sessions test. The survey also shows that the performance in general is very equal across all firmwares in the various tests. An important aspect is that there are no outstanding winner, which depends on for example how consistent the results have been. This also concerns a possible conclusion where the firmwares perform various well depending on the type of task involved. As further work on this investigation we recommend a performance and function analysis of the tools that the firmware contains. Although a survey of the interface for each firmware would be interesting.