Purpose: The purpose of our study is to understand how companies communicate sustainability internally. Furthermore, the study also aims to contribute with increased knowledge of employees’ insight into corporate sustainability reporting. Research questions: ❖How is sustainability communicated internally?❖To what extent are employees aware of corporate sustainability work? Method: In order to achieve the purpose and answer the study's questions, we have chosen to carry out a case study with two types of data collection. The empirical material for the study has been collected using both qualitative and quantitative methods. The qualitative material comes from structured interviews with the sustainability managerand three employees, while the quantitative data is based on a collection of 219 questionnaires that have been answered by employees at Spendrups. Conclusion: The study's results have shown that communication of sustainability work can take place in different ways and that different departments may prefer to absorb information by different sources of information. Knowledge of the sustainability work has been influenced by the employees' attitude towards sustainability. In addition, there are patterns that different departments have relatively more knowledge of sustainability issues related to their daily routines and tasks. / Syfte: Syftet med vår studie är att förstå hur företag kommunicerar hållbarhet internt. Vidare syftar studien även till att bidra med ökad kunskap om medarbetaresinsikt i företags hållbarhetsredovisning. Forskningsfrågor: ❖Hur kommuniceras hållbarhet internt?❖I vilken utsträckning är medarbeterna medvetna om företags hållbarhetsarbete? Metod: För att uppnå syftet och svara på studiens frågeställningar har vi valt att utföra en fallstudie med två typer av datainsamlingar. Det empiriska materialet för studien har samlats in med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod. Det kvalitativa materialet kommer från strukturerade intervjuer med en hållbarhetsansvarig och tre medarbetare, medan det kvantitativa underlaget i studien bygger på en insamling av 219 enkäter som har besvarats av medarbetare på Spendrups. Slutsatser: Studiens resultat visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet kan ske på olika sätt samt att olika avdelningar kan preferera att ta till sig informationen via olika informationskällor. Kännedom om hållbarhetsarbetet har påverkats av medarbetarnas attityder gentemot hållbarhet. Dessutom finns det mönster om att olika avdelningar har relativt mer kännedom om hållbarhetsfrågor som rör deras dagliga rutiner och arbetsuppgifter.

Sammanfattning Titel: Alvedon vs det generiska läkemedlet Pamol - En studie om konsumentens kännedom, trovärdighet och dess påverkan av prisskillnader inför ett köpbeslut. Datum: 2021-05-25 Nivå: Kandidatuppsats  Författare: Darja Faily & Nader Albanna Handledare: Christine Tidåsen Examinator: Klaus Solberg Søilen Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka konsumenters preferens och uppfattning av de generiska paracetamol-läkemedlen Alvedon och Pamol. Detta mäts genom att undersöka variablerna kännedom, trovärdighet och pris.  Forskningsfråga: “Finns det en skillnad på trovärdighet och kännedom mellan det generiska paracetamol-läkemedlen Pamol och Alvedon?” samt “Kan de generiska paracetamol-läkemedlen påverka konsumentens köpbeslut av dess stora prisskillnader?”.  Teoretiskt referensram: Tidigare forskning och teorier gällande kännedom, trovärdighet och prisets påverkan på konsumentens köpbeslut.  Metod: Primär- och sekundärdata har samlats in genom trianguleringsmetoden, det vill säga både av en kvalitativ och kvantitativ metod. De kvantitativa metoden genomfördes med en webbenkät, med urvalsstorleken 236 individer. I den kvalitativa metoden, genomfördes  fokusgruppsdiskussion med två grupper, bestående av fyra deltagare i respektive grupp.   Slutsats: Baserat på primär- och sekundärdata och hypotesprövningar kan vi dra slutsatsen att kännedomen och trovärdigheten förekom högst hos varumärket Alvedon, i jämförelse med Pamol. Dessutom att varumärkenas stora prisskillnad var en avgörande roll för konsumentens köpbeslut när pris förekom som en faktor. Nyckelord: Kännedom, Trovärdighet, Köpbeslut, Pris, Alvedon, Pamol, Generiska läkemedel / Abstract Title: Alvedon vs det generiska läkemedlet Pamol - En studie om konsumentens kännedom, trovärdighet och dess påverkan av prisskillnader inför ett köpbeslut Date: 2021-05-25 Level: Bachelor Thesis in Science in Business Administration and Economics and International Marketing  Author: Darja Faily & Nader Albanna Supervisor: Christine Tidåsen  Examiner: Klaus Solberg Søilen Purpose: The purpose of this study is to investigate consumers preferences and perceptions of the generic-paracetamol drugs Alvedon and Pamol. By examining the variables knowledge, credibility and price. To review whether consumers prefer the branded drug Alvedon or the generic drug Pamol.  Research question:  “Is there a difference in credibility and knowledge between the generic paracetamol- drugs Pamol and Alvedon?” and, “Can generic paracetamol drugs influence the consumer’s purchasing decision due to its large price differences?” Method: Primary and secondary data were collected by the triangulation method, by both a qualitative and quantitative method. The quantitative method was conducted with a web survey, with a sample size of 236 individuals. In the qualitative method, focus discussions were conducted with two groups, where they consisted of four participants in each group. Findings: Previous research and theories regarding knowledge, credibility and how price affects the outcome of consumers purchasing decisions. Conclusion: Based on primary and secondary data and hypothesis tests, we can conclude that the knowledge and credibility were highest at the Alvedon brand, in comparison with Pamol. In addition to the fact that the brands' large price difference was a decisive role in the consumer's purchasing decision when price appeared as a factor. Keywords: Knowledge, Credibility, Purchase Decision, Price, Alvedon, Pamol, Generic Drugs

Denna studie handlar om studenters kännedom om de personliga uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning, och om det finns skillnader mellan kön gällande kännedomen och hanteringen av dessa uppgifter. Då det i samband med den expanderande lagringen av data och användningen av den genom Big data inom organisationen, visat sig ha påverkan på den personliga integriteten. Tidigare forskning indikerar på att det finns en brist i kännedomen och hanteringen hos människor om vad som lagras av organisationer. Tidigare forskning har även indikerat på att det finns skillnader mellan kön i hanteringen och kännedomen om personliga uppgifter som lagras av organisationer. Denna studien avgränsar sig till studenternas kännedom om vad institutioner inom högre utbildning lagrar om dem och skillnader mellan kön angående dessa uppgifter. För denna studie har en forskningsmetod i form av elektroniska enkäter använts, där studenter fått redogöra för deras kännedom och tankar av institutioner inom högre utbildnings lagring och hantering av personliga uppgifter. Syftet var att undersöka vilken kännedom dessa har om de personliga uppgifter som lagras av organisationer och vilken insikt de har om hur de kan användas. Totalt har 151 deltagit i enkätundersökningen där 126 uppgett att de varit studenter. Metoden som använts för studien är en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, där den kvalitativa delen avser de frågor som besvarats i fri text. Vidare är den kvantitativa delen för de frågor som har analyserats genom statistik och siffror. Frågorna från den använda forskningsmetoden i denna studie i form av elektroniska enkäter har bearbetats och slutligen presenterats. Under teoriavsnittet redogörs de begrepp som använts i studien, samt en mer ingående redogörelse för integritetens betydelse vid lagring av data. Vidare analyseras resultatet från studien utifrån Petronios CPM-teori och dess fem principer med hänsyn till den personliga integriteten. Arbetet konkluderades med en slutsats om att studenter har en vag form av kännedom gällande de uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning. Det visade sig att studenter inte upplever att deras kännedom är tillräcklig. Till följd av att de inte upplever att de får tillräcklig med information av institutioner inom högre utbildning. Resultatet från studien visade att studenter hade kännedom om begrepp kopplade till lagring av personliga uppgifter. Det visade sig att det finns skillnader mellan kön i hanteringen av personliga uppgifter, men till följd av avsaknaden av bortfallsanalysen var dessa fynd svårt att verifiera fullt ut. Resultatet indikerade på att ett flertal studenter inte kände sig trygga när institutioner inom högre utbildning samlade information om dem. På grund av att de inte hade kännedom om vad som lagrades. Dock visade resultatet att de flesta tycker att skolan borde ge tydligare information om de personliga uppgifterna som lagras. Vilket i sin tur gjorde att flera kände att de förlorade kontroll över den personliga integriteten. Detta gällande de åsikter om hur tydliga de anser att institutioner inom högre utbildning är vid informering av personliga uppgifter som de lagrar. / This research study examines students' knowledge of personal data stored by institutions of higher education as well as, whether there are differences between the genders regarding the knowledge and the management of this stored data. This is connected to the expanding storage of data and the use of it through Big data within the organisations where it was shown to have impact on the personal integrity. Previous studies report that there is a knowledge gap within society regarding the information on what is stored. In addition to this, research showed that there are differences between genders about the knowledge and control of their personal data. Therefore, this study focuses on students' knowledge of what higher education institutions store about them as well as whether there are differences between genders. This study applies a quantitative research method in the form of electronic questionnaires for data collection. These questionnaires were handed out to students which contained questions about students' knowledge and views about their institution's storage and management of their personal data. A total of 151 people participated in this study, where 126 of the participants stated that they were students. Moreover. this study includes some elements of qualitative research methods where some of the questions in the electronic questionnaires could be answered in free text. The qualitative and quantitative methods were later analyzed and compared to Petrionio's CPM-theory and its five principles regarding the personal integrity. The result of the study showed that students' have a vague form of knowledge regarding the data stored by institutions of higher education. The research also indicated that there are differences between the sexes in the handling of personal data. However, our findings show that the lack of dropout analysis makes the mentioned findings quite difficult to be fully verified. The result has shown that several students did not feel secure when organizations within higher educational institutions stored personal data about them. This is because they feel that their knowledge on what is being stored is insufficient which consequently led them to feel a lacking control about their own personal integrity. Thus, results showed that most people think that the educational institutions should provide more specific information about the personal data that they store about them.

Inledning: I inledningen redogörs för hur digitala sociala nätverk har växt fram och tagit en allt större plats i konsumenters vardag vilket har gjort dem till utmärkta marknadsföringskanaler. Därefter förklaras det nyaste stjärnskottet bland sociala medier, TikTok, och dess potentiella roll inom marknadsföring.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur marknadsföring genom sociala medier påverkar unga svenska konsumenters attityder.  Frågeställningar: Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats:  1. Vilken påverkan har marknadsföring genom TikTok på unga konsumenters kognitiva och affektiva attitydkomponent samt beteendekomponent?  2. Vad har bakgrundsvariabler (demografiska och användning) för effekt på unga konsumenters attityder till marknadsföring genom TikTok?  Teori: I studiens teoriavsnitt presenteras sociala medier som marknadsföringsverktyg mer utförligt. Därefter förklaras det komplexa begreppet attityd som delas in i tre olika attitydkomponenter. Vidare beskrivs teori runt word-of-mouth, content marketing, Generation Z, skillnader mellan könen samt skillnader mellan olika typer av användare Metod: Studien är grundad i en kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Empirin har samlats in genom enkäter online. Data har sedan analyserats i det statistiska programmet SPSS med T-tester, korrelationsanalyser och ANOVA-analyser.  Slutsats: Studien har visat att marknadsföring genom TikTok inte har en positiv påverkan på konsumenters attityder. Dock är detta den första studien av sitt slag och det krävs därför mer forskning för att stärka eller förkasta resultatet. Word-of-mouth och content marketing hade ett starkt positivt samband med konsumenternas attityder. Det fanns inga skillnader mellan könen. En liten skillnad upptäcktes mellan olika användare där de som någon gång publicerat något på TikTok hade positivare kognitiv attityd än de som aldrig publicerat något. / Introduction: The introduction consist of how the digital world of social networking has evolved and been given more room in the individuals everyday life which has made it possible for the platforms to become excellent marketing channels. Then the study presents the new sensation TikTok and their potential part in marketing. Purpose: This paper aims to investigate the influence of TikTok marketing communications on young consumers’ cognitive, affective and behavioral attitude components in Sweden.  Research questions: Based on the study’s purpose the following research questions where phrased:  1. What influence do TikTok marketing communications have on young consumers’ cognitive, affective and behavioral attitude components?  2. What influence do background variables have on young consumers’ attitudes towards marketing through TikTok?  Theory: The theoretical part of the study provides more in-depth explanations about social media as a marketing tool, the complex concept of an attitude which can be divided into three different components. Furthermore, the theories of word-of-mouth, content marketing, Generation Z, differences in genders attitudinal responses, and differences among various types of users, are described. Method: The study is based on a quantitative method and a cross-sectional design was applied. An online survey was used via self-administered questionnaires that where distributed through a snowball sampling. Data was analyzed through the statistical tool SPSS by using T-tests, bivariate correlation analysis and ANOVA analysis. Conclusion: The study discovered that young consumers displayed unfavorable attitudes towards marketing communications through TikTok. However, both word-of-mouth and content marketing was positively correlated to attitudes. No significant differences were found between genders. Individuals who had at least posted content sometime on TikTok displayed more favorable cognitive attitudes than those who had never posted on TikTok.