The objectives of this study were: (a) to explore the coaches’ ideas about effective coaching and their perspective on athletes’ personalities as a part of it, (b) to examine how the coaches learn about athletes’ personality and how they use this knowledge in their work, and (c) to examine the coaches’ knowledge about perfectionism and what strategies they use working with perfectionistic athletes. Ten Swedish coaches working in individual sports (n=5) and team sports (n=5) took part in semistructured in-depth interviews. The interview guide reflected the objectives of the study, and further ‘effective coaching’, ‘athletes’ personality’, and ‘perfectionism’ served as major categories for the data analysis.  The results can be briefly summarized as follows: (a) coaches did not have a clear picture of what effective coaching is major keywords they used to describe it were: balance, focus, communication, good planning and structure, (b) they found athletes’ personality characteristics important to learn about and to use in their work, and (c) coaches’ knowledge about perfectionism is poor, and they had a difficulty to reflect about their strategies in relation to perfectionistic athletes.  The results are discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research. / Studiens huvudsyfte var (a) att undersöka tränares uppfattning och idé kring effektiv träning samt deras uppfattning kring idrottarens personlighet som en del av denna, (b) att undersöka hur tränaren får förståelse kring idrottarens personlighet och hur de sedan använder sig utav den kunskapen i deras arbete, och (c) att undersöka tränarens kännedom om perfektionism samt vilken strategi de använder ifall idrottaren har perfektionistiska tendenser. Tio svenska tränare intervjuades baserades på individuell tränare (n=5) samt lagtränare (n=5). Tränarna medverkade i en semistrukturerad djupintervju. Intervjuguiden bygger på studiens syfte ‘effektiv träning’, ‘idrottares personlighet’, och ‘perfektionism’ vilket också fungerade som huvud kategorier vid data analysen. Resultatet visar att: (a) tränarna har ingen klar bild av vad effektiv träning är och de stora nyckelord som användes var; balans, fokus, kommunikation, bra planering och struktur, (b) de ansåg att idrottarens personlighets karaktär är viktigt att förstå och använda i arbetet, och (c) tränarnas kunskap kring perfektionism är låg samt att de fann det svårt att reflektera kring vilken strategi de använder kring idrottarens perfektionistiska tendenser. Resultatet sammanfattas i relation till teoretiska referensramar samt tidigare forskning.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd. Gränsen är hårfin gällande kulturell lyhördhet då patienten lätt kan särbehandlas eller diskrimineras. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i möten med patienter med annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet presenteras under fyra teman: Förståelse för genusperspektiv i vårdandet, Förståelse för olika uttrycksätt, Kunskap om sjukdomssyn samt Utbildningsbehov. Resultatet visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap om kultur i sin utbildning, samt mer förståelse för skillnader i genusdynamiken då kulturella möten uppfattas som svåra vilket kan medföra ett uteblivet vårdande möte speciellt när kommunikationsbrister fanns. Sjuksköterskor behöver och önskar mer utbildning om kulturella aspekter för att känna större trygghet i mötet med patienter med en annan etnicitet än dem själva. / The background describes cultural aspects and how nurses relate to patients' ethnicity. Patients' view on health care varies depending on cultural background, which affects the encounter with health care. Nurse's responsibility is to provide care for and treat patients with respect and dignity regardless of ethnicity. During the encounter with patients difficulties may arise in meeting these needs when the understanding of what caused the disease may differ from the nurse. Difficulties in communication and in understanding each culture can lead to misunderstandings. There is a fine line to cultural sensitivity as the patient can easily be treated differently or discriminated against because of their ethnicity. The aim of the thesis is to describe nurse’s experience in encounters between patients with another ethnic background than the majority ethnic population. The method used was a systematic literature review where scientific articles were analyzed. The result is presented in four themes: Understanding the gender perspective in caring, understanding of different modes of expression, knowledge of insight to disease and Educational needs. The result shows that nurses desire more knowledge about culture in their training, and a broader understanding of differences in gender dynamics as cultural encounters were perceived as difficult resulting in a non-caring encounter especially when communication deficiencies were found. Nurses need and want more training about different cultures.

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation. SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning. METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet. RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen. KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna. Detta tyder på att det finns ett behov av bättre utbildning hos vårdpersonalen inom ämnet kulturell förståelse. Vårdpersonalen måste också se till de individuella behoven hos patienterna. / BACKGROUND: The society is becoming more and more diverse in its many cultures. People from all over the world are migrating to Sweden and it is therefore of great worth to be familiar with the cultural background and religious belief of these people. As a caregiver, one must be sensitive to cultural differences and approach patients with respect in order to establish a good relationship. AIM: This paper reports a review of an examination of foreign-born patient’s experience of a caring relationship with the personnel in a care division. METHOD: A literature review was used in this survey, where the findings of thirteen articles were examined to establish an overview of the subject. FINDINGS: Most of the patients in the articles described different challenges in establishing a good relationship with the caregivers. Two main categories were constructed: Not being understood by the caregiver and Not feeling a part of the caring relationship. From these two categories, five sub-categories were formed to describe in what way the patients were misunderstood or not being included in the relationship with the caregivers. CONCLUSIONS: There are challenges in creating a good transcultural relationship between the patient and the caregiver. Patients described how they not always were being met with the same respect and cultural awareness by the caregivers as the native patients were. This implies that there is a need of better cultural education amongst caregivers. The caregivers also need to se the individual needs of the patients.

Hållbarhet i kontext av konsumtion och företagande är ett aktuellt och väl omdiskuterat ämne inom politiken och den moderna samhällsekonomin i världen. Konsumtionen är central för samhällets tillväxt tillika det som orsakat de sociala, ekologiska och ekonomiska problemen i världen idag. Företag har ett ansvar att främja hållbar utveckling genom hållbart företagande med ett fokus på samtliga tre perspektiv. Konsumenten har även den en skyldighet, i sitt konsumtionsbeteende att agera hållbart i sina val och beslut. Vi ser ett gemensamt ansvar, där kunskap och medvetenhet om klimathotet bör tas på största allvar av såväl företag som konsument. Med forskningsfrågan Hur kan marknadsföring användas för att påverka studenternas kännedom om, och attityd till att välja hållbara restauranger? utfördes en enkätstudie under våren 2017 på uppdrag av Gotthards Krog belägen i centrala Umeå, för att utforska studenters hållbara konsumtionsbeteende. Tidigare forskning har fokuserat mycket på demografiska variabler för att förklara miljövänligt konsumentbeteende, men har de senaste 10-15 åren i större grad skiftat till att utforska psykografiska förklaringsvariabler i samband med förändrade paradigm. I en snabbföränderlig värld finns nu ett behov av att förstå de beteenden som präglar unga klimatmedvetna konsumenter som har framtiden i sin hand. I en deduktiv ansats och med hjälp av teorier som triple bottom line (TBL), value-belief-norm theory (VBN) och goal framing theory som teoretiskt ramverk konstruerar vi en konceptuell modell för hypotesprövning mot fem hypoteser, med val av hållbara restaurangkoncept som slutlig beroende variabel. Till grund för resultatet ligger en webbaserad enkät (n=219) med 36 frågor (femgradig likert-skala) om marknadsföring som kommunicerar hållbarhet, kännedom, attityder och konsumentbeteende där studenter vid Umeå Universitet är vår urvalspopulation. Resultatet visade på att starka samband mellan kunskap och marknadsföring som kommunicerar hållbarhet föreligger, som grund för val av hållbara restauranger. Studien bidrar bl.a. till forskning kring hållbar marknadssegmentering genom en breddning av särskilda kontextuella karaktärsdrag för målgruppen studenter, samt vilka kompromisser studenter gör vid hållbar konsumtion. Något man som företagare bör vara medveten om vid planering av både CSR-arbete och marknadsstrategi.

Syftet med undersökningen är att tillföra kunskap och förståelse för resenärers motiv till att återbesöka en destination upprepade gånger samt förstå hur de utvecklar lojalitet gentemot den platsen. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Nio respondenter deltog i semistrukturerade intervjuer som berörde deras erfarenheter och känslor kring resvanor. Som teoretisk utgångspunkt har sammanställningar utformats utifrån den tidigare forskningen som grund för analys av empiriskt material. Push- och pull-faktorer presenteras inledningsvis, som därefter följs av en modell om lojalitetsutveckling. Som stöd tilllojalitetsutvecklingsmodellen presenteras en tillitsutvecklingsteori. Slutligen tillämpas lojalitetskategoriseringar som gör det möjligt att placera en respondents lojalitet i två olika kategoriseringar. En analys av det insamlade materialet påvisade att beroende på vilket intresse en individ har kan resemotivationen skilja sig från person till person. Mat och klimat var båda motiverande faktorer för respondenterna att åka tillbaka. Majoriteten av respondenterna ansåg även att kunskapen om destinationen motiverade dem till att fortsätta åka tillbaka då denna gav en känsla av att vara hemma på semestern samt att de kan då koppla av på en gång. Studiens resultat visade även att lokalbefolkningen hade stor påverkan när det gäller respondenternasutveckling av lojalitet gentemot destinationen.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om elevers kännedom, upplevelse, uppfattning och delaktighet av elevhälsan och dess förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundskolan. Det är genom elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete som elevernas utveckling ska stödjas mot utbildningsmålen. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är hela skolans gemensamma uppdrag, där eleverna ska ha inflytande och vara delaktiga enligt styrdokument. Dessutom har de rätt till att bli hörda i frågor som rör dem. Det finns lite forskning om elevhälsan och en del forskning pekar på brister i elevhälsans arbete och att eleverna inte alltid känner till elevhälsans uppdrag och funktion. Forskning visar att elevers delaktighet och inflytande är främjande faktorer för allt arbete som genomförs i skolan men att det är inget som kan tas för givet. Denna studie genomfördes med kvalitativ metod och fokusgruppsintervjuer där elever i årskurs nio deltog i fem grupper. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning och analyserades i relation till tidigare forskning och studiens teoretiska perspektiv. De teoretiska perspektiven och begreppen som använts är demokratiskt perspektiv, delaktighet, salutogena perspektivet och KASAM. Studiens slutsats är att elevhälsans arbete behöver synliggöras för eleverna så att de kan bli delaktiga och få inflytande.

Syftet med studien är att belysa uppfattningar hos tränare/ledare för kvinnliga idrottare om menstruationscykeln (MC) och periodiserad träning (PDT) i svenska föreningar och klubbar. Frågeställning 1: Vilken upplevd kännedom har tränare/ledare kring MC, PDT samt de aktivas kännedom? Frågeställning 2: Hur uppfattar tränare/ledare kommunikationen gällande MC samt PDT med deras aktiva? Frågeställning 3: Finns det eventuella skillnader i förutsättningarför att arbeta utifrån MC och PDT?  Vald metod för datainsamling var kvalitativ intervju genomförd som panelintervju med en semistrukturerad intervjuguide. Sex intervjuer genomfördes med tränare för kvinnliga idrottare, vilket var studiens urval. Kodningen genomfördes i fyra steg för att därefter presenteras i resultat.   Resultatet visar på att respondenterna övervägande är villiga att lära sig mera om MC och PDT och hur de kan hjälpa deras aktiva mot en mer optimal träning och prestation.  Det finns en uppfattning om att det är svårare att arbeta med PDT inom lagidrott, främst utifrån att de aktiva kan befinna sig i varierade faser. Respondenterna uppvisar en inställning till MC som något naturligt, och inget som borde vara tabustämplat, samtidigt som de respekterar att det av de aktiva kan uppfattas som privat eller jobbigt att tala om. Nivån av kännedom hos respondenterna om de olika påverkande faktorerna under MC var varierad. Kännedomen om gynekologiska sjukdomar samt den kvinnliga idrottstriaden var relativt låg hos respondenterna i studien. Skillnader i ålder, kön, tillgångar till tränare samt antal träningstillfällen uppges som påverkande faktorer i att arbeta med periodiserad träning.  Slutsatserna av studien är att inställningen till MC och PDT hos tränarna i studien visar på goda förutsättningar för att de genom ökad kännedom och tillgångar skall kunna erbjuda de aktiva PTD utifrån MC. Utbildningsmaterialet inom tränarutbildningar bör revideras till att ge kunskap om MC och påverkan på träning och prestation. / The purpose of the study is to shed light on the perceptions of coaches/leaders of female athletes about the menstrual cycle (MC) and periodized training (PDT) in Swedish associations and clubs. Question 1: What perceived knowledge do trainers/leaders have about MC, PDT and the knowledge of the active? Question 2: How do coaches/leaders perceive the communication regarding MC and PDT with their athletes? Question 3: Are there any differences in the conditions for working based on MC and PDT?   The chosen method for data collection was a qualitative interview conducted as a panel interview with a semi-structured interview guide. Six interviews were conducted with coaches of female athletes, which were the sample of the study. The coding was carried out in four steps and then presented in results.   The results show that the respondents are predominantly willing to learn more about MC and PDT and how they can help their athletes towards more optimal training and performance. There is an opinion that it is more difficult to work with PDT in team sports, mainly based on the fact that the active can be in varied phases. The respondents show an attitude towards MC as something natural, and something that should be taboo, while at the same time they respect that the active may perceive it as private or difficult to talk about. The level of knowledge of the respondents about the various influencing factors during MC was varied. Knowledge of gynecological diseases and the female sports triad was relatively low among the respondents in the study. Differences in age, gender, resources for trainers and number of training opportunities are stated as influencing factors in working with periodized training.   The conclusions of the study are that the attitude towards MC and PDT among the coaches in the study shows good conditions for them to be able to offer the athletes PTD based on MC through increased knowledge and resources. The educational material within coaching courses should be revised to provide knowledge about MC and the impact on training and performance.

Introduktion/Bakgrund: Under det senaste decenniet har dental erosion blivit ett omtalat ämne då förekomsten av det ökat markant. Anledningen till denna ökade förekomst beror bland annat på individers attityder och vanor. Dental erosion påverkar individen negativt då den orala hälsan försämras. Dental erosion kan även leda till obehag och smärta för patienten då tandens skikt försämras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva ungdomars attityder och kunskaper om dental erosion. Metod: En litteraturstudie utfördes genom att på ett systematiskt sätt granska och sammanställa rådande forskning och kunskap gällande ämnet från databaserna PubMed, CINAHL och Onesearch. Granskningsmallar nyttjades för de studier som inkluderades efter kvalitetsgranskningen. Sammanlagt inkluderades 8 studier i presenterat resultat.Resultat: Presenterat resultat sammanställs i ordning efter följande underrubriker; ’’Attityder och kunskaper om dental erosion’’ ’’Ungdomars kunskaper och attityder gällande prevalens av dental erosion i samband med erosiva drycker’’. Studiens resultat visade att ungdomar har bristande kunskaper gällande dental erosion och att detta påverkar deras attityd gällande förändring. Slutsats: Ungdomars kunskap kring dental erosion är bristande. Detta i kombination med dålig attityd kring förändring leder till ökad benägenhet att vara utsatt för dental erosion. Pojkar har i större utsträckning än flickor dental erosion och värre gradering av det.

Det har visat sig finnas lite forskning kring elevhälsa och speciellt kring det som faktiskt fokuserar på vad eleverna har för åsikter, tankar och kunskap om vad elevhälsoteamet kan bidra med. Det innebär att vi inte vet vad eleverna tycker och känner och vad de önskar. Målet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasieskolor runt om i Sverige känner till om elevhälsoteamet på respektive skola samt deras tillit till teamet. Vilka är elevhälsoteamet och vart finns de? Vad kan elevhälsoteamet erbjuda för stöd? Studien utfördes med en enkät till för gymnasieeleverna på tre skolor i Sverige där totalt 271 elever svarade. Resultatet visade att det är många elever som har lite eller ingen kunskap om elevhälsoteamet och deras arbete. Många elever har aldrig varit i kontakt med någon från elevhälsoteamet men upplever en relativt god tillgång och tilltro till elevhälsoteamets personal. Resultatet har analyserats utifrån KASAM-teorin. Vår bedömning är att det finns stor möjlighet för utveckling för vidare forskning och det praktiska arbetet på skolorna.

Till följd av utvecklingen av digitaliseringen har fenomenet Personal Branding växt fram som ändrat dynamiken för konsumentens relation till varumärken. Studien syftar till att öka förståelsen för hur konsumentbeteende påverkas av Personal Brands. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där fem ostrukturerade fokusgrupper deltagit, med totalt 18 personer tillhörande urvalsgruppen Digital naturals. Med hjälp av tidigare etablerad varumärkesteori har fyra dimensioner; kännedom, attityd, associationer och identifikation valts ut. Analysen baseras på dessa fyra dimensioner. Resultatet av studien visar att Personal Brands i viss utsträckning påverkar konsumentbeteendet. Konsumentens beteende påverkas olika beroende på i vilken utsträckning de fyra dimensionerna förekommer eller uppfylls. / As a result of the expansion of digitalization, the Personal Branding phenomena has emerged as changing the dynamics of the consumer's relationship with brands. The intent of this paper is to form an understanding of how consumers behavior are influenced by Personal Branding. The study is built on a qualitative research method in which five unstructured focus groups were participating, with a total of 18 individuals all within the selection group Digital naturals. Using previously established brand theory, four dimensions; knowledge, attitude, associations and identification have been selected. The analysis in this study is based on these four dimensions. The study concludes that Personal Brands, to a certain extent, affects consumer behavior. The behavior of the consumer will be influenced differently depending on the extent to which these four dimensions are present or satisfied.