The aim of this study is to, from a profession’s perspective, inquire into emotions and emotional labor for social workers who work with women who are subjected to men’s violence in intimate relationships. Through this we have developed knowledge concerning the work conditions for social workers working with violence in intimate relationships. This study is based on interviews with six social workers in one municipality by a semi-structured method. By the material we got from interviewing we did an analysis of this together with previous studies and also by two theoretical frameworks; Emotional labor by Hochschild and Coping strategies by Lazarus and Folkman. The analysis proves that social workers who work with women who are subjected to men’s violence in intimate relationships get emotionally affected by the work and need to handle these different kinds of emotions with several strategies. The analysis also proves that emotional labor and using coping strategies is one of the social workers daily work tasks. Emotions, emotional labor, and coping strategies therefore influence the prerequisites as a whole within social work as a profession as these work assignments many times come as both invisible, non-qualifying and also, even at times, without paid salary.

Support nurse is a professional group whose work involves close contact with other people, they are also a profession that is in demand in the labor market. The shortage of nurses means they may experience increased stress and lack of influence in their own work. Support nurses main task is to supervise individuals with neuropsychiatric disorders, these individuals also called for patients. The aim of the study was to investigate a group support nurses and their experiences of the emotional aspect of their job role and how relationships with clients and colleagues is important for how they feel and how they can manage the demands of work. In the performance of my study I have started from Arlie Hochschild (2003) theory of emotional wage work, how emotions are expressed and handled by support assistants in the daily work with the users. Wage labor is a central part of many people's lives and some individuals seek out jobs where they feel it can make a difference and the feeling of having meaningful work as evidenced in the results of the study on the basis of the description of the work support nurses. Hochschild (2003) argues that the emotional work means you have a job that consists of relationships with other people and where you are in your work becomes emotionally involved. I have chosen to use a qualitative method in the execution of this study by conducting eight semi-structured interviews with active support nurses divided into five businesses in the support operations in Luleå. The collected material for this study were analyzed using scientific articles that highlights previous research and Hochschild (2003) theory of emotional work. It appears from the results of the study and analysis of the experience of workload and managing their own emotions and the users are different as well, the experience of the emotional load. The support nurses’ highlights colleagues as an important factor to be able to perform at work. Working as a team is seen as a prerequisite and that all have in common is deleted from a user perspective and common goals. It also appears that the recovery is seen as crucial for the support assistants to cope with the work from a long term perspective, to sleep and enough recovery for those support assistants who work evenings / weekends while support assistants who work only during the day are satisfied with their work situation and feel that they get enough of recovery. / Stödassistenter är en yrkesgrupp vars arbete innebär en daglig  kontakt med andra människor. Det är en yrkeskategori som finns och som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden. Brist på stödassistenter kan innebära att de kan uppleva en ökad stress och brist på inflytande i det egna arbetet. Stödassistenternas huvudsakliga arbetsuppgift handlar om att handleda individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och benämns även som brukare. Syftet med studien har varit att undersöka en grupp stödassistenters och deras upplevelser av att ha ett emotionellt arbete kopplat till deras arbetsroll. Vidare handlade de om hur relationerna till brukare och kollegor har betydelse för hur de upplever att de kan hantera krav i arbetet. I studien har jag utgått från Arlie Hochschild (2003) teori om emotionellt lönearbete. Det emotionella arbetet innebär att man har ett arbete som utgörs av relationer till andra människor och benämns även som känsloarbete (Hochschild, 2003). Lönearbete utgör en central del av många människors liv och en del individer söker sig till arbeten där de upplever att det kan göra skillnad för en annan individ utifrån känslan av att ha ett meningsfullt arbete vilket speglas i studiens resultat. I utförandet av denna studie har en kvalitativ metod användts utifrån åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med verksamma stödassistenter inom fem stödverksamheter i Luleå Kommun. Jag har på så sätt kunnat samla in min empiri som jag sedan har analyserat med hjälp av artiklar och teorier inom området, emotionellt lönearbete. Studiens resultat och analys visar att upplevelsen av arbetsbelastning och hanteringen av de egna och brukarnas emotioner skiljer sig åt, likaså upplevelsen av den emotionella belastningen. Stödassistenterna lyfter fram arbetskollegor som en viktig faktor för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete. Att arbeta som ett team ses som en förutsättning och att alla gemensamt skall utgå från ett brukarperspektiv och gemensamma mål. Det framgår att återhämtningen ses som otillräcklig utifrån ett långtidsperspektiv, för de stödassistenter som arbetar kvällar/helger medan stödassistenter som endast arbetar dagtid är nöjda med sin arbetssituation och upplever att de får tillräckligt med återhämtning.

Unpredictable situations are a common phenomena in detention centres. This is because employees work in daily contact with inmates. Correctional officers must therefore manage their own emotions as well as the emotions of their inmates. The aim of the study is to highlight the correctional officers’ experiences of insecurity in detention, when working with the inmates. Furthermore, the study examines the security measures taken by the leadership of detention centres as an authority to achieve greater security among its employees. Research shows that correctional officers are one of the most insecure professionals in the workplace. There are also various emotional rules that correctional officers must follow in their work with inmates, to maintain their legitimacy. The theoretical frame of reference of the study is based on Giddens structuration theory, his concept of ontological security and trust, and Hochschild's theory of emotional work. The present study uses qualitative interviews with individuals working on the detention centres, in close contact with the inmates. The results of the study show that strong collegial relationships as well as a strong individual self-confidence of the individual contribute to an increased sense of security at work. The feeling of security also depends on how long an individual has worked in the detention centres. There are informal emotional rules that employees need to follow in their professional role, and through emotion management this can influence prisoners' perceptions of insecurity. In terms of security measures, the detention centres have introduced alarms, meetings, and education to ensure a good working environment. The interviews indicated that the correct officers regarded the education for new staff is unsuccessful in various aspects by employees, and that the safety alarm was seen as the key element when it came to security measures. The sociological perspective, including several theories from Giddens and Hochschild, is relevant to the study as it aims to study subjective experiences and emotions in unpredictable situations that arise when working with inmates. / Oförutsägbara situationer är ett vanligt förekommande fenomen inom kriminalvården. Detta då de anställda arbetar i daglig kontakt med de intagna. Kriminalvårdare måste därför hantera både sina egna och de intagnas känslor. Syftet med studien är att belysa kriminalvårdares upplevelse av otrygghet på häktet, i arbetet med de intagna. Vidare undersöks vilka säkerhetsåtgärder som vidtas från kriminalvården som myndighet, för att uppnå en ökad trygghet hos de anställda. Forskning visar att kriminalvårdare är en av de yrkesgrupper som utsätts för mest otrygghet i arbetet. Det finns även olika känsloregler kriminalvårdare måste förhålla sig till i sitt arbete med de intagna, för att behålla sin legitimitet. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens teori om struktureringsteori, ontologisk trygghet samt tillit. Vidare utgår studien från Hochschilds teori om känsloarbete. I den föreliggande studien används kvalitativa intervjuer med individer som arbetar inom kriminalvården, i nära kontakt med de intagna. Studiens resultat visar att starka kollegiala relationer och självförtroende hos den enskilde individen bidrar till ökad trygghet i arbetet. Känslan av trygghet beror även på hur länge en individ arbetat på kriminalvården. På kriminalvården finns det informella känsloregler som de anställda behöver följa inom sin yrkesroll och genom känslohantering kan detta påverka kriminalvårdares uppfattning av otrygghet. Vidare till säkerhetsåtgärder har kriminalvården infört säkerhetslarm, möten samt utbildning för att säkerställa en god arbetsmiljö. Det framkommer genom intervjuerna att utbildningen för nyanställda uppfattas av de anställda som bristfällig i olika aspekter, och att säkerhetslarmet betraktas som en central del gällande säkerhetsåtgärderna på kriminalvården. Det sociologiska perspektivet, innefattande teorier från Giddens och Hochschild, är relevant för studien då den avser att studera subjektiva upplevelser och känslor i oförutsägbara situationer som uppstår i arbetet med de intagna.