I dagens samhälle där servicesektorn är väl utbredd aktualiseras begreppet bra bemötande då ingen individ vill uppleva att de inte blir lyssnad på eller att de får ett dåligt bemötande. Vårdyrket är ett serviceyrke som innefattar känslomässigt arbete då personalen och brukaren skapar en relation med varandra. Inom hemtjänsten är det på ytterligare en intimare nivå då arbetet sker i brukarens privata hem. Genom att Socialstyrelsen har utformat Nationell värdegrund efter regeringens direktiv har målet med bra bemötande formaliserats för all vårdpersonal i Sverige. I denna studie har det undersökts hur personal inom hemtjänsten i två västsvenska kommuner förhåller sig till begreppet bra bemötande och vilka strategier de använder sig av för att uppnå detta mål. För att kunna genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri. Vi intervjuade sex respondenter, varav tre var män och tre var kvinnor. Resultatet visar att respondenterna använder sig av likartade strategier för att uppfylla målet om bra bemötande. Dock är det snarare förväntningarna från brukaren som påverkar respondenterna mest. För de manliga respondenterna anses det vara en fördel att manifestera maskulinitet genom att vara fysiskt stark eller lång.  Alla respondenter upplever att de kvinnliga brukarna hellre vill ha manlig personal för att konversera med än att de ska utföra sina arbetsuppgifter. De kvinnliga respondenterna upplever att det ställs högre krav på att de utför sina arbetsuppgifter. / In today's society, where the service sector is well-widespread, the concept of good treatment becomes actualized, since no individual wants to experience that they are not listened to or receive a bad response. Health care includes emotional work where the staff and the user create a relationship with each other. With in-home care, it is at an even more intimate level when work is done in the private home of the elder. Because the National Board of Health has formulated National Value Based on the Government's Directive, the goal of good treatment has been formalized for all health care professionals in Sweden. In this study, it has been investigated how home service personnel in two Western Swedish municipalities relate to the concept of good treatment and what strategies they use to achieve this goal. In order to complete the study we have used a qualitative method with the aid of semi- structured interviews. We interviewed six respondents, three of whom were men and three were women. The result shows that respondents use the same strategies to fulfill the goal of good treatment. However, it is rather the expectations of the elder that affect the respondents the most. For the male respondents, it is considered an advantage to manifest masculinity by being physically strong or long. All respondents perceive that the female elders would rather have male staff to converse with than to perform their duties. The female respondents perceive that higher demands are made on the performance of their duties.

Forskning har visat att läraryrket har högre arbetsbelastning än andra undersökta yrkesgrupper. Det beror på att resursbegränsningar och andra sysslor tar för mycket tid från lärares huvudsyssla. En annan källa till lärares höga nivåer av arbetsbelastning är hot och våld på arbetsplatsen. Syftet med studien är att ge en inblick i lärare och pedagogers arbetsmiljö och bidra med kunskap om hot och våld i skolan. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka erfarenheter har lärare och pedagoger av hot och våld i skolan? 2) Hur beskriver lärare och pedagoger sin arbetsmiljö? 3) Hur hanterar lärare och pedagoger hot och våld i skolan? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes semi-strukturerade intervjuer med 10 deltagare som är verksamma inom kommunala grundskolor med högstadium. Det empiriska materialet presenteras tematiskt och analyseras utifrån teorierna New Public Management, Känsloarbete och Coping. Resultatet visade att deltagarna har erfarenheter av hot och våld i skolan. Trots det beskriver många att arbetsmiljön är bra. Lärare och pedagoger hanterar hot och våld med känsloarbete och copingstrategier som manifesteras genom bland annat förminskning och normalisering av händelser. Studiens resultat var överlag i linje med vad tidigare forsknings hittat, däremot ansåg deltagarna att individanpassad skolgång var en positiv utveckling vilket gick emot tidigare forskningsresultat.

Svensk politik, vilket kan beskrivas som ett kontroversiellt ämne, har en naturlig del i undervisningen av samhällskunskap i den svenska skolan då elever ska tillägna sig förmågan att forma och uttrycka olika uppfattningar samt att kunna argumentera för dessa. Samhällskunskapslärare behöver således möta elevers olika åsikter och värderingar samt ta ställning till om hen vill vara förtegen eller öppen om sina egna politiska åsikter. Genom semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare och elevenkäter med fyra olika klasser undersöker denna studie upplevelser av undervisning i svensk politik. Resultaten visar på att samhällskunskapslärare utför ett känsloarbete, som kan upplevas som svårt, då de strävar efter att upprätthålla en vald positionering i undervisningen. Däremot används värdegrunden som ett praktiskt stöd då demokrati och mänskliga rättigheter behandlas, vilket underlättar känsloarbetet. Vidare önskar eleverna till viss grad att läraren utför ett känsloarbete i syfte att bevara relationen med dem. Sammantaget visar studien på att upplevelsen av undervisning i svensk politik delvis är individuell och beror på den enskilda individen, dock lyfter samtliga intervjuade lärare att Sverigedemokraternas politiska framgång bidrar till att undervisningen upplevs som svår. Lärarna och eleverna i studien identifierar även indoktrinering som den största risken med lärarens öppenhet.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker åtta biblioteksanställdas upplevelser av sexuella trakasserier från biblioteksbesökare på biblioteket som arbetsplats för att beskriva vilken typ av sexuella trakasserier de erfarit samt hantering och följder av dessa i termer av strategier och emotioner. Sammanfattningsvis har studiens deltagare upplevt sexuella trakasserier i form av verbal och fysisk karaktär, liksom stirrande, gester och stalkning. För att undvika sexuella trakasserier från biblioteksbesökare och hantera dem då de uppstår har individuella, kollegiala och i viss mån institutionella strategier utvecklats. Studien visar också att känslor av skam och skuld är förekommande som följd av sexuella trakasserier. Som teoretisk ansats har de biblioteksanställdas berättelser om sexuella trakasserier från biblioteksbesökare analyserats utifrån begrepp som skuld, skam, offer, känsloarbete, performativitet, den manliga blicken, respektabilitet, stereotyper och praktisk klokhet. En problematisering av begreppet sexuella trakasserier görs. Studien drar slutsatsen att biblioteket i det att det är en plats till vilken alla människor har tillträde, liksom dess funktion som social och informationsförmedlande institution skapar gynnsamma förutsättningar för att sexuella trakasserier från besökare initieras. Serviceaspekten av biblioteksanställdas yrkesroll innefattar ett trevligt bemötande av alla besökare, vilket ställer den anställda inför såväl dilemman som ansvarskänsla då sexuella trakasserier upplevs. De biblioteksanställda utvecklar främst individuella, men också kollegiala strategier samtidigt som arbetsköparens ansvar ofta brister.

Denna studie har syftat att bidra med en förståelse av arbetsplatskonflikters socialiserande funktioner samt belysa konflikter som en vardaglig handlingsrepertoar inom organisationer. Jag ämnade att undersöka hur anställda socialiserades in i de konflikter som uppstod på arbetsplatsen och vad dessa konfliktförlopp hade för betydelse för delaktiga individer. Studiens empiriska material har bestått av semistrukturerade intervjuer, i vilket målgruppen har varit kvinnor tillhörande kvinnodominerade serviceyrken i Sverige. De kvinnor som intervjuats har berättat om egenupplevda konflikter på deras arbetsplatser. Analysen har bearbetats med utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper samt Hochschilds (2012) studie om känsloarbete. Resultaten visade av de normer och värden som fanns inom arbetsgruppen var avgörande för kvinnornas sätt att agera i konflikter. I de arbetsgrupper där arbetsrelationer hölls på en formell nivå och emotionella band inte var framträdande förekom få meningsskiljaktigheter samt neutrala konfliktageranden när diskussioner uppstod. I de arbetsgrupper där emotionella band mellan kollegor var starka utagerades konflikter mer irrationellt och det fanns en rädsla för att ifrågasätta sociala strukturer inom gemenskapen. Detta resulterade i att konflikter ofta undveks och att individer istället använde ett selektivt utagerande av emotioner, förmedlade till specifika kollegor. Resultaten visade att den strategiska kommunikationen som förekom på samtliga arbetsplatser både hade en sammanhållande funktion samt skapade grupperingar och osäkerheter inom arbetsgruppen. Slutligen visade resultaten på att en specifik hantering av emotioner påverkade ageranden i konflikter negativt samt att det fanns starka behov av att ventilera emotioner i samband med konflikter. I de arbetsgrupper där emotioner visade sig framträdande flydde man från konflikter med orsak av att nära relationer gjorde konflikter med kollegor mer komplexa. När konflikterna sedan iscensattes blev emotionella uttryck dominerande i konflikterna. / The aim of this study was to contribute to an understanding of the socializing functions of workplace conflicts and illustrate these conflicts as everyday repertoires within organizations. I intended to research how employees could be socialized into conflicts in the workplace and what these conflicts meant for the individuals involved. The study's empirical material consisted of semi-structured interviews, in which the target group has been women belonging to women-dominated service professions in Sweden. The interviews focused on their personal experiences of conflicts in their workplaces. The analysis has been based on Wenger's (1998) theory communities of practice and Hochschild's (2012) study on emotional work. The results demonstrated by the norms and values ​​that existed within the working group were crucial to individual’s way of acting in conflicts. In the working groups where relationships were held on a formal level and the relationships between colleagues were not personal, the conflicts were few and small conflicts did not grow into major conflicts. In the working groups where emotional ties between colleagues were strong, conflicts became more irrational and there was a fear of questioning social structures within the community. As a result, conflicts were often avoided and individuals instead used a selective expression of emotions, conveyed to specific colleagues. The results showed that the strategic communication that went on in all the workplaces had a cohesive function but also created groupings and uncertainties within the workgroups. Finally, the results showed that a specific way of handling emotions affected conflict behavior negatively and that there was a strong need to ventilate emotions related to conflicts. In those working groups where emotional relationships between colleagues dominated, they often escaped from conflicts because close relationships made conflicts more complex. When conflicts took place, emotional expressions became dominant in the conflicts.

The aim of this study is to understand and investigate how social workers handle and cope with their emotional management in work with children who have been exposed to traumatic events. And to understand what kind of emotions that can arise before, during and after meetings with vulnerable children. But also to see and understand what kind of support different workplaces offer social workers for emotion management. This study was  conducted through six semi-structured interviews with social workers who work or have worked with children that have been exposed to trauma in Sweden. With the interviews we did an analysis with help from previous research on the subject and by a theoretical framework, Hoschchilds theroy of emotional work. The results prove that emotional work isa subject that some social workers find very difficult to handle. How social workers manage to handle heartbreaking stories from children is something that each social worker handles differently. The analysis also shows that social workers feel that the support in their workplace towards social workers has improved over the years. Emotional work and how to help vulnerable children is a challenging work and therefore is this a subject that needs more attention.

Syftet med studien är att undersöka hur influencers porträtterar psykisk ohälsa på Instagram i text och bild. Metoden är en digital etnografi, med en tematisk analys. Datamaterialet består av sexinfluencer och 41 Instagram-inlägg. Studiens resultat visar att influencer använder sig av olika taktiker för att genereraföljare och ekonomisk vinst i samtalet om psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har både visat sig idenna studie som ett sätt att skapa intima band med sina följare genom att samtala om sina erfarenheter. Men även ett sätt att skapa en förtroende basis med sina följare för att de ska vara lojala nog att köpa sådant som influencers marknadsför. Arbetet utförs genom känsloarbete och intrycksstyrning. Ett arbete för att få den främre regionen att framstå som den bakre, för att på så sätt framställa sig själv som äkta.

Socialtjänsten har ett stort ansvar när det kommer till barn och unga och ska verka för att de växer upp under goda och trygga förhållande. Att arbeta med barn och unga inom ramen för socialarbete beskrivs som utmanande och många socialarbetare som arbetar med denna målgrupp tenderar att drabbas av sekundär traumatisering och utbrändhet. Hur socialarbetare hanterar och upplever olika känslor som uppstår i deras professionella möte med barn och unga är dock ett område som är relativt outforskat trots att det är något som kan få betydelse för alla involverade. Syftet med denna studie har varit att förstå hur socialarbetarnas känsloarbete ser ut och påverkas i mötet med barn och unga som begått allvarligare brott, för att belysa och tydliggöra socialarbetarnas behov. I denna studie har intervjuer genomförts med sex socionomer som på olika sätt arbetar inom ramen för socialtjänsten i Sverige. Resultatet indikerar att socialarbetare aktivt använder sig av känsloarbete för att upprätthålla professionalism och försöka göra skillnad. Samtidigt upplever de svårigheter att förankra teoretisk kunskap i det praktiska arbetet. Studien indikerar att det kan vara värdefullt att förstå hur socialarbetarnas känsloarbete ser ut för att bidra med kunskap relevant för professionell utveckling och det relationskapande arbetet. / Social services have a great responsibility when it comes to children and young people work to ensure that they grow up in good and safe conditions. Working with children and young people within the framework of social work is described as challenging and many social workers who work with this group tend to suffer from secondary traumatization and burnout. However, how social workers handle and experience different emotions that arise in their professional encounter with children and young people is an area that is relatively unexplored, even though it is something that can be important for everyone involved. The purpose of this thesis has been to understand how social workers emotional labour looks like and is affected in the meeting with children and young people who have committed serious crimes, to highlight and clarify the social workers needs. In this study, interviews have been conducted with six social workers who work within social services in Sweden. The results indicate that social workers actively use emotional labour to maintain professionalism and to try to create change. At the same time, the social workers experience difficulties in anchoring the theoretical knowledge in the practical work. The study indicates that it is valuable to understand social workers emotional labour to contribute knowledge relevant to professional development and the relationship-building work.

The purpose of this study is to illustrate the emotional labor of Swedish public librarians, find examples of strategies for emotional labor that librarians use, how personal attributes like being an introvert or an extrovert might influence these strategies and find out how guidelines and management affect the emotional labor of librarians. This is done by interviewing six public librarians who are working in different parts of Sweden, in differently sized libraries and with different amount of work experience. Our findings show that different forms of deep acting is the most common strategy for librarians and that consequences of emotional labor can depend on personality, and which strategy is used depending on this. Another finding is that management and guidelines play an important part in emotional labor. The leader should be involved in the daily tasks of the workers and should have knowledge of the situations that the worker deals with. A final conclusion is that knowledge and awareness of emotional labor can help reduce the negative consequences of emotional labor.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar på kriminalvårdares känsloarbete och hantering av sin yrkesroll i interaktion med klienter, och ämnar ge en fördjupad kunskap om ämnet. Studien undersöker hur kriminalvårdare navigerar de emotionella kraven i sitt yrke, och använder sig av olika strategier för att hantera sitt emotionella arbete och upprätthålla professionella gränser i en tid av förändring. För att sammanställa tidigare forskning inom området genomfördes sökningar i vetenskapliga databaser, vilket resulterade i ett urval av 14 artiklar. Därefter genomfördes tio intervjuer med kriminalvårdare för att undersöka deras upplevelser av yrkesrollen, klienters känslor och deras egna känslor. Efter intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera mönster och teman i det insamlade materialet. Resultaten analyserades med hjälp av Arlie Hochschilds teori om känsloarbete och begrepp från Erving Goffmans dramaturgiska teori. Resultatet visar att kriminalvårdarna främst bemöter klienternas negativa känslor genom att lyssna och samtala, men att de också kan uppleva svårigheter att förhålla sig till klienternas berättelser. För att hantera sina egna känslor använder sig kriminalvårdarna huvudsakligen av strategier som humor och att prata med varandra om vad de känner. Vidare visar resultatet att kriminalvårdarna försöker stänga av sina känslor genom att skilja mellan sin privata roll och sin yrkesroll. Denna särskiljning gör de bland annat med hjälp av uniformen som verktyg. Gällande hur kriminalvårdarnas hantering av yrkesrollen har förändrats i samband med det ansträngda läget inom myndigheten, visar resultatet att det finns mindre tid för den vårdande delen av arbetet. Det framgår även att kriminalvårdarna upplever att de har mindre möjligheter för återhämtning under, och mellan, arbetspassen. Detta uppfattas även ha resulterat i en högre nivå arbetsrelaterad stress.