Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt– och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall. Resultat: Analysen visade att ökad fysisk aktivitet kan påverka barns kroppssammansättning och därigenom hälsorelaterade faktorer. Interventionernas design påverkade resultaten på varierande vis. De studier där man påverkat fler faktorer så som kost, motivation samt miljö visade förbättringar på barnens kroppssammansättning. Kortare interventioner redovisade positiva resultat inom syreupptagningsförmåga samt vilopuls. Slutsats: Interventioner med fysisk aktivitet som huvudkomponent kan påverka barn hälsa positivt genom att öka syreupptagningsförmågan samt vilopulsen, vilket i sin tur ger förbättrad hjärt- och kärlhälsa.

<p>Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar kan beskrivas som en livsstilsjukdom, eftersom miljön och livsstilen kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det underlättar för patienterna om de har motivation för att genomföra en livsstilsförändring.</p><p>Syftet: Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar söktes, granskades, analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Efter kvalitetsgranskning av relevanta vetenskapliga artiklar inkluderades 12 artiklar i studien.</p><p>Resultat: Att vilja genomföra en livsstilsförändring kan påverkas av erfarenhet och självförtroende. Ekonomi, kunskap och socialt stöd är förutsättningar som har betydelse för motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringen. Ett självständigt beslut och planering leder till ökad motivation som kan underlätta livsstilsförändringen.</p><p>Slutsats: Förutsättningar kan både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Viktigt är att sjukvårdspersonal stöttar den enskilda patienten till att hitta sina resurser för att finna motivation till livsstilsförändring. Författarna önskar vidare forskning om hur och varför motivationen till livsstilsförändringar påverkas vid hjärt- och kärlsjukdomar.</p>

Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse. Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar. Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL. De visade också en reducering av allvarliga hjärthändelser, cerebrovaskulära händelser, dödlighet i kranskärlssjukdom, instabil angina och revaskularisering. Statinbehandling var associerad med riskökning av måttlig eller allvarlig leversvikt, akut njursvikt, måttlig eller allvarlig myopati och grå starr både hos män och kvinnor. Risken var dosberoende och störst under första årets behandling. Slutsats: studierna visade att statinbehandling minskar skadliga blodfetter, förhindrar aterosklerosprocessen och minskar därmed behovet av revaskularisering. Statinbehandlingen är cirka tre gånger så effektiv vid sekundärprevention som vid primärprevention. Man behöver behandla 60 personer, som haft en hjärt- och kärlhändelse, under cirka 5 år för att förhindra ett dödsfall och 180 personer för att förhindra ytterligare ett insjuknandetillfälle. Effekten är likartad för män och kvinnor och för äldre och medelålders personer. Livslängden ökar med två år. För patienter, som inte haft en hjärt- och kärlhändelse men har riskfaktor t.ex. i form av höga kolesterolvärden eller diabetes, behöver man behandla nästan 2-3 gånger så många för att uppnå samma resultat (120 patienter för att förhindra ett dödsfall och 330 för att förhindra ett insjuknande). Effekten vid primärprevention av friska individer är låg. Statiner är ur biverkningssynpunkt väletablerade och säkra läkemedel. Ett observandum är myopati, (rhablomyelos), som är ganska ovanligt enligt vad som inrapporterats från studier. Ett problem som finns med all preventiv behandling är dålig följsamhet till ordinationerna. / Background: Lipid-lowering drugs, mostly statines, were dispensed during 2011 to 815 000 people from the pharmacies in Sweden. High cholesterol is a major risk factor for development of coronary heart disease (myocardial infarction, angina, intermittent claudicatio intermittens and stroke). Coronary heart disease is the causes of more than 40% of all deaths in Sweden.Lifestyle changes, together with lipid-lowering drugs, statines, are effective treatments. Statines can be administered either to patients that have had a cardiac event i.e. heart attack, stroke (secondary care) or to persons with risk factors i.e. high levels of cholesterol, diabetes, primary care. Objective: with the help of published clinical trials and meta-analysis examine what effect statines have on morbidity / mortality in cardiovascular diseases in primary and secondary care. Results: The studies showed that statins reduce TC, LDL and TG and increase HDL. They also showed that statins reduce major coronary events, cerebrovascular events, mortality from coronary heart disease, unstable angina and revascularization. Statin therapy was associated with increased risk of moderate or severe liver failure, acute renal failure, moderate or severe myopathy and cataracts in both men and women. The risk was dose-dependent and greatest at the first year of treatment. Conclusion: The studies showed that statine treatment reduced the blood level of harmful cholesterol, prevented the atherosclerotic process and thus reduced the need for revascularization. Statin therapy is about two - three times as effective in secondary care as in primary care. One need to treat 60 people, who have had a coronary heart event, during about 5 years to prevent one death and 180 people to prevent a nonfatal cardiovascular event. The effect is similar for men and women and for older and middle aged people. Life expectancy increases by two years. For patients who not have had a coronary heart event but have risk factors i.e. high cholesterol levels, diabetes, one need to treat two - three times as many to achieve the same results (120 patients to prevent one death and 330 to prevent one nonfatal cardiovascular event). The effects of treating healthy individuals with statines are low.Statines are well-established and safe drugs. One noteworthy side effect is myopathy, (rhablomyelos) which is quite unusual as reported from studies.One problem that exists in all prescribed preventive treatments is poor adherence to prescriptions.

<p><p><em>Introduktion:</em> Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. <em>Syfte:</em> Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar. <em>Metod:</em> Metoden som användes var litteraturstudie och de databaser som användes vid datainsamlingen var PubMed och PsycInfo. <em>Resultat:</em> Personer med låg socioekonomisk status upplevde högre arbetsrelaterad stress än personer med hög socioekonomisk status. Personer med låg socioekonomisk status upplevde låg arbetskontroll och osäkerhet på arbetet medan personer med hög socioekonomisk status upplevde ett större socialt stöd på arbetet. Höga krav och låg arbetskontroll och obalans mellan ansträngning och belöning kunde leda till hjärt- och kärlsjukdomar, och det påverkade även blodtryck och det metabola syndromet. Låg arbetskontroll, lågt socialt stöd, hög arbetströtthet, övertidsarbete och aktiva och passiva arbeten kunde leda till hjärt- och kärlsjukdom. Personer med låg socioekonomisk status hade störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar var störst för personer med låg socioekonomisk status. <em>Implikation:</em> Denna nya kunskap kan användas för att informera företagsledningar och individer i riskgrupperna för att minska risken att drabbas av stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Kunskapen kring detta område bör ökas ytterligare för att detta problem skall kunna kontrolleras i framtiden.</p></p> / <p><p><em>Introduction:</em> Job strain is a common problem and it has been shown that different factors causes stress. Stress is also the basis for the state of several health problems, including cardiovascular disease. Socioeconomic status is also something that is associated with both stress and cardiovascular disease. Because of insufficient research regarding whether job strain, socioeconomic status and cardiovascular disease correlates, it was of interest to investigate this. <em>Aim:</em> The aim of this study was to describe the experience of job strain in relation to socioeconomic status and cardiovascular disease. <em>Method:</em> The method that was used was a literature study and databases used for data collection was PubMed and PsycInfo. <em>Results:</em> Individuals with low socioeconomic status experienced higher job strain than individuals with high socioeconomic status. Individuals with low socioeconomic status experienced low job control and job insecurity, while those with high socioeconomic status perceived greater social support at work. High demands and low job control and imbalance between effort and reward could lead to cardiovascular disease, and it also affected blood pressure and metabolic syndrome. Low job control, low social support, high work fatigue, working overtime and active and passive jobs could lead to cardiovascular disease. People with low socioeconomic status had a greatest risk of developing cardiovascular disease. The risk of dying from cardiovascular disease was high for individuals with low socioeconomic status. <em>Implication:</em> This knowledge can be used to inform management and individuals at risk how to reduce the risk of stress and cardiovascular disease. To control this problem in the future it requires an increased knowledge in the field.</p></p>

<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med denna studie var att studera hur olika nivåer av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhåller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjärt-kärlsjukdom (CVD). Därutöver var syftet att, om möjligt, utifrån erhållna resultat sammanställa rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhålla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.</p><p>Är det VO2max-värdet i sig, som både kan vara genetiskt-, tränings- och sjukdomsbetingat, eller är det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-värde som är av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?</p><p>Metod</p><p>Studien baserades på 1851 svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år utvalda från ett redan insamlat datamaterial från tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestämdes genom en enkätfråga i respektive studie och delades in i tre nivåer. VO2max beräknades via ett submaximalt cykeltest eller mättes via ett maximalt löptest. Tolv välkända riskfaktorer för CVD erhölls utifrån enkätsvar eller medicinska testresultat. För analys av den fysiska aktivitetens och VO2max betydelse för varje riskfaktor, gjordes en binär regressionsanalys med kontroll för fysisk aktivitetsgrad, VO2max samt olika kontrollvariabler. Vid varje analys erhölls en oddskvot med 95 % konfidensintervall som beskrev hur risken att erhålla respektive riskfaktor varierade mellan de olika fysiska aktivitetsgrupperna då VO2max hölls konstant.</p><p>Resultat</p><p>Huvudresultaten i denna studie visade att VO2max hade ett starkare samband än fysisk aktivitet med minskad risk för utfall av enskilda riskfaktorer för CVD. Däremot hade en hög fysisk aktivitetsgrad, motsvarande en belastning som bibehöll/ökade VO2max, liknande betydelse som VO2max för reducering av den generella risken för riskfaktorer för CVD. Fysisk aktivitet på lägre belastningsnivåer uppvisade inte samma signifikanta resultat.</p><p>Slutsats</p><p>Både högre nivåer av fysisk aktivitet och ett högre värde på VO2max har betydelse för reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD och i förlängningen utfall av sjukdom i främst CVD. Därför bör hänsyn tas till båda variablerna då hälsopreventiva och hälsopromotiva rekommendationer utformas.</p>

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning. Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har. Genom en kompletterande intervjustudie har vi även velat få journalisters syn på nyhetsvärdering, nyhetsurval och utformning av nyheterna, samt vilka möjligheter de anser sig ha att kunna påverka dagordningar och vilka yttre faktorer som i sin tur kan påverka journalisternas dagordning. Analysen tar teoretiskt avstamp i agenda-settingteorin som menar att de ämnen som får störst utrymme i medierna också blir de mest centrala i publikens medvetanden, men också att publikens vilja och behov återverkar på mediernas val av ämnen. Studiens resultat visar stora likheter mellan tidningarna, vilket vi inte hade förväntat oss. Resultaten från både den kvantitativa och kvalitativa studien visar att både Svenska Dagbladet och Dagens Medicin främst använder forskare och forskningsresultat som källor. Användning av case, det vill säga drabbade individer, var mindre förekommande i Svenska Dagbladet än förväntat, dock något vanligare än i Dagens Medicin vilket däremot stämde med vår hypotes. Det mest anmärkningsvärda resultatet visar att en del hjärt- och kärlsjukdomar får väsentligt mycket mer utrymme än andra, i båda tidningarna. Exempelvis stroke med sammanlagt 1 368 artiklar medan hjärtflimmer endast förekommer med 44 artiklar. Detta trots att omkring 220 000 svenskar lider av hjärtflimmer och att det är en vanlig orsak till stroke. Vår förhoppning är att resultatet av denna studie ska inspirera till vidare forskning om vad en obalanserad medietäckning inom detta område kan få för konsekvenser.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie och de databaser som användes vid datainsamlingen var PubMed och PsycInfo. Resultat: Personer med låg socioekonomisk status upplevde högre arbetsrelaterad stress än personer med hög socioekonomisk status. Personer med låg socioekonomisk status upplevde låg arbetskontroll och osäkerhet på arbetet medan personer med hög socioekonomisk status upplevde ett större socialt stöd på arbetet. Höga krav och låg arbetskontroll och obalans mellan ansträngning och belöning kunde leda till hjärt- och kärlsjukdomar, och det påverkade även blodtryck och det metabola syndromet. Låg arbetskontroll, lågt socialt stöd, hög arbetströtthet, övertidsarbete och aktiva och passiva arbeten kunde leda till hjärt- och kärlsjukdom. Personer med låg socioekonomisk status hade störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar var störst för personer med låg socioekonomisk status. Implikation: Denna nya kunskap kan användas för att informera företagsledningar och individer i riskgrupperna för att minska risken att drabbas av stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Kunskapen kring detta område bör ökas ytterligare för att detta problem skall kunna kontrolleras i framtiden. / Introduction: Job strain is a common problem and it has been shown that different factors causes stress. Stress is also the basis for the state of several health problems, including cardiovascular disease. Socioeconomic status is also something that is associated with both stress and cardiovascular disease. Because of insufficient research regarding whether job strain, socioeconomic status and cardiovascular disease correlates, it was of interest to investigate this. Aim: The aim of this study was to describe the experience of job strain in relation to socioeconomic status and cardiovascular disease. Method: The method that was used was a literature study and databases used for data collection was PubMed and PsycInfo. Results: Individuals with low socioeconomic status experienced higher job strain than individuals with high socioeconomic status. Individuals with low socioeconomic status experienced low job control and job insecurity, while those with high socioeconomic status perceived greater social support at work. High demands and low job control and imbalance between effort and reward could lead to cardiovascular disease, and it also affected blood pressure and metabolic syndrome. Low job control, low social support, high work fatigue, working overtime and active and passive jobs could lead to cardiovascular disease. People with low socioeconomic status had a greatest risk of developing cardiovascular disease. The risk of dying from cardiovascular disease was high for individuals with low socioeconomic status. Implication: This knowledge can be used to inform management and individuals at risk how to reduce the risk of stress and cardiovascular disease. To control this problem in the future it requires an increased knowledge in the field.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att studera hur olika nivåer av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhåller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjärt-kärlsjukdom (CVD). Därutöver var syftet att, om möjligt, utifrån erhållna resultat sammanställa rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhålla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD. Är det VO2max-värdet i sig, som både kan vara genetiskt-, tränings- och sjukdomsbetingat, eller är det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-värde som är av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD? Metod Studien baserades på 1851 svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år utvalda från ett redan insamlat datamaterial från tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestämdes genom en enkätfråga i respektive studie och delades in i tre nivåer. VO2max beräknades via ett submaximalt cykeltest eller mättes via ett maximalt löptest. Tolv välkända riskfaktorer för CVD erhölls utifrån enkätsvar eller medicinska testresultat. För analys av den fysiska aktivitetens och VO2max betydelse för varje riskfaktor, gjordes en binär regressionsanalys med kontroll för fysisk aktivitetsgrad, VO2max samt olika kontrollvariabler. Vid varje analys erhölls en oddskvot med 95 % konfidensintervall som beskrev hur risken att erhålla respektive riskfaktor varierade mellan de olika fysiska aktivitetsgrupperna då VO2max hölls konstant. Resultat Huvudresultaten i denna studie visade att VO2max hade ett starkare samband än fysisk aktivitet med minskad risk för utfall av enskilda riskfaktorer för CVD. Däremot hade en hög fysisk aktivitetsgrad, motsvarande en belastning som bibehöll/ökade VO2max, liknande betydelse som VO2max för reducering av den generella risken för riskfaktorer för CVD. Fysisk aktivitet på lägre belastningsnivåer uppvisade inte samma signifikanta resultat. Slutsats Både högre nivåer av fysisk aktivitet och ett högre värde på VO2max har betydelse för reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD och i förlängningen utfall av sjukdom i främst CVD. Därför bör hänsyn tas till båda variablerna då hälsopreventiva och hälsopromotiva rekommendationer utformas.

Statiner är ett av de mest förskrivna läkemedlen i Sverige. Det används för att sänka kolesterolvärdet i blodet för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Höga kolesterolvärden anses vara en viktig riskfaktor för hjärtsjukdom. Det är främst höga halter av lipoproteinet LDL som anses vara en riskfaktor för hjärtsjukdomar eftersom denna bidrar till aterosklerosprocessen. Statiner används både som primärprevention (förebyggande) och som sekundärprevention (efter personen drabbats av hjärtsjukdom). Syftet med arbetet var att med hjälp av metaanalyser och kliniska studier undersöka effekten av statiner för prevention av hjärt- och kärlsjukdomar. Studierna som inkluderades i arbetet hittades genom sökning på Pubmed. Fem studier inkluderades i arbetet. Dessa visade att statiner minskar dödligheten och insjuknande i hjärt- och kärlhändelser vid sekundär prevention, att de kan minska risken att insjukna vid primär prevention men att statiner inte påverkar dödligheten vid primär prevention. En av studierna visade att statiner ger en ökad risk att drabbas av myopati, leversjukdom och diabetes typ 2. Resultatet av detta arbete visar att statiner har effekt för sekundär prevention och att personer som haft hjärtsjukdom kan behandlas med statiner. Statiner visade sig dock inte effektiva vid primär prevention, vilket kan tyda på att statiner skrivs ut i för hög utsträckning idag och att statiner inte bör ges till personer som inte är sjuka i hjärtsjukdom i första hand.

<p>Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden var en litteraturstudie bestående av 17 artiklar samt en avhandling. Forskningen visade att patientens uppfattningar om läkemedel, sin sjukdom, och deras möte med vården påverkade följsamheten. Patienten var ofta medveten om nödvändigheten av läkemedelsbehandlingen, men var rädda och oroliga för de biverkningar som kunde uppkomma. Att ha kunskap om sin sjukdom och behandling resulterade i att patientens uppfattningar förändrades. Mötet med vården var en del i patientens behandling, då ett bra möte ledde till en ökad följsamhet och förståelse för behandlingen och sjukdomen. Patientens möte med vården blev bättre om patienten upplevde en delaktighet tillsammans med sjuksköterska och läkare. Framtida forskning bör fokusera på hur patienterna upplever sin situation i relation till följsamhet vid läkemedelsbehandling.</p> / <p>Today, several patients are treated with medication for cardiovascular diseases. Of all prescribed medicines the cardiovascular medicines are the most commonly. The nurse and the doctor had a central role if adherence should work out fine. To find what’s bother the patients in the medication treatment, it is therefore a prerequisite for the nurse to be able to affect adherence. The purpose of this literature study was to describe what influence patients adherence to medication treatment of cardiovascular diseases. The method was a literature study comprising 17 articles and a dissertation. Research showed that patient’s perceptions of medicines, their illness and their meeting with health care affected the adherence. The patients was often aware of the necessity of medicine treatment but were afraid and worried about the side effects that may occur. The knowledge of their illness and treatment resulted in that the patient’s perceptions changed. The meeting with healthcare was a part of the patient’s treatment, a good meeting led to increased adherence and understanding of the treatment of the illness. Patients encounter with healthcare would improve if the patients were experiencing an involvement with the nurse and doctor. Future research should focus on how patients experience their situation in relation to adherence in medicine treatment.</p>