Throughout history men have been the majority in universities across the world. Thus, in recent decades this has changed in favor of women who make up for the large majority of students in both universities and colleges. The purpose of this study is to examine why women have become the new majority in Swedish universities/colleges and using rational choice theory to answer this matter. More specifically, this study aims to find out whether children who are seldom truant, and who value themselves to be good at math, Swedish and English have a higher probability to study at universities/colleges in the future than children with high truancy and low self-evaluation in these subjects. The data set used in this research comes from Barn-LNU 2000 and Yngre-LNU 2010 and the sample contains a total of 915 respondents who were between the ages 10-18 in Barn-LNU 2000 and 20-28 when they participated in Yngre-LNU 2010. Logistic regression models and cross tables are used to analyse the material   The result of the analyses indicates that children in general who estimates themselves to be good at math, Swedish and English have a higher probability of study in universities/colleges when they become adults than children who don’t value themselves to be good at these school subjects. Another significant result from the analyses is that children who are seldom truant tend to study in universities/colleges in adult age more often than children who truant. However, there isn’t any significant result who indicates that girls tend to have a higher self-evaluation regarding their skills in math, Swedish and English than boys. Neither does the cross tables show any significant results of sex differences in truanting.

Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid. Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden. Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga. Häri låg också den största skillnaden mellan könen då kvinnorna tyckte att religion är det näst roligaste ämnet medan männen placerade det på näst sista plats. Resultatet visade också på samband mellan elevers inställning till skolämnena och deras uppfattning om ämnenas svårighetsgrad, undervisningens variation, elevinflytande och upplevelse av hur mycket man lär sig. Det ämne man tycker är roligt upplevs också som lätt, elevinflytande är stort, man lär sig mycket och undervisningen upplevs som varierande, motsatt förhållande gäller i det ämne man tycker är minst roligt. Majoriteten av eleverna angav ämnet i sig som den viktigaste orsaken, följt av läraren och annan orsak.

<p>Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid.</p><p>Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden.</p><p>Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga. Häri låg också den största skillnaden mellan könen då kvinnorna tyckte att religion är det näst roligaste ämnet medan männen placerade det på näst sista plats.</p><p>Resultatet visade också på samband mellan elevers inställning till skolämnena och deras uppfattning om ämnenas svårighetsgrad, undervisningens variation, elevinflytande och upplevelse av hur mycket man lär sig. Det ämne man tycker är roligt upplevs också som lätt, elevinflytande är stort, man lär sig mycket och undervisningen upplevs som varierande, motsatt förhållande gäller i det ämne man tycker är minst roligt. Majoriteten av eleverna angav ämnet i sig som den viktigaste orsaken, följt av läraren och annan orsak.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram. Studiens instrument utgjordes av en egenkonstruerad enkät bestående av såväl öppna frågor som frågor med flera svarsalternativ. Resultatet visade bland annat att läxor betraktas som en investering för framtiden, läxor anses både ge och ta tidsutrymme, läxor kan geupphov till känslor av vilsenhet och frustration, men även utveckling genom självständigt tänkande. Elever befanns svara relativt likartat med avseende på programtyp. Med avseende på kön rapporterade kvinnor att de kände sig stressade i större utsträckning än män. Då skollagen säger att eleverna ska ha inflytande över sin utbildning borde man som pedagog föra en diskussion med eleverna kring läxans för - och nackdelar.

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. Metod I studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. Resultat Av svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier. De individuella idrottarna var vana vid att resultaten endast kunde påverkas av dem själva och de var vana vid att motivera sig på egen hand och sätta upp mål och riktlinjer som passade just dem. Generellt för båda grupperna var att alla menade att läraren var den viktigaste motivationsfaktorn för studierna. Slutsats I studien framkommer tydligt att den främsta motivationskällan för de deltagande eleverna är lärarens påverkan på eleverna och relationen de emellan såväl i klassrummet som i korridorerna och på fritiden. Den didaktiska kunskapen är, enligt denna studie, avgörande för elevernas motivation och på så vis avgörande för elevens studieresultat. Det visade sig i studien att KASAM2 kan vara modell att arbeta med i sin undervisning som lärare. De tre ledorden begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som KASAM bygger på är tre hörnstenar att ha med i planeringen av sin undervisning. Lyckas läraren göra ämnet begripligt och hanterbart för eleverna, ger det meningsfullhet som i sin tur skapar studiemotivation.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infärgning på Hotell- och restaurangprogrammet. Forskningsfrågorna bestod av hur infärgning förändrar elevers intresse till kärnämnen och vilka kärnämnen de ansåg var viktiga för karaktärsämnena samt om deras studieresultat påverkats av infärgningen och hur eleverna såg på ett samarbete mellan olika ämnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs tre. Resultatet visade att infärgning inte förekommit i så stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förändras för att intresset skulle öka för kärnämnena, de poängterade att intresset berodde på dem själva. Eleverna framförde också att de hade förståelse varför de läste kärnämnena, att de hörde till allmänbildningen. Slutligen framkom det i studien att deras studieresultat inte hade påverkats av infärgning samt att eleverna trodde på ett ökat samarbete mellan kärn- och karaktärsämnen för att det skulle leda till en ökad kunskap och därmed bli en helhet för programmet.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar. Lärarnas reflektioner analyseras mot enkätens resultat.Resultatet är att eleverna uppfattar att de har och haft inflytande över lektionsplanering inom samhällskunskap, svenska, engelska, och matematik. Vidare önskar majoriteten av eleverna mer inflytande över lektionsplanering. Pedagogerna är av uppfattningen att elever önskar inflytande men att de inte kan hantera det. Resultatet berättar också att studietiden för elever i gymnasiet är en stressad period. Elevers första tid i gymnasiet handlar om att finna sin plats i skolan. De läser flera ämnen parallellt vilket gör att en majoritet inte förmår att engagera sig i att uttyda betygskriterier eller fördjupa sig i skollagen. Stressen leder till att elever fokuserar på examinerande moment. Ansvaret för lektionsplanering som undervisningsform, prov och moment i kurser åligger pedagoger som strävar efter att få elever delaktiga. Lärarna upplever att elever inte är insatta i betygskriterierna och vad skollagen säger om elevinflytande över lektionsplanering.

Denna kvalitativa undersökning är gjord med syfte att ge en bild av hur lärare uppfattar begreppet ämnesintegrering och hur man kan arbeta kring detta på gymnasieskolans yrkesprogram. Teorier kring ämnesintegrering och lärarsamarbete presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med tre kärnämneslärare och tre yrkeslärare från två stora gymnasieskolor. Av studien framgick det att lärarna ställer sig positiva till begreppet ämnesintegrering, men var av uppfattningen att det praktiserades i för liten utsträckning. Detta beror på att organisatoriska och fysiska faktorer på en stor gymnasieskola försvårar ett ämnesintegrerat arbetssätt. Tidsbrist var också en faktor som förhindrade en bra samverkan mellan lärarna. Någon reflektion kring kärnämneslärares förkunskaper görs inte när tjänsterna fördelas på skolorna. Det yttersta ansvaret för att kravet på ämnesintegrerad undervisning som skolans styrdokument ställer efterlevs, ligger hos skolledningen. / The teachers' view of cross-curricular teaching in Vocational Training Colleges

<p>Då Lpf 94 ersatte Lgy 70 förändrades gymnasieskolan genom att alla program blev treåriga. Kärnämnenas införande innebar att alla utöver karaktärsämnena läste gemensamma ämnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad än tidigare, eftersom kärnämnena till största delen är teoretiska. Tidigare forskning visar att elever på yrkesprogram oftare är negativt inställda till kärnämnena. Vårt syfte i detta arbete har varit att undersöka några fordonselevers förutsättningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag. Undersökningen bygger på gruppintervjuer.</p><p>Vårt arbete visar att elever på studieförberedande program har ett försprång gentemot elever på praktiska program. Detta påverkade också den allmänna uppfattningen om fordonsprogrammet, som i våra intervjuer stod längst ned hierarkiskt. Mötet med lärare i kärnämnen påverkades av fordonselevernas negativa syn på teoretiska kunskaper och det framkom att det fanns lärare som ogärna hade fordonsklasser i exempelvis svenska. Detta förstärkte fordonselevernas negativa syn på svenskan. Också skolans utformning var en nackdel för fordonseleverna eftersom de fick lämna sina egna lokaler för kärnämnesundervisning bland de teoretiska programmen. Detta synliggjorde skillnader mellan programmen som annars inte blivit så framträdande.</p><p>En viktig slutsats vi drar av detta arbete är att eleverna genom gymnasieutbildningen inte bara blir placerade i en outtalad hierarki som är uppbyggd utifrån teoretiska kunskaper, utan att de genom utbildningen också socialiseras in i en framtida samhällsklass. Fordonselevernas programval är styrt av det sätt de bäst tillägnar sig kunskap, det praktiska. I gymnasieskolan är dock teoretiska kunskaperna mer värda. Detta påverkar fordonselevernas syn på sig själva, och den negativa kärnämnessynen förstärks genom att de tvingas att som grupp hävda sig mot den teoretiska fokuseringen. Citatet ”händerna är mina verktyg hjärnan är bara ett hjälpmedel” visar att även fordonseleverna till slut kopplar tänkande till en teoretisk aktivitet. Vi hävdar att detta förringande synsätt på den egna kapaciteten är skolans verk.</p>

<p>Domestic science is an interdisciplinary subject. Furthermore domestic science is a combination of theory and practice. The basic competence, a recommendation from ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket), is to enter the secondary school with minimum grade G, (godkänd) in the basic themes: Swedish, English and Mathematic. Today there are many pupils finishing their secondary school without grade in one or more basic themes; Swedish, English and Mathematic. The aim of this essay is to show if domestic science could be used as a complement to the basic themes which are suppose to help the pupils to get grades in the basic themes of Swedish, English and Mathematics. A question in the essay is; is it possible to combine theory and practice? The theoretical frame of this essay is constituted by the pedagogies of activities and work. The sources for research of this essay have been the course plan of ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket). Comparisons have been made between the basic grades; domestic science and basic themes of Swedish, English and Mathematics. The results indicate that there is a possibility to build bridges between the basic themes and domestic science. Through the use of pedagogies of activities and work, letting the experience fortify knowledge and showing the connection between knowledge and action, will present new ways to inspire the curiosity and creativity of the pupils. </p> / <p>Hem- och konsumentkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne, här kombineras teori och praktik i ett ämne. Många beröringspunkter bör finnas till andra skolämnen. Grundbehörigheten till gymnasiet är att ha godkänt i kärnämnena; svenska, matematik och engelska. Många ungdomar som slutar nian saknar betyg i ett eller flera kärnämnen. Går det att använda hemkunskapen som ett stödämne till kärnämnena? Syftet med denna uppsats är att se hur hem- och konsumentkunskapen kan användas som stödämne i skolans undervisning för kärnämnena, svenska, matematik och engelska. Den teoretiska ramen utgörs av aktivitets- och arbetspedagogik. Materialet har varit bl a Skolverkets kursplaner. Jämförelser har gjorts mellan uppnåendemålen i svenska, engelska och matematik med utgångspunkt i hem- och konsumentkunskap. Resultatet visar att det finns många utgångspunkter där det går att bygga broar mellan kärnämnena och hem- och konsumentkunskapen. Genom att använda aktivitets-och arbetspedagogik och låta upplevelsen befästa kunskapen och visa sambanden mellan kunskap och handling prövas nya vägar att nå elevernas inneboende nyfikenhet och kreativitet. </p>