No description available.

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgångspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central fråga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen påverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. Två fritidshemsavdelningar med både kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem. Intervjuerna fokuserade på fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter och hur de motiverade sina val. Studiens resultat tyder på att fritidspedagoger ofta agerar medvetet för att motverka traditionella könsmönster och att de mestadels gör samma arbetsuppgifter oberoende av kön. De tycker att det är viktigt att inte förstärka könsstereotypa roller och gör därför ibland tvärtemot normen. Resultatet visade också att kvinnligt kodade sysslor är vanligare än manliga i fritidshemsverksamhet. Studiens analys och diskussion berör svårigheterna med att välja arbetsuppgifter samt fritidspedagogers individualitet kontra könsmönster.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka universitetsstudenters attityd och kunskap kring internetdrogen SPICE om det skiljer sig mellan könen och om alkoholkonsumtionen hade relevans i samband med inställningen till cannabis och SPICE. Internetdrogerna sprider sig och det är svårt att komma åt de som tillverkar och brukar dem. Därmed är början till en kartläggning av hur utbrett internetdroger är viktigt. Genom att göra en studie på universitets studenter som är från 19 år och uppåt så kan detta ge en god uppfattning om hur stora kunskaperna är och vad människor har för inställning till internetdroger. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som distribuerades dels på universitetet men även på sociala forum, så som facebook och twitter. Totalt deltog 94 studenter, varav 22 var män, 68 var kvinnor och ett externbortfall på 4 enkäter. Studenterna fick besvara frågor rörande SPICE och cannabis. Regressionsanalysen visade att alkoholkonsumtionen predicerade om respondenterna ansåg att cannabis borde vara lagligt, högre konsumtion av alkohol genererade en mer avslappnad attityd till cannabis. Detta stöds av tidigare forskning vilket påvisar att alkoholkonsumtion har betydelse för inställningen och konsumtionen av droger och internetdroger. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Slutsatser som dras från resultaten blir att alkoholkonsumtion har en inverkan på inställningen till cannabis. Könstillhörigheten hos respondenterna hade ingen inverkan i hur deras attityd till Spice och cannabis såg ut.

Bakgrund: Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid påverkar deras förståelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas på ett sätt de är bekväma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext är av godo. Syfte: Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna på gymnasienivå. Den syftar till att svara på hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas. Metod: Analysen utgår från ett innehållsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat på en idéhistorisk genomgång av hur kön har konstruerats i en västerländsk kontext. Uppsatsen fokuserar främst på en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning. Resultat: Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras på ett traditionellt och stereotypiskt sätt i de analyserade pedagogiska texterna. Män beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina. Några andra könsidentiteter än de binära finns inte representerade, och på så sätt konstrueras binära könsidentiteter som det normala. Vidare återfinns en maskulin norm, vilket konstruerar andra könsuttryck som avvikande och maskulinitet som överordnat. Den heterosexuella matrisen kan inte hävdas utmanas i någon större utsträckning.

Den här uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur föräldrar och barn uppfattar datorspelande men även om pojkar och flickor ser datorspelande på olika sätt. Datorspelande finns i många former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt när det gäller dagens generation som är uppvuxna i ett konsumtionssamhälle där media ofta vänder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras föräldrar upplever datorspelande har en enkätundersökning genomförts på en skolklass i årskurs 7 samt deras föräldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrågade föräldrarna svarade på enkäten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den här studien. Då studien stötte på en del problem som ledde till ett byte från kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingående i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och föräldrar ser olika eller lika i fråga om datorspelade. I uppsatsen framgår det att barn som använder datorn mest enligt både föräldrar och barnen själva, det är även ovanligt att föräldrar spelar, eller talar om spel, med sina barn. Det visar sig även att föräldrar inte anser att det är kul med datorspel och att de flesta aldrig spelar, vilket kan betyda att det finns en generationsskillnad. Föräldrar anser inte heller att barn lär sig av datorspel i samma utsträckning som barnen själva vilket kan bero på att föräldrar inte ser barnens skolresultat på samma sätt som till exempel en lärare. Att föräldrarna ansåg att barnen sitter lite vid datorn kan visa på att barnkulturen idag ser datorer som ett verktyg, som kan ha positiva egenskaper. Barn och föräldrar har inte heller samma uppfattning om huruvida de i familjen har regler om datorspelande, fler föräldrar än barn angav att de hade regler för till exempel hur sent man får spela, möjligtvis beror det på konflikter i familjen eller att föräldrar vill verka ”duktiga”. Det finns även en skillnad i spelande mellan pojkar och flickor, få flickor angav att de spelar datorspel, det kan tyda på att datorspelande är en fortsatt stereotypt manlig hobby eller att flickor inte vill tala om att de spelar då det inte är lika socialt accepterat.

The purpose of this study is to determine if and how male or female everyday languagesdiffer. The study is based on ten interviews with five men and five women living inHalmstad, who are between the ages of 22-29. The interview results were analyzed andcompared with previous research on the subject. The result shows that there is adifference between the male and female informants use of language. Women laughing,using italics, hedges, the word så ‘so’ and response signals to a greater degree than men.The reason may be that men and women basically use different conversation styleswhen they communicate, that men prefer a public speech, intended to provideinformation and knowledge. Women on the other hand, use a private speech with thestarting point to create community and belonging.

No description available.

Denna studie belyser hur barn i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus utifrån illustrationerna i två utvalda barnböcker. De två barnböcker som används i studien är "Grodan och fågelsången", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien är att undersöka hur barnen i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts även frågeställningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen på när de beskriver genus utifrån illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter använder barnen när de samtalar om genus. Studien är genomförs på två olika förskolor och barnen som ingår i studien är 3-5 år. Den kvalitativa studien genomfördes med högläsning ur två barnböcker med efterföljande gruppsamtal som kan liknas vid ostrukturerade intervjuer. Sammanlagt har fyra gruppsamtal genomförst vid vilka varje grupp har fått lyssna på två böcker. Resultatet visar att de erfarenheter barnen använder sig av när de samtalar om genus är präglade av vuxnas uppfattningar och barnens egna upplevelser. Barnen använder även yttre faktorer som kläder, färger och röster när det samtalar om genus

Studien undersöker sambandet mellan attityd och biologiskt kön med hjälp av moderatorvariabeln socialt kön samt personlighet kopplat till detta. Baserat på tidigare forskning inom ämnena socialt kön och personlighet, socialt kön och CSR samt attitydformation utformades en analysmodell. Denna modell testades sedan med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer: fem stycken med personer av kvinnligt biologiskt kön och fem med personer av manligt biologiskt kön. Studien visade att kvinnor generellt var mer positiva till CSR än män. Studien visade också att kvinnor var mer flytande i sin gradering av sig själva som maskulina eller feminina men att biologiskt kön generellt kongruerar med personlighet/socialt kön. Dessutom konstaterades att emotionalitet, som är ett drag som kopplats till kvinnligt attitydskapande, var mindre betydande än först trott. Identifikation lyftes som ett nytt bidrag till attitydskapande, vilket ansågs relevant för framtida forskning.

Denna studies syfte är att undersöka och analysera hur socialsekreterare diskuterar könets betydelse i utredningsprocessen av ungdomar. För att kunna besvara syftet utfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju där fyra socialsekreterare diskuterade problematiken i ungdomsärenden. Utifrån en vinjettövning med fallbeskrivning av ett typiskt ärende diskuterade socialsekreterarna hur de tänker och agerar i dessa fall. Det ligger i studiens intresse att belysa om skillnader görs på grund av kön samt om förväntade föreställningar av kön har någon betydelse. Ur resultatet kunde det utläsas att vissa skillnader görs på grund av kön i utredningsprocessen. Skillnader görs oftast vid behov av snabba bedömningar och vid tidsbrist. Det visar sig även att det finns könsstereotypa förhållningssätt hos socialsekreterarna som till viss del styr utredningsprocessen.