• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1673
  • 54
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1731
  • 776
  • 630
  • 366
  • 249
  • 248
  • 228
  • 207
  • 201
  • 196
  • 183
  • 163
  • 156
  • 121
  • 116
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Elevers inställning till det engelska språket

Helgesson, Nina, Petersson, Mikael January 2007 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning när det gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sin fritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olika skolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det är främst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars och flickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningar från både omgivningen och individen själv.
22

Könsfördelning i två läromedel i ämnet Svenska för årskurs 9.

Johansson, Annakarin January 2009 (has links)
Ett genusperspektiv bidrar till att justera ”modellbyggen” av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare. Min tes var att männen skulle dominera den äldre boken och att representationen av kvinnor skulle ha ökat till den nyare boken. Mina huvudsakliga frågeställningar var hur många män respektive kvinnor förekommer i de två böckerna, hur många män respektive kvinnor förekommer på bilder i de båda böckerna samt om det faktum att läroböckerna är skrivna av kvinnor skulle ha något genomslag i valet av författare och bildmaterial. För att svara på detta räknade jag förekomsten av män och kvinnor i ord och bild, och för att synliggöra resultaten använde jag mig av diagram där jag fann det belysande. Jag valde också att göra vissa kvalitativa bedömningar om beskrivning samt representationen av könen. För att möjliggöra detta behövdes en redogörelse av några begrepp som jag behövde använda mig av, kön, genus samt kanon. Kön kan anses vara ett vardagligt samt biologiskt laddat ord, mer statiskt än det mer dynamiska ordet genus som förklarar konstruktionen av kön som en pågående process. Kanon kan betyda fastställd norm och inom den litterära västerländska kanon som Harold Bloom försvarar finns det bara 15 % kvinnor. I min närläsning av US3 samt SS4 kom jag fram till att den äldre boken hade en lägre andel kvinnliga författare än den senare. Sättet man skrev om kvinnor hade också förändrats men huruvida detta beror på att de är skrivna av kvinnor går inte att fastslå eftersom jag då skulle behövt jämföra med en lärobok skriven av män. Däremot verkar en medvetenhet om genusordningen ha gjort sig gällande. Slutsatsen jag drog var att min tes stämde. Männen dominerade den äldre boken och fler kvinnor fanns representerade i den nyare. Kvinnobilden hade förändrats till det bättre men gick inte att betraktas som jämställd.
23

Genusperspektiv på sjuksköterskeutbildningen i Uppsala : En kvalitativ studie

Alsén, Ellen January 2013 (has links)
Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv. METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer.  Resultat: Deltagarna i studien ansåg att sjuksköterskeutbildningen är könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att bilden av sjuksköterskan var svår att leva upp till, då de inte kunde relatera och känna igen sig själva i bilden som målats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen på utbildningen upplevde detta som mycket påtagligt och frustrerande. Andra vårdyrken upplevdes inte lika tydligt könspräglade som sjuksköterskan även om hierarkin ansågs vara mycket tydlig och frustrerande. Det framkom i studien att studenterna upplevde att bilden av patienten i kurslitteratur och undervisningsmaterial var en heterosexuell man. Studenterna saknade ett norm- och könskritiskt perspektiv i undervisningen. Kvinnors symtom och sjukdomar tenderade att hamna inom parentes. Slutsats: Sjuksköterskeutbildningen i Uppsala liksom hälso- och sjukvården i stort är grundad på föreställningar om tydliga könsroller. Detta gäller såväl patienter som vårdpersonal. Studien visar att hälso- och sjukvården är könssegregerad och bygger på könsnormer samt föreställningar om kvinnor och mäns olikheter.  Detta stöds av en rad studier i ämnet. Studiens design, det stora bortfallet samt det låga intresset för att delta i studien gör att ingen generaliserbarhet föreligger. Resultaten tyder på att ett könsbias föreligger och att mer forskning kring ämnet genusmedicin, utbildningens påverkan på yrkesverksamheten och genusvetenskap krävs.
24

"Nu får du hålla käft med ditt genussnack!" : En studie om att arbeta genusmedvetet i förskolan

Andersson, Emma, Christiansen, Rebecka January 2012 (has links)
Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ”[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet. Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor, i vilka olika kategorier av metoder för ökad genusmedvetenhet har framkommit. Däribland vikten av pedagogernas egen medvetenhet och bemötande, arbeta med könsuppdelade grupper, utöka förskolans leksaksarsenal med mer könsneutrala leksaker och vikten av att få med föräldrarna för att få verksamheten mer genusmedveten. Efter att ha analyserat material och diskuterat resultatet i relation till tidigare forskning, har vi funnit att det centrala i ett arbete med genus- och jämställdhet är pedagogens egen medvetenhet och vilja att utvecklas, bemötande i form av språkbruk samt miljöutformning. Synligt är också att pedagogerna upplever tid, resurs och föräldrar som något av ett hinder för ett lyckat genusmedvetet arbete i förskolan.
25

Samlek i utemiljön? : Förskolebarnets lek i utemiljön ur ett genusperspektiv / To play together in the outdoor environment : The preschool child's play in the outdoor environment from a gender perspective

Bertilsson, Alexandra, Stamming, Malin January 2013 (has links)
Enligt förskolans uppdrag ska verksamheten arbeta för att motverka traditionella könsmönstren. För att förskolan ska lyckas med detta krävs det att pedagogerna arbetar genusmedvetet både i inomhusmiljön och i utomhusmiljön. Barnen lär sig av den kultur och det samhälle de växer upp i vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Majoriteten av tidigare forskning som har inriktat sig på genus inom förskolan har fokuserat på barns lek i inomhusmiljön. Därför är det intressant och relevant för förskoleyrket med ökad kunskap om barnens lek utomhus ur ett genusperspektiv.   Syftet med vårt arbete var att undersöka barnens lek på fyra förskolor ur ett genusperspektiv samt att kartlägga hur pedagogerna arbetar med genus under den fria leken utomhus. För att få svar på det har vi använt oss av de kvalitativa metoderna intervju och observation.  Resultatet av undersökningen visade att det finns både likheter och skillnader i barnens lek. En av faktorerna som påverkar leken kan vara genus, andra faktorer kan vara ålder, mognad eller intresse. De yngre barnen var mer benägna att leka över könsgränserna än de äldre. När det gällde de femåriga flickorna valde de ofta att leka i mindre grupper och med barn av samma kön. I skogen framkom inga tydliga genusskillnader i barnens lek. Pedagogerna på de fyra förskolorna var oeniga gällande hur de arbetar med genus. Majoriteten av dem framhöll att de tyvärr ser sig som vakter under utevistelsen men att de önskade att de kunde vara mer aktiva. En av pedagogerna poängterade att det viktigaste är förhållningssättet.
26

Diversity in practice : a study of Gothenburg policies vision at diversity

Smajic, Sabina January 2007 (has links)
Det har inte gått att undvika mångfald i dagens samhälle. Det talas och skrivs om det i media, det förekommer i jobbannonser och man pratar om det såväl som offentligt som privat. Ordet mångfald är ett ord som ofta dyker upp i denna uppsats. Det är ett ord som för många betyder ett positivt sådant. Även om mångfald är ett ord som betyder mycket och betyder olika för olika människor framkommer det i denna uppsats att mångfald innehåller två viktiga begrepp, nämligen etnicitet och kön. Det är just det som jag kommer att analysera i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om mångfald inom polisyrket. Det har länge varit känt att polismyndigheten arbetar med att likna det samhälle det verkar i. Men någonstans på vägen har det blivit ett hinder. I denna uppsats undersöker jag hur poliser ser på mångfald och vad det innebär för de och hur dem använder sig av ordet. I uppsatsen har jag intervjuat åtta personer, svenskar, invandrare, kvinnor och män. Detta har jag gjort för att få en ökad förståelse på vad mångfald betyder för just dem.
27

Elevers attityder till skolans ämnen iklass tre och fem : ur ett genus och – jämställdhetsperspektiv

Thörnvall, Madlene January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen. Pojkarna visar många gångerpå ett stort självförtroende och tar stor plats medan flickorna agerar lågmält ochverkar i periferin.
28

Kartläggning av depressiva symtom hos patienter med arytmi

Gannedahl, Karin, Stenhammar, Cecilia January 2011 (has links)
Objective: The aim of this study was to study the prevalence of depression among patients with arrhythmia, and to investigate if there was any gender difference in the study population regarding depression. Furthermore, differences considering depressive symptoms between patients with arrhythmia and the general population were to be investigated. Method: The self-rating scale MADRS-S was distributed during two weeks to 24 patients with arrhythmia. Twenty-one patients completed the study. Results: 28.5 % of the participants showed symptoms of some level of depression. No one was considered as severe depressed. No significant difference was seen between genders. Comparison between participants and the general population was not possible to investigate. Conclusion: The results of this study show that depressive symptoms appears in 28.5 % of the patients with arrhythmia. More research is needed regarding gender differences and differences between this patient group and the general population in this subject. / Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst av depression bland patienter med arytmiproblem på en vårdavdelning, samt att se om det förelåg någon skillnad mellan män och kvinnor i studiepopulationen gällande depression. Vidare avsågs även skillnader gällande depression mellan studiepopulationen och normalbefolkningen att undersökas. Metod: Självskattningsformuläret MADRS-S delades ut under två veckor  till 24 patienter med arytmi på en kardiologisk vårdavdelning. Tjugoen patienter fullföljde studien. Resultat: 28,5 % av deltagarna uppvisade symtom på någon grad av depression. Ingen av deltagarna ansågs dock ha svår depression. Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan könen. Jämförelse mellan studiepopulationen och normalbefolkningen gällande depression gick inte att utföra. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att depressiva symtom förekommer hos 28,5 % av patienter med arytmi på avdelning. Mer forskning behövs gällande skillnad mellan män och kvinnor samt mellan studiepopulationen och normalbefolkningen i denna fråga.
29

Jämställdhet - vad betyder det för dig? : En studie om ungdomars syn på jämställdhet

Poli, Nadia January 2009 (has links)
Det är viktigt för alla som arbetar som pedagoger att ta reda på vad elever vet om jämställdhet och hur vi lärare kan göra det bättre för dem. I dagens skola ställer fler sig frågan, hur ser ungdomarna på jämställdhetsarbetet som vi pedagoger utför i klassrummet? Syftet är att belysa ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattning om de lika villkoren i skolan (Lpf 94). Studien fokuseras på ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattningar om jämställdhet och individuella erfarenheter från grundskola och gymnasium. Den metod som har använts för min informationsinsamling är kvalitativ intervju, halvstrukturerad med öppna frågor. Resultatet visar på tio elevers osäkerhet på vad jämställdhet betyder och om deras individuella syn på uppmärksamhet, bestämmande och inflytande i klassrummet. Även deras negativa skolupplevelser från högstadiet väcker funderingar hos dem om deras egna och andras bemötande i jämförelse med den positiva individuella skillnaden som nu råder på Barn- och fritidsprogrammet. Det kan bero på en mer målmedvetenhet inför deras framtida yrken samt en personlig mognad. Denna studie pekar också på några ungdomar som tycker sig ha blivit orättvist behandlade på högstadiet.
30

Föräldraskap och ADHD : En kvalitativ studie om förhållningssätt till att vara förälder med ADHD, samt till föreställningar om ADHD och föräldraskap.

Al Saati Edsman, Hannah January 2012 (has links)
ADHD är en diagnos som länge givits till barn. Därför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om föräldrar med ADHD, denna har fokuserat på deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förälder och ha en ADHD-diagnos saknas. Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sätt som föräldrar med ADHD kan förhålla sig till föreställningar kring föräldraskap och ADHD.  Den har även haft som syfte att ge förståelse för några olika sätt som personer som är föräldrar och har en ADHD-diagnos kan se på sig själva och sitt föräldraskap. Studien bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med föräldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos. I studiens teoretiska referensram ses både funktionsförmåga och föräldraskap som något som påverkas av sociala normer och maktordningar. Kön och ålder framkom i analysen som starkt strukturerande ordningar i diskurser gällande både ADHD och föräldraskap. Intervjupersonerna gav uttryck för att en ADHD-diagnos kan innebära både svårigheter och tillgångar i föräldraskapet. Svårigheterna kan bland annat utgöras av stresskänslighet och brist på struktur. Bland tillgångarna kan nämnas hög aktivitetsnivå och barnasinnet i behåll. Av studiens resultat framkommer också att vissa föräldrar med ADHD kan se föräldraskapet som en tillgång och resurs. Studien gör inte anspråk på att uttala sig om skillnader mellan föräldrar med och utan ADHD. Samma goda och mindre goda erfarenheter och egenskaper kan finnas hos många föräldrar både med och utan ADHD, däremot förklarade intervjupersonerna i intervjusituationerna vissa styrkor och svagheter utifrån sin ADHD-diagnos.

Page generated in 0.0438 seconds