Bonn, Universiẗat, Diss., 2007.

No description available.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.

<p>Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.</p>

Zugl.: Fribourg, Univ., Diss., 2008

Diplomarbeit : Germanistik : Graz, Karl-Franzens-Universität : 1990. / Bibliogr. p. 93-98.

This report will summarize the process of writing, developing, directing and finishing the high-definition short film, Rescue You, This film was produced as my graduate thesis film in the Department of Radio-Television-Film at the University of Texas at Austin in partial fulfillment of my Master of Fine Arts in Film Production degree. / text

No description available.

No description available.

Excerpt from introduction: This thesis aims to examine Kafka's life and work in relation to what is arguably the crucial factor in his complex historical, cultural, literary and religious background. The particular relevance of his Jewishness is a subject that has occasionally been discussed in the study of Kafka; attention has been drawn to it especially by his Jewish contemporaries and friends, but the issues involved in it have not yet received exhaustive investigation. The main part of my thesis is devoted to the subject of Kafka's interest in Jewish mysticism, notably in its Hasidic form, in the later years of his life. It shows how his search to regain a sense of participation in Jewish tradition, combined with religious impulses deeply inclined towards an esoteric spirituality, led him to practise his art in the light of this interest as a religious pursuit with unmistakably mystical intent. What I hope becomes clear from my work is the course of individual development by which growing concern for his relation to Jewish tradition led Kafka to deeper appreciation of his historical situation, and guided his increasing sense of moral and spiritual commitment to his time, despite (or because of?) the deficiencies he perceived in it, in a 'task' undertaken through the medium of his art. In selecting nine stories from the Landarzt collection for commentary in the final chapter, I have chosen to concentrate on a crucial period in Kafka's literary development that began in 1916/17, when his continuing, earnest assessment of his position as a Jew had an evidence influence upon his choice of narrative subject and technique. The stories have been considered not in the published sequence of the Landarzt collection, but in an order that seems appropriate to discussion of various aspects of their Jewish context. Where possible, my commentaries upon these stories are related to themes previously identified in discussion of the Oktavhefte, which were begun soon after the collection was completed and contain the chief evidence of Kafka's growing mystical pre-occupation.