Uppsatsen behandlar attityder och upplevd trygghet i frågor rörande kameraövervakning och intelligenta övervakningssystem (via sk intelligenta IT-system). En enkätstudie delades via bl.a. sociala medier och totalt besvarades den av 104 respondenter. Ställningstaganden i påståendena kring de olika formerna av övervakning analyseras sedan i SPSS efter ålder, kön, utbildning och inkomst för att granska om det finns olika attityder i olika grupper. Teorin som används i uppsatsen är främst Garlands teori om bland annat den ökade kontrollen i det senmoderna samhället samt om övervakningssystemets ökade komplexitet. Analysen visar på en generellt positiv attityd till såväl kameraövervakning som användande av intelligenta IT-system. Kameraövervakning ansåg majoriteten (65,4%) bidrog till ökad trygghet i offentliga miljöer och även 49,1 % ansåg att användningen av intelligenta IT-system skulle bidra med ökad trygghet i offentliga miljöer. Män generellt och framförallt i åldern 25-44 år tenderar att inte vara lika positiva eller uppleva trygghet vid användning av kameraövervakning eller intelligenta IT-system. Av analysen framkom även en ökad positiv attityd med ökad inkomst samt en ökad positiv attityd med ökad ålder. Flera olika aspekter av denna positiva attityd diskuteras i anslutning till tidigare forskning och frågor rörande integritet, datahantering, vilka brott man avser förebygga samt ur ett maktperspektiv.

For many years, camera surveillance has been used for crime prevention purposes in public places, but also in vulnerable areas. However, the use of camera surveillance has in many cases been complicated in connection with, among other things; privacy, exercise of power and segregation. This is a study on camera surveillance in vulnerable areas with a demarcation point to the city of Uppsala and Västerås. The purpose of this study is to see how the inhabitants of the vulnerable areas, actually experience camera surveillance in vulnerable areas. The study also aims to see what intentions are behind camera surveillance in the vulnerable areas of Uppsala and Västerås. The choice of method is based on a qualitative study in the form of semi-structured interviews with a total of ten respondents, eight of whom are residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås and two of the respondents are municipal employees from Uppsala and Västerås municipality. The two respondents with municipal employment have different years of experience in surveillance, security and crime prevention. The data analysis has been in the form of both an inductive and deductive analysis where different themes have been used to clarify the results. The selection of the different themes has been based on both the theoretical framework and the collected data. It turned out that for the research question; “How is camera surveillance in vulnerable areas perceived by residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås?” there were varied responses in certain occasions, for different categories. Some of the respondents saw the good of camera surveillance, while others saw it as an offensive and sometimes unnecessary measure. For the supplementary side-to-side question; “What are the intentions behind camera surveillance in vulnerable areas in Uppsala and Västerås?" the two municipal respondents had similar answers; camera surveillance aimed to reduce crime, especially drug sales, which both respondents mentioned. / Kameraövervakning har i många år använts i brottsförebyggande syfte på allmänna platser, men även i utsatta områden. Dock har användningen av kameraövervakningen i många fall varit komplicerad i samband med bland annat den personliga integriteten, maktutövning och segregation. Därmed handlar föreliggande studie om kameraövervakningen i utsatta områden med avgränsning till Uppsala och Västerås stad. Syftet med föreliggande studie är att se hur invånarna i de utsatta områdena, faktiskt upplever kameraövervakningen i utsatta områden. Studien syftar även till att se vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås. Valet av metod grundar sig på en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter, varav åtta är invånare från utsatta områden i Uppsala och Västerås och två av respondenterna är kommunanställda från Uppsala- och Västerås kommun. De två respondenterna med kommunanställning har olika års erfarenhet kring just övervakning, säkerhet och det brottsförebyggande arbetet. Dataanalysen har varit i form av både en induktiv samt deduktiv analys där olika teman har använts för att tydliggöra resultatet. Urvalet för de olika teman har grundat sig på dels det teoretiska ramverket och dels det insamlade datamaterialet. Det visade sig att för forskningsfrågan; ”Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden?”  varierade svaren i vissa tillfällen, för olika kategorier. Vissa av respondenterna såg det goda med kameraövervakningen, medan andra såg det som en kränkande och ibland onödig åtgärd. För den kompletterande bifrågan; ”Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås?” gav de två kommunanställda respondenterna liknande svar; kameraövervakningen syftade till att minska på brottsligheten, framförallt narkotikaförsäljning, som båda respondenterna tog upp.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tryggheten och säkerheten påverkas av denfysiska planeringen av offentliga platser med inriktning på torg. För att uppfylla detta syftehar en litteraturstudie samt två fallstudier av Skogås torg och Turebergs torg gjorts. Ilitteraturstudien har Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED),kameraövervakning, grönska och belysning undersökts och beskrivits och effektiviteten avdessa som brottsförebyggande åtgärder har analyserats. Fallstudierna utfördes i två delar där den första delen bestod av ett platsbesök på respektivetorg. Torgen analyserades utifrån hur väl den fysiska utformningen bidrar till att ökatryggheten och säkerheten på respektive torg. På de båda torgen var belysningen bristfälligoch avsaknaden av grönytor och växtlighet var märkbar. Vid Turebergs torg finns det gott ommötesplatser i nära anslutning till torget medan bristen på mötesplatser kring Skogås torg ären av torgets stora svagheter. Den andra delen bestod av en enkätundersökning där enkäter skickades ut till boende iområdet där de fick besvara frågor om sig själva och hur de upplever torget ur etttrygghetsperspektiv. De övergripande resultaten som erhållits för de båda undersökningarnavar att de allra flesta personer kände sig som mest otrygga under kvällar och nätter. Denstörsta bidragande orsaken till otrygghet var att det befinner sig för mycket gäng på torgenoch de flesta personer är mest rädda för att utsättas för personrån. Högre närvaro av poliseroch väktare var den åtgärd som flest personer ville se för att deras trygghet skulle öka mest.Vid Skogås torg tyckte även ett flertal personer att torget är för ödsligt och att flermötesplatser bör skapas kring torget för att tryggheten ska öka. / The purpose of this work is to investigate how safety and security are affected by the physicalplanning of public places with a focus on squares. To fulfill this purpose, a literature studyand two case studies, of Skogås square and Turebergs square, have been done. In theliterature study, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), camerasurveillance, greenery and illumination have all been investigated and described and theireffectiveness as crime prevention measures has been analyzed. The case studies were executed in two parts, where the first part consisted of a site visit oneach square. The squares were analyzed on the basis of how well the physical designcontributes to increasing the safety and security of each square. In both squares, theillumination was deficient and the lack of green spaces and vegetation was noticeable. AtTurebergs square, there are plenty of meeting places in close proximity to the square, whilethe lack of meeting places around Skogås torg is one of the square's major weaknesses. The second part consisted of a survey where questionnaires were sent out to residents in thearea where they had to answer questions about themselves and how they experience thesquare from a security perspective. The overall results obtained for the two surveys were thatthe vast majority of people felt most insecure during the evenings and nights. The biggestcontributing factor causing insecurity was that there were too many gangs occupying thesquares and most people were most afraid of being exposed to robbery. Increased presence ofpolice and security guards was the measure that most people wanted to see to increase theirsense of security. At Skogås square, several people also thought that the square was toodesolate and that more meeting places should be created around the square for security to beincreased.

The aim of this study is to examine how students and personnel at universities perceive camera surveillance and the handling of the data gathered by it. This is done through a qualitative research approach where the research strategy is a case study with interviews as a data collection method. The study is based on two perspectives - students and employees. The purpose of the study is to investigate how camera surveillance and management of the data collected is handled at a university, with Uppsala University as a case study. (The focus in the study is on awareness of and attitudes towards camera surveillance - to identify and gain a deeper understanding of university employees and students' attitudes towards camera surveillance and the management of the data that the university collects). The reason for camera surveillance at the University, perceived advantages and disadvantages as well as how the experience and importance of personal integrity, are affected by various factors such as the handling and use of surveillance data. Another issue is the respondents' knowledge of GDPR and the rights they have regarding camera surveillance. The survey is limited to people at Uppsala University. Other monitoring systems such as access systems and logging as well as the handling of this data are delimited from the study and excluded from the survey. / Uppsatsen avser undersöka studenters och universitetsanställdas inställning till kameraövervakning och hanteringen av de data som kan samlas in. Det görs genom en kvalitativ forskningsansats där forskningsstrategin är fallstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien utgår från två perspektiv - studenter och anställda. Syftet med denna studie är att undersöka hur kameraövervakning och hantering av de data som samlas in fungerar på ett universitet, med Uppsala universitet som fallstudie. (Fokus i studien ligger på medvetenhet om och inställning till kameraövervakning - att identifiera och få en djupare förståelse för universitetsanställda och studenters inställning till kameraövervakning och hanteringen av de data som universitetet samlar in). Vad som motiverar (är anledningen till) kameraövervakning på Universitetet, upplevda för- och nackdelar samt hur upplevelsen och vikten av den personliga integriteten, påverkas av olika faktorer som til lexempel hanteringen och användandet av övervakningsdata. En annan frågeställning är respondenternas kunskaper kring GDPR och de rättigheter de har vid kameraövervakning. Undersökningen är avgränsad till personer vid Uppsala universitet. Andra övervakningssystem som till exempel inpasseringssystem och loggning liksom hantering av dessa data är avgränsade från studien och exkluderas från undersökningen.