Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv. Det handlar om attmänniskor ska våga sig ut i staden och inte stänga in sig på grund av sin rädsla. Blir stadenöde så försvinner dess traditionella karaktär, det vill säga möjligheten till möten mellan olikamänniskor. Uppsatsen är uppdelad i fyra kapitel, varav det första är inledande, sedan följer enpresentation av de centrala teorierna. Det tredje kapitlet är ägnat åt att utveckla trygghetensoch tillitens begreppsmässiga mening i relation till samtida kameraövervakade städer. Detslutliga kapitlet drar slutsatsen att det inte finns någon inneboende spänning mellankameraövervakning och trygghet, men samtidigt finns det ingen garanti att en ökning avkameraövervakning kommer att resultera i ökad offentlig trygghet.

No description available.

Kameraövervakning har ökat kraftigt under de senaste åren, under en dag fångas vi av ett fler-tal övervakningskameror till exempel i kollektivtrafiken, på gator, i gallerior och på arbetsplatser. Huvudsyftet med kameraövervakning ska vara att förebygga brott, förhindra olyckor och därmed jämförliga ändamål. Vid tillstånd av kameraövervakning är det Länsstyrelsen som gör en bedömning huruvida syftet med kameraövervakning väger tyngre än den personliga integriteten. I många fall nekas kameraövervakning just på grund av att syftet inte väger tyngre än den kränkning som sker på den personliga integriteten. Undersökningar om vad allmänheten anser om kameraövervakning är få och är dessutom några år gamla. Vi har därför valt att genomföra en mindre undersökning om vad civilingenjörsstudenter vid nio olika högskolor/universitet i Sverige anser om kameraövervakning på allmänna platser. Undersökningsfrågorna handlade till största del om inställning till kameraövervakning på allmänna platser rent allmänt men även studenternas inställning till kameraövervakning och den personliga integriteten. Undersökningen visar att majoriteten av civilingenjörsstudenterna som svarat på enkäten an-ser att det är positivt med kameraövervakning och 54 % anser även att fler platser bör övervakas, framförallt kollektivtrafiken, bankomater, nattklubbar/krogar, parkeringsplatser samt platser där brottsstatistiken är hög bör övervakas. Efter denna genomförda undersökning, som visar en positiv inställning till kameraövervakning, rekommenderar vi att en större undersökning bör genomföras för att få en bild av allmänhetens inställning till kameraövervakning på allmänna platser och personliga integriteten och se om man eventuellt kan lätta på lagar och regler för tillstånd för kameraövervakning på allmänna platser.

In the last couple of years there has been an increase in camera surveillance in Malmö, Rosengård. The purpose of this study is to examine what effect the increase of camera surveillance has on the behaviour of the inhabitants of Rosengård. When talking about camera surveillance this includes every aspect of cameras. There are settled cameras as well as body cameras on police and lastly drones used to monitor. In an earlier study made by me, the aim was to interview police in Malmö to understand the underlying causes for the increase of camera surveillance and to understand in what way the cameras affect human behaviour. Unlike the previous study this one focuses on the inhabitants of Rosengård. The main focus is to see how these people perceive the increase in camera surveillance and to understand what effect they consider the camera surveillance has on mainly the criminal behaviour but also the residents daily behaviour.  The reasoning and thoughts that the residents of Rosengård share with us about camera surveillance in their area will all be analyzed through Michel Foucault's based theories: governmentality and panopticism. These theories are essential since they both concern power relations and the government's effect on self-discipline. Besides these two theories the study will also be supported by Mark Andrejevics theory lateral surveillance as the third theory. The main focus of the third theory is to analyze whether the residents in Rosengård feel like they are obligated to report crime in their area and in what way they monitor their area. The presentation of the theories is followed by an analysis section where the theoretical starting points are applied to the informants' reasoning about the effect of camera surveillance. Finally, the analysis leads on to a conclusion where what is written in the analysis is summarized and reflected upon.

Kroksbäck är ett delområde i västra Malmö som listats som ett riskområde ipolisens egen rapport om utsatta områden. I dagsläget existerar ingen polisiärkameraövervakning i Kroksbäck, men det är en åtgärd som Polisområde Malmöplanerat att införa i området. Kunskapsläget kring polisiär kameraövervakning ärbåde omfattande samt mångtydig och saknar samtidigt viktiga aspekter.Aspekter såsom de boende och verkandes inställning gentemot polisiärkameraövervakning i bostadsområden. Syftet med aktuell studie är att på uppdragav Polisområde Malmö undersöka medborgarnas samt lokala nyckelinformantersuppfattning av problembilden i Kroksbäck. Vidare ämnar uppsatsen att undersökamedborgarnas samt lokala nyckelinformanters inställning till en eventuellkameraövervakning i Kroksbäck, samt om en eventuell kameraövervakning skulletillföra ökad trygghet i delområdet. Föreliggande studie är genomförd med enabduktiv ansats bestående av en enkätundersökning och semistruktureradeintervjuer. Urvalet har skett genom ett icke-sannolikhets- och målinriktat urval föratt relevanta respondenter skall komma till tals. Enkätundersökningengenomfördes i Kroksbäck med både boende och verkande personer i delområdet.Intervjuerna genomfördes med lokala nyckelinformanter i form av fokusgruppen,fritidsgård Lyktan, hyresvärd MKB samt en områdespolis. Resultatet i studienvisade att majoriteten av de boende och de lokala nyckelinformanterna hade enövergripande positiv inställning gentemot ett eventuellt införande avkameraövervakning i Kroksbäck. Vidare uppgav de flesta respondenterna att ensådan kameraövervakning också hade gett de en ökad upplevd trygghet. Däremotvar de mindre säkra på att enbart kameraövervakning skulle kunna förebyggabrottsligheten utan menade istället att den hade förflyttats. Eftersomkameraövervakning är ett viktigt verktyg i polisens brottsförebyggande- ochtrygghetsskapande arbete är det av yttersta vikt att fortsätta undersöka människorsupplevelser av kameraövervakning eftersom det är medborgarna som skall gynnasav det. / Kroksbäck is a sub-area in western Malmö which is listed as a risk area in thepolice's own report on vulnerable areas. At present there is no police camerasurveillance at Kroksbäck, but it is a measure that the police in Malmö plans tointroduce into the sub-area. The level of knowledge regarding police camerasurveillance is both comprehensive and ambiguous and at the same time lacksimportant aspects such as the residents 'and workers' attitude towards policecamera surveillance in residential areas. The purpose of the current study is toinvestigate, on behalf of the Police Area Malmö, the citizens and local keyinformants perception of the problem picture in Kroksbäck. Furthermore, thestudy intends to investigate the citizens 'and local key informants' attitude to apossible camera surveillance in Kroksbäck, and whether any camera surveillancewould add increased security in the sub-area. The present study has beenconducted with an abductive approach consisting of a questionnaire survey andsemi-structured interviews. The selection of participants has been made throughquota- and targeted selection to enable relevant participants come to speak. Thesurvey was conducted at Kroksbäck with both residents and working persons inthe sub-area. The interviews were conducted with local key informants in theform of the focus group, recreation centre Lyktan, landlord MKB and an areapolice. The result of the study showed that the majority of the residents and thelocal key informants had an overall positive attitude towards a possible insertionof camera surveillance at Kroksbäck. Furthermore, most respondents stated thatsuch a camera surveillance would also give them an increased perceived security.However, they were less sure that only camera surveillance could prevent crime,but instead meant that the crime was being moved. Since camera surveillance isan important tool in the police's crime prevention and security-creating work, it isof the utmost importance that people continue to explore people's experiences ofcamera surveillance as it is the citizens who should benefit from it.

No description available.

Volvo Group Trucks Operation är ett världsledande företag inom lastbilsindustrin. På Volvofabriken i Skövde tillverkas motorerna till bland annat lastbilar och bussar. Syftet med detta examensarbete var att undersöka möjligheten till kameraövervakning i processen för att förenkla avvikelsehanteringen samt att ta fram en teknisk lösning till detta. Det finns många fördelar med kameraövervakning i processerna, bland annat att kunna se vad som händer inne i maskinerna och genom detta ha möjlighet att analyserna cykeltider och få bättre kännedom om processen. För att få reda på i vilket utsträckning kameraövervakning i processerna är tillåtet hölls ett möte med en förhandlingsledare för fackförbundet If metall. Resultatet av mötet var positivt, det krävs en MBL-förhandling för att dokumentera syftet, som inte får vara att övervaka medarbetarna. Genom intervjuer kunde det fastställas vad medarbetare krävde av systemet och för att få en bild över vad det finns för kameralösningar på marknaden gjordes studiebesök och benchmarking. En lösning kunde sedan väljas ut och valet landade på mjukvara och hårdvara från kameraföretaget Axis. Slutsatserna av examensarbetet är att kameraövervakning i bearbetningsprocesser skulle bidra till fler utredda avvikelser i maskinparken, en stabilare process och ett säkrare logistikflöde världen över. / Volvo Group Trucks Operation is a world-leading company in the trucking industry. The engines for trucks and buses, among other things, are manufactured at the Volvo factory in Skövde. The purpose of this thesis was to investigate the possibility of implementing camera monitoringin the process to simplify deviation management and develop a technical solution for it. There are advantages to camera monitoring in the processes, such as being able to see what is happening inside the machines and, through this, being able to analyse cycle times and gain a better understanding of the process. To determine the extent to which camera monitoring in the processes is allowed, a meeting was held with a negotiation leader from the labor union If Metall. The result of the meeting was positive, and it was determined that an agreement under the Co-Determination Act (MBL) is required to document the purpose, which should not be to monitor the employees. Through interviews, the requirements of the employees for the system were established, and to gain an overview of the camera solutions available on the market, site visits and benchmarking were conducted. A solution was then chosen, and the selection landed on software and hardware from the camera company Axis. The conclusion of the thesis is that camera monitoring in the machining processes would contribute to a higher number of investigated deviations in the machine park, a more stable process, and a safer logistics flow worldwide.

The purpose of this paper is to investigate the role of CCTV, Close Circuit Television, in the police operations during the deadliest terror attacks in Norway; the 2011 Oslo bombing and subsequent Utøya shooting, Denmark; the 2015 Copenhagen Krudttønen Cultural Centre and Synagogue shootings and Sweden; the 2017 Stockholm truck attack. Specifically, this paper aims to explain in what capacity CCTV has contributed to the police operations during the three attacks, as well as to investigate which problems have been noted with CCTV during the police operations. This study has been conducted through a qualitative content analysis to identify the prominent themes in which CCTV have been described in three after-action reports authored by each country’s national police agency. The study finds that the main contribution of CCTV lies in tracking and identifying a moving perpetrator, capturing pictures and film of the perpetrator which can be shared to police personnel as well as the public and as a whole contributing to further investigative measures. The problems with CCTV described in the reports are mainly that privately owned CCTV-cameras can be hard to locate, that CCTV film takes time to secure and analyze and that the quality of the film can vary greatly. In conclusion, the study suggests that the police forces should install more of their own controllable and actively monitored cameras to allow for more actionable use during terror attacks and other incidents. These cameras should be combined with AI software to further enhance the capability of the cameras and their operators.

I denna studie undersöks mediabilden av utsatta områden genom rapporteringen av kameraövervakningen. Syftet med denna uppsats är att med kvalitativ innehållsanalys undersöka nyhetsartiklar som framställer utsatta områden och invånarna bosatta där. Med hjälp av ett sociologiskt perspektiv ämnas att förklara och skapa förståelse för mediabilden av utsatta områden. De teorier som ligger till grund för denna studie är ”stämplingsteorin” och ”etablerade och outsiders-teorin. Metodansatsen valdes för att kunna få en djupare förståelse för innehållet och det bakomliggande budskapet i de undersökta artiklarna, alltså på vilket sätt utsatta områden och boende beskrivs i medierapporteringen. I undersökningen har relevanta citat sammanhang och ordval i artiklarna analyserats. Det empiriska textmaterialet baserades på nyhetsartiklar som handlar om kameraövervakning i utsatta områden. Artiklarna hämtades från sju olika nyhetshemsidor SVT Nyheter, Skånska dagbladet, Sydsvenskan, Stockholm direkt, Expressen, Lokaltidningen Malmö Limhamn och Svenska Dagbladet. Medierapporteringen kännetecknas av att utsatta områden är i behov av kameraövervakning för att kunna återinföra kontroll och trygghet i dessa platser. Det beskrivs i artiklarna att kameraövervakningen har bidragit till att boende och näringsidkare upplever ökad trygghet. Det finns också nyhetsartiklar som nyanserar bilden som ges av kameraövervakningen. Dessa menar att det i utsatta områden också är viktigt med andra typer av åtgärder såsom mer synliga poliser, och att övervakning inte borde vara första steget. Det betonas i artiklarna att kameraövervakning inte är lösningen på alla problem i utsatta platser. Nyhetsartiklarna framställer utsatta områden med beskrivningar av kriminalitet och våldsyttringar. I nyhetsrapporteringen skildras utsatta områden som präglade av problematik, där det pågår brottslighet och finns farliga platser. Det beskrivs i artiklarna att kameraövervakning bland annat ska fungera för att förbygga brott, bättre kontrollera utsatta platser och lösa brott. Invånarna bosatta i utsatta områden tillskrivs främst avvikande egenskaper och påstås vara utanför det svenska rättssystemet samt inte tillmötesgående för att vittna om brott.

Studien syftar till att undersöka hur allmänheten ser på kameraövervakning samt hur denna övervakning påverkar deras vardagliga liv. För att svara på frågeställningarna genomfördes strukturerade intervjuer på och runt Stortorget i centrala Malmö. Intervjuerna resulterade i 119 deltagare och materialet bearbetades både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning som visar att de svenska medborgarna ser positivt på kameraövervakning, den genomgående trenden är att ca 80% av svenskar ställer sig positiva till kameraövervakning på allmän plats. Vidare visar resultaten en konflikt mellan integritet och säkerhet, då studien visar att kameraövervakning kränker vissa individers integritet. Dessutom kopplas resultaten till teorier om makt och Foucaults tankar om Panoptikon. Där ett ständigt övervakande öga kan påverka individers levnadsmönster, då de normaliseras in i vad som ses som rätt av den som sitter på makten. Studien visar dock att det endast är ett fåtal individer som anser sig påverkas av kameraövervakning i sitt vardagliga liv. Förslag på vidare forskning är att genomföra mer djupgående och öppna intervjuer med deltagare, detta för att djupare förstå deras resonemang. Det hade även varit intressant att undersöka hur materialet från kameraövervakning bearbetas enligt lagar och förordningar. / The aim of the present study is to examine what citizens think about camera surveillance and how it affects their day to day life. The question at issue was answered through structured interviews carried out at Stortorget in central Malmö. The interviews resulted in 119 participants and the material was processed with both a qualitative and quantitative approach. The result corresponds with previous research which shows that Swedish citizens view camera surveillance positively, the overall trend is that approximately  80% of Swedes are positive towards camera surveillance in public places. Furthermore, the results show a conflict between integrity and security, as the study shows that camera surveillance violates the integrity of certain individuals. In addition, the results are linked to theories of power and Foucault's thoughts on Panopticon. Where a constantly monitoring eye can affect individuals' life patterns, as they are normalized into what is seen as right by whoever is in power. However, the study shows that only a few individuals consider themselves affected by camera surveillance in their everyday life. Suggestions for further research are to conduct more in-depth and open interviews with participants, this in order to more deeply understand their reasoning. It would also be interesting to research how material from camera surveillance is being processed according to laws and regulations.