ABSTRACT The aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students’ interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students’ social and personal lives. A qualitative method was used and interviews were carried out with students who either study to become music producers or musicteachers. Sociological concepts such as habitus, identity and cultural capital have been used in the analysis where focus lies on discovering how playing music in a band can function as a social activity, and how it can contribute to solidarity in society. A discussion concerning the factors which motivates the participants to continue practicing their own music is also included. Despite financial problems and difficulties in finding time to meet up within the band, these students still have strong beliefs and dreams about their band’s progress in the future. The importance of being their own producers is also discussed. This is very important for their independence as a band and it makes it easier for them to achieve their goals.

Syftet med denna uppsats är att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även visa på de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi även för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital. Vi har under denna uppsatsskrivning utgått från en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsättet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet är grundat på sekundärdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del är baserad på intervjuer med sex olika företag. Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet är likartat, oavsett vilken bransch de verkar i. Vi kan dock i vissa fall påvisa skillnader i hur företagen jobbar, detta anser vi bottnar i två saker. Dels vilka branschförutsättningar som råder, samt hur stort företaget är. De större företaget har ett mer omfattande arbete kring mätningar och uppföljning än de mindre företagen.

Stadsdelen Ringdansen – belägen söder om Norrköping – är en av många förorter som byggdes i Sverige åren 1965-1974 i det så kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med många andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mängd problem av olika slag, där de sociala varit ett av de allra främsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt år 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmänna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som länge varit dåligt. Ringdansprojektet visade sig, till skillnad från tidigare projekt i området, vara mycket lyckat vilket beror på den starka boendemedverkan; de boendes delaktighet i processen och att de fått delta redan från början. Ringdansen är idag ett stabilt område men kräver ett aktivt engagemang för att i fortsättningen upprätthålla detta.

De senaste två åren har ett antal motioner rörande sekter och deras verksamheter lagts i riksdagen. Bakgrunden är att man menar att en del människor far illa av sitt medlemskap och att särskilt stöd kan behövas vid ett avhopp samt att utredningar om barn som växer upp inom sekter behövs eftersom kunskapen om dessas situation är bristfällig. Det finns olika aktörer i samhället som intresserar sig för sekter. Religionsvetare, journalister, före detta medlemmar, rörelserna själva och terapeuter är alla exempel på aktörer som intar olika positioner på fältet sektsyn. Aktörernas agerande utgår från det ställningstagande deras respektive positionering innebär vilken i sin tur genererar reaktioner från övriga aktörer på samma fält. Syftet med uppsatsen är att lägga ett maktperspektiv på fältet sektsyn och potentiellt politiskt inflytande genom att undersöka vilka aktörers perspektiv som ligger bakom motioner rörande sekter lagda i riksdagen åren 2008-2010.Genom att granska tre motioner rörande sekter som lagts åren 2008-2010 utifrån Bourdieus fältteori och Eileen Barkers modell över relationen mellan olika aktörer på fältet ”sektsyn” diskuterar uppsatsen frågan om vem som har potentiellt inflytande på de politiska besluten rörande sekter och deras verksamheter i Sverige. Min slutsats är att inflytandet från antikultrörelsens och medias aktörer huvudsakligen ligger till grund för dessa motioner.

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students’ interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students’ social and personal lives. A qualitative method was used and interviews were carried out with students who either study to become music producers or musicteachers. Sociological concepts such as habitus, identity and cultural capital have been used in the analysis where focus lies on discovering how playing music in a band can function as a social activity, and how it can contribute to solidarity in society. A discussion concerning the factors which motivates the participants to continue practicing their own music is also included. Despite financial problems and difficulties in finding time to meet up within the band, these students still have strong beliefs and dreams about their band’s progress in the future. The importance of being their own producers is also discussed. This is very important for their independence as a band and it makes it easier for them to achieve their goals.</p>

Dissertation--Åbo Akademi, 2005. / Bibliogr. p. 208-232.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu’s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda. Uppsatsen visar att Uppsala kommun stödjer föreningslivet både finansiellt och främjar det genom arbeta fram en lokal överenskommelse som ska stärka dialogen mellan kommunen och föreningslivet. Relationen mellan kommunen och föreningslivet skulle behöva stärkas med ökad dialog och förståelse för den andra partens verksamhet och perspektiv. ”Den lokala överenskommelsen” utgör ett viktigt verktyg för en ökad dialog mellan parterna, men kommunen skulle också behöva sträcka ut en hand mot de föreningar som känner sig diskriminerade eller förbisedda.

Trots att tidigare forskning konstaterat fritidsaktiviteters potential att främja socialt kapital och hundars förmåga att skapa social interkation mellan människor, har lite forskning fokuserat på att undersöka brukshundklubbars sociala betydelse. Min ambition i den här uppsatsen har därför varit att undersöka om en brukshundklubb utgör en social plattform där medlemmar kan dra nytta av olika fördelar som uppstår ur de sociala relationer som upprättas via föreningslivet i klubben. Vilka sociala kapitalresurser möjliggörs via föreningslivet i en brukshundklubb och vilka är effekterna av dem? är frågor som jag söker svar på i den här uppsatsen.

Denna studie bygger på sju invandrarungdomars föreställningar om möjligheter och svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien står särskilt ungdomarnas berättelser om de vägval de gjort, som de står inför och som de skulle vilja göra, när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpå dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera ungdomarnas berättelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundära karaktäristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de känner sig motarbetade och förbisedda på arbetsmarknaden. De upplever att deras invandrarskap innebär att de behöver prestera dubbelt så bra i arbete och studier för att en arbetsgivare ska få upp ögonen för dem, för ”varför ska de inte välja svensken framför mig?”. Även bristande kontaktnät innebär ett underläge för invandrarungdomarna jämfört med deras svenska arbetssökande vänner. De förlitar sig inte på att någon förälder eller familjemedlem kommer att kunna hjälpa de få in foten på arbetsmarknaden eftersom de möjligheterna är begränsade. Sammantaget är de överens om att de i rollen som invandrare eller barn till invandrare sitter i en position som innebär att de inte har samma möjligheter som en etniskt svensk har i arbetssammanhang.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>